Växthusgaser finns inte

150211-Jordglob

VLT-Logga

2015-02-11

I en insändare i VLT efterfrågar Toni Haid den 4 februari källor till mina uppgifter att det inte finns några växthusgaser. Nedan följer några förklaringar.

För att en gas skall kunna definieras som en “växthusgas” anser jag att den måste kunna påverka temperaturen i atmosfären och därmed också klimatet. Det klarar inte de angivna “växthusgaserna”, varav koldioxid, vattenånga, metan och lustgas anses vara de viktigaste.

Mätningar. Under en period av 100 år ökade halten koldioxid i atmosfären med 40 procent. Samtidigt ökade den globala medeltemperaturen, GMT, med 0,7 grader Celsius varav ingen del har kunnat visas bero på koldioxiden. Vi har under de senaste 18 åren släppt ut stora mängder med koldioxid i atmosfären utan att GMT ökat.

Detta visar klart att ifrågavarande gas inte påverkar temperaturen och alltså inte är någon växthusgas. Eftersom man inte kan beskylla mänskligheten för att släppa ut betydande mängder vattenånga räknar inte FN:s klimatpanel IPCC vattenånga som en “växthusgas” utan som en “förstärkning”. I atmosfären är halten vattenånga 2 till 3 procent att jämföra med halten koldioxid som är omkring 0,04 procent, det vill säga 400 ppm (=miljondelar). Om det nu funnits växthusgaser skulle vattenånga ha haft en mycket större klimatpåverkan än koldioxiden haft.

Halterna av metan och lustgas är någon miljondel i atmosfären och kan därför inte räknas som temperaturhöjare.

Molekylernas fysikaliska egenskaper. Värmestrålning är en elektromagnetisk strålning, som kan starta vibrationer av det elektriska innehållet i en molekyl. Detta sker under förutsättning att den tillförda energin har frekvenser som överensstämmer med den mottagande molekylens egenfrekvenser. När laddningar accelereras avger de strålning och det sker ögonblickligen. Molekylen som vibrerar hinner då inte stöta mot andra molekyler i luften och avleverera den upptagna vibrationsenergin. Därför kommer inte den övriga luften att värmas upp. Molekyler i en gas roterar och den utsända strålningen kommer till hälften att riktas ut i universum och den andra hälften kommer att återlämnas till jordytan, som inte heller värms upp av att återfå en del av sin utsända energi.

Solen och astronomiska förhållanden styr klimatet. Vad beror då den “kraftiga” temperaturökningen på 0,7 grader på? Det är solen och astronomin som styr klimatet och orsakar de 0,7 graderna. Ett par procents ändring av molnigheten påverkar GMT minst lika mycket som den, i brist på andra förklaringar, antagna växthuseffekten.

Mätningar på planeter och månar i solsystemet har visat att det finns ett samband mellan tryck och temperatur, som är oberoende av vilka gaser som ingår i atmosfärerna. Mätningarna har utförts med hjälp av rymdsonder och redovisas av bland annat Allan Siddons i boken “Slaying the Sky Dragon” och av Ned Nikolov och Karl Zeller i skriften “Unified Theory of Climate”.

Jordens globala temperaturer. Solen rör sig i sin spiralarm i Vintergatan och vårt klimat påverkas av vår atmosfär och dess tryck och av att gasen i galaxen delvis hindrar solljuset från att nå jorden liksom att solens magnetfält påverkar molnbildningen.

Detta har under årmiljonerna resulterat i ett antal nedisningar och mellankommande värmeperioder utan någon mänsklig påverkan. Det finns diagram från universitetet i East Anglia, där också den berömda hockeyklubban kan ses i ett större sammanhang. Är vi möjligen på väg mot en ny istid?

HÅKAN SJÖGREN
teknologie dr. och molekylfysiker

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather