Klimatavtalet är ödesfrågan

150824-Paris-Eiffel

PT-logga

2015-08-24

I december håller FN ett nytt toppmöte om klimatet i Paris.

Där skall alla nationer förmås skriva på ett bindande avtal om åtgärder för att ”rädda planeten”. Det motiveras av klimatpanelen IPCC:s, Intergovermental panel on climate change, hypotes att koldioxid är den dominerande drivkraften för klimatet. Avtalet får knappast någon betydelse för klimatet. Däremot kan det vara avgörande för om vi får en röd-grön miljöfundamentalistisk överstatlig makt över de kapitalistiska västländerna.

Att klimatförändringar förorsakade av människan är ”vår tids största utmaning” är ett påstående utan vetenskaplig grund. Trots spenderade hundratals miljarder dollar och decennier av forskning har vi ännu inga bevis för att koldioxiden har någon avgörande betydelse.

Vad som driver de naturliga klimatförändringarna är inte utforskat. Forskningen har huvudsakligen varit inriktad på att bevisa människans påverkan. Vetenskapen kan ännu inte ge besked om hur alla drivkrafter och återkopplingar samverkar till klimatförändringar. I den politiserade tolkningen av klimatforskningen behandlas detta som en ickefråga. Om ett knappt halvår är det tänkt att alla medlemsstater skall underteckna FN:s klimatavtal i Paris. Många har säkert hört talas om avtalet. Men när det gäller innehållet har inte mycket sluppit ut. Man kan lätt få intrycket att de politiker och byråkrater som ivrar för ett svenskt undertecknande helst ser att allmänheten vet så lite som möjligt om avtalets konsekvenser.

Tillgänglig dokumentation från förberedande klimatmöten förskräcker. Där talas om västländernas klimatskuld som skall återbetalas genom enorma åtaganden. Till exempel skall en klimatfond byggas upp med hundratals miljarder per år.

Men det finns ingen klimatskuld. Den enda ”klimatförändring” som uppmätts är en uppvärmning på trekvarts grad sedan 1880. Tillsammans med den höjda halten koldioxid i luften från 0,3 till 0,4 promille har den gett oss frodigare växtlighet med en grönare jord och dramatiskt rikare skördar. Dessa har lyft hundratals miljoner människor från fattigdom och svält.

Utsläppen har varit nyttiga.

Snabbväxande ekonomier som Kina och Indien, får fria händer att ordna sin energiförsörjning. I övriga u-länder skall fonden stödja utbyggnaden av dyra så kallade förnybara energislag. Med fonden som morot skall u-länder hindras från att utnyttja stabilare energikällor som levererar el kontinuerligt.

Västländerna som skall stå för fiolerna skall tvingas avveckla fungerande effektiv elproduktion och satsa på så kallad förnybar energi som sol- och vindkraft, som levererar endast då det blåser eller då solen skiner. Allt skall administreras och övervakas av en överstatlig superorganisation.

En internationell Climate Justice Tribunal (domstol) föreslås. Den får befogenhet att genomföra sanktioner mot länder som inte uppfyller sina åligganden.

FN:s mål om Global Governance, som låg bakom Stockholmskonferensen 1972, har drivits vidare av klimatpanelen IPCC med klimathotet som föregivet motiv för globala åtgärder. 1989 yttrade professor Stephen Schneider, ledande författare inom IPCC: ”…vi måste berätta om skräckinjagande scenarier, göra förenklade, dramatiska uttalanden utan att nämna något som helst om de tvivel vi kan känna. Var och en av oss forskare måste bestämma hur ärliga vi vill vara…”

Vid Riokonferensen 1992 yttrade Maurice Strong, UNEP:s, United nations environment program, förste chef : ”Är inte den här planetens enda hopp en total kollaps av den industrialiserade civilisationen? Det är vårt ansvar att säkerställa att detta händer.” Enligt uttalande 2010 av tidigare ordföranden i en av IPCC:s arbetsgrupper, Ottmar Edenhofer är målet ett internationellt avtal som omfördelar välståndet mellan världens nationer.

De egentliga avsikterna med avtalet har med tiden blivit allt tydligare. Det handlar inte så mycket om klimat utan mer om makt och pengar. FN:s nuvarande miljöchef Christiana Figueres har sagt att för första gången i historien kommer världsekonomin att transformeras med avsikt. Hon har också uttryckt åsikten att demokrati är ett problem för klimatpolitiken och att hon ser Kina som ett bra exempel. Det är ingen tvekan om att ett bindande klimatavtal kommer att inkräkta på den nationella suveräniteten. Bilden av en överstatlig planekonomi framträder tydligt. Den extrema miljörörelsens dröm om Global Governance kan bli verklighet.

Det är nu hög tid att media ser till att svenska folket informeras om avtalets hela innebörd. Det måste också klargöras vilket mandat klimatministern har när hon reser till Paris.

Hela beslutsprocessen måste redovisas. När det är färdigförhandlat och ett eventuellt avtal ska skrivas under, kommer då Sveriges riksdag få möjlighet att ta ställning till avtalet innan påskrift? Eller har den svenska delegationen carte blanche utan några som helst i förväg lämnade riktlinjer från riksdagen?

Sigvard Eriksson
Norrtälje

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

6 thoughts on “Klimatavtalet är ödesfrågan

  1. Bravo, Sigvard !Det är ju skamligt att så viktiga beslut skall fattas bakom ryggen på Svenska folket och alla världsmedborgare. Vi måste kräva mer öppenhet om hur man har tänkt sig följderna av ett beslut , att vi skall satsa pengar vi inte har, för att komma till rätta med ett icke befintligt problem. En ökning med trekvrts grad sedan år 1880 är inget verkligt klimatproblem.
    Mvh, Håkan.

  2. Man må ha vilka åsikter som helst om den klimatförändring som pågår men varför förhindrar samhället att man vidtager alla lönsamma åtgärder som minskat CO2-utsläppen? Jag skrev för många år sedan inför Köpenhamnsmötet om detta och ingen har brytt sig och ingenting har hänt!

    http://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20091204093657&kategori=-1&sok=K%F6penhamn&val=1&sprak=1

    Människorna som håller i de här frågorna har ingen anna avsikt än att sko sig själva!

    1. Energieffektivisering är alltid vettig, särskilt om den kan räknas hem på två år. Men för sådant kan inte några subventioner behövas.

      Den kompetenta delen av “vetenskapen” har insett att koldioxid inte påverkar klimatet märkbart. Ändå får domedagspredikanter som Johan Rockström framträda oemotsagda gång på gång i media, medan våra upplysande inlägg bara får plats i ett fåtal lokalblad.

      Dock är många av de politiker som avgör informerade om att koldioxiden varit NYTTIG istället för skadlig. De vill inte godkänna alltför skadliga åtgärder, men de vågar inte gå ut i media och avslöja den inkompetens och det fusk och bedrägeri som larmen baseras på. Då blir de uthängda i media, vilket är det räddaste en politiker är för. Men det håller på att ändras nu. En allt större del av allmänheten inser att media systematiskt ljuger i många viktiga frågor, bl.a, om klimatets fakta.

      En viktig del av ljugandet står så kallade idéella organisationer för, NGO. Ett stort antal av dem har finansiering av skattemedel från någon av våra politiska nivåer eller myndigheter. De blir då Govenment Operated Non Government Organisations, GONGOs. SNF, WWF, Greenpeace, etc. är sådana. De går vissa politikers ärenden under falska flagg. De har heltidsavlönade propagandister för det jobb jag gör gratis. Deras främst intresse är förstås att försäkra sig om en lönande framtid, vilken de tror nås genom att skrämma folk att sända pengabidrag.

      1. Ja, just det det behövs inte några subventioner om vi effektiviserar så effektivt! Men eftersom alla som håller på med detta inte har någon aning om hur man gör så borde ju samhället se till att man utbildar folk som får kunskaperna, eller? Men verkligheten är att KTH, CTH, you name it, i decennier har sett till att förtiga och motverka att kunskaperna sprids och används! Jag orkar bara trötta dig med en enda artikel som handlar om det odugliga CTH!

        http://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20080906164928&kategori=-1&sok=CTH&val=1&sprak=1

        1. Det var 30 år sedan jag höll på med system för att cirkulera en värmebärare eller köldbärare. Vad högflödes- respektive lågflödes-system innebär förstår jag inte riktigt och jag har ingen anledning att lägga tid på det i min ålder. Om du utvecklat en effektiv metod, så tycker jag att du ska försöka tjäna pengar på den. Jag förstår att du driver en konsultverksamhet. Komplettera den med kursverksamhet, där du lär ut det som du inte tror att CTH klarar. Tro inte att “samhället” d.v.s. politiker skall förstå bättre än professorer. Se till att du skapar en egen marknad.

          1. Tack för det “fina” rådet att se till att jag skapar en egen marknad! Det har jag så klart gjort! Men om jag hunnit med minst 100 och kanske 500 fastigheter under mer än 30 år så blir det en droppe i havet! Och jag har ju levt på att åtgärda alla felaktigt gjorda hus, gamla som nya, under alla dessa år!

            Det otroliga är ju att samhället inte vill ta åt sig någonting! Men det är lätt förklarat med ett enda ord – girighet! Det är girighet att inte vilja medverka till att någon annan får credit för någonting! Det är girighet för en hel bransch, VVS- och byggbranschen, att inte kunna lura på människorna en massa dyra och onödiga prylar, girighet från universtitetens sida att till varje pris framstå som oövervinnliga, girighet från alla som lever på att hålla på och forska år ut och år in för de kan inte försörja sig på något annat sätt!

            Men tack i alla fall! Vi kan ta det där med Hazen-Willams diagram vid något annat tillfälle då du blivit litet yngre! Jag är 77 år i alla fall!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *