Översvämningar som miljöpolitik

Katrineholms Kuriren införde nedanstående insändare den 13/3.

Översvämningarna i England är katastrofala. Tanklöst skylls de ofta på “klimatförändringarna”. Men några sådana har inte noterats på 17 år. Sanningen är att mänskliga misstag är mest ansvariga.

EU införde 2004 direktiv som avsåg att göra översvämningar vanligare, alltså avsiktligt, för att öka “den biologiska mångfalden”. Vattnet skulle inte längre bekämpas utan styras. Mycket lojalt ändrade Labours miljömedvetna regering direktiv och anslag för underhåll av dammar och pumpstationer. De fick förfalla, eftersom de inte skulle behövas. Vattnet skulle tillåtas stiga över stora arealer. Något som givetvis skulle innebära stora förluster för bönder och fastighetsägare.

Men miljöbyråkraterna i EU beslöt om fler direktiv: Muddringsmassor som kunde tänkas innehålla något miljöfarligt fick inte läggas upp i deponier förrän de sanerats. Och flodslam kan ju misstänkas för vad som helst. Sanering av något man inte vet vad det är, blir mycket dyr. Då man inte visste hur muddringsmassorna skulle tas om hand, slutade man med de rutinmässiga muddringarna av floderna, vars kapacitet därför minskat.

Väderstatistik får hanteras försiktigt. Medelvärden döljer lokala extremer. Dock publicerar BBC uppgiften att vintern var den sjätte våtaste fram till den 31 januari, där de största arealerna drabbats. Pålitlig statistik finns sedan åtminstone 1855. Våtast var 1915. En viktig faktor är samhällets utbyggnad sedan dess: Stora ytor har asfalterats och bebyggts med snabb avrinning. Åkrar har dränerats för att inte komma under vatten. Det har höjt kraven på flodernas kapacitet.

Till största delen är översvämningarna således orsakade av människor, där grön idioti och inkompetens dominerar. Extremt väder är naturligt i vårt normala klimat. “Klimatförändringarna” är helt oskyldiga.

Sture Åström

Nätverket Klimatsans

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather