Tysk el juni 2015

150701-Juni 2015-L

Totala elproduktionen i Tyskland, CR Rolf Schuster.

150701-Juni 2015 Tabell

Översta raden avser installerad märkeffekt.

Notera hur låg effekt vindkraftverken levererat under större delen av månaden. Siffran 0,69 % för minimi leverans av sammanlagd installerad effekt är dramatisk. Motsvarande siffra för vindkraften blir 0,65 %.

I praktiskt perspektiv är dessa siffror lika med NOLL ! !

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

3 thoughts on “Tysk el juni 2015

  1. Tack för mycket intressant information som gör Tysklands senaste utspel
    om successiv nedläggning av sin brunkols – el helt obegriplig.
    Budskapet till Sverige och närmast till Vattenfall är mycket pressande och
    inte minst medhänsyn till den fortsatta satsningen på vindkraft.
    Jag återkommer i ärendet efter helgen!!

    Med vänlig hälsning / Olof

  2. Stefan Löfvéns akuta hälsoproblem kan rimligen relateras till den förnufts- och faktavidriga energipolitik han tvingas föra. Tyvärr är risken stor att han kommer att må än sämre framöver med de regeringspartners han frivilligt (?) har valt. Intet offer är för stort för Det Gemensamma Goda – som S alltid utger sig för att representera.

  3. P. S. Jag stavar Löfvén som det uttalas. Materialet grafén måste förstås stavas med spetsig accent. Grafen är bestämd form av graf, alltså en matematisk/statistisk bild. Joacim uttalas Joasim. Cicci uttalas Tjittji. Cenneth uttalas Senneth. Teres heter normalt Thérèse. É är spetsigt och uttalas som Stockholms-e. È är gravt och uttalas norrländskt. Innan/sedan är konjunktioner, före/efter prepositioner. Konjunktioner föregår verb. Prepositioner föregår adjektiv eller substantiv. Efter preposition böjer man. De är nominativ, dem objektsform. Det språkliga ogräset “så” tycks ha ersatt komma. Rena barnspråket!

    För korrekt svenska måste man kunna analysera en sats = ta ut satsdelar. Allt detta och mer därtill anses nu för svårt för skolans små värnlösa liv. Hur i all världen skall de kunna skriva korrekta juridiska eller tekniska texter eller lära sig komplicerade utländska språk? Redan ser vi exempel på olyckor i industri och teknik som beror på att folk varken kunnat skriva eller läsa/begripa riktiga anvisningar. Lagtexter och avtal ger liknande exempel.

    Allt beror på den kravlösa skolan. Om man lägger ribban på 10 cm, kan alla hoppa över. Men vad nyttjar det? Ett grundfel är tron att alla skall kunna läsa teoretiskt gymnasium. Många är mer lämpade för eller föredrar praktiska färdigheter, som nu förbises. Många kan också inhämta kompletterande kunskaper senare. Det förment jämställda gymnasiet slår skoningslöst ut många, som helt i onödan känner sig misslyckad – efter mått de själva varken valt eller godkänt.

Comments are closed.