Koldioxidjakten hotar jordens liv

151112-Tellus

GD-00-Logga

2015-11-11

Vårt klot hotas av koldioxidjakten, skriver Klimatsans med Sandviks förre koncernchef Per-Olof Eriksson i spetsen.

När Jorden hade sitt rikaste växt- och djurliv var det fem-tio grader varmare än nu med flera gånger högre koldioxidhalt och mer syre i atmosfären. Det gynnade jordens liv.

Nu är det kallare med mycket lägre koldioxidhalt och mindre rikt växt- och djurliv. Ändå varnar FN:s klimatpanel IPCC för hotande klimatkatastrof om det blir några få grader varmare och litet mer koldioxid i luften.

Därför manar IPCC världens länder att minska sina koldioxidutsläpp genom att kraftigt minska sin användning av kolhaltiga bränslen. Lockbete blir en internationell klimatfond på 100 miljarder US-dollar per år.

Klimatmötet i Paris blir därför en huggsexa om finansiering och fördelning av fonden – med påstått klimathot som täckmantel.

De facto har jorden värmts en knapp grad sedan Lilla Istidens slut cirka 1850. Då var det ofta besvärande kallt med nöd och svält. Högre temperatur gynnade tillsammans med ökande koldioxidhalt i atmosfären, växtförädling och bättre odlingsmetoder livet på Jorden.

Världens skördar har ökat fem gånger sedan 1930. Jordens växtlighet har vuxit med elva procent de senaste 30 åren. Det har lyft hundratals miljoner ur nöd och svält. Fler har fått det bättre – vilket hälsoprofessorn Hans Rosling påpekar.

Men nuvarande bättre klimat hotas nu dubbelt. Dels vill FN:s klimatpanel och dess tillskyndare minska koldioxidhalten från cirka 400 till 350 ppm (miljondelar). Dels är solens magnetiska aktivitet åter minimal som under Lilla Istiden.

Det tyder på kommande kyligare klimat.

För nätverket Klimatsans

Per-Olof Eriksson, tekn. dr., tidigare koncernchef Sandvik
Claes Johnson, prof. em. matematik, Stockholm
Gunnar Juliusson, prof. stamceller, Lund
Gösta Pettersson, prof. em. biokemi, Lund
Tore Scherstén, prof. em. medicin, Göteborg
Tege Tornvall, faktajournalist, har skrivit boken “Solen driver vårt klimat”
Sture Åström, civilingenjör, nätverkets sekreterare

+ – + – + – +

GD gjorde också en intervju med Per-Olof Eriksson under rubriken:

P-O Eriksson: Jorden blir kallare, inte varmare

P-O skrev sedan följande till redaktionen:

Rubriken: ”Jorden blir kallare inte varmare” är inte en ärlig beskrivning av vad vi skrivit eller vad jag sagt. Det står visserligen i slutet av debattartikeln att solens magnetiska aktivitet nu är minimal, vilket skulle kunna peka mot lägre medeltemperaturer under de kommande åren, men vi har tyvärr ingen säker förklaring till varför jorden med en viss regelbundenhet varit mycket kallare (stora och små istider) och varmare (dinosaurie tiden, men även bronsålder och vikingatid ) utan att människan kan ha påverkat det.

Vi(jag) hävdar bara att det är fel att jaga koldioxid eftersom den har positiva effekter och väldigt liten påverkan på jordens medeltemperatur. Likaså hävdar vi att den temperaturhöjning, som skett sedan lilla istiden upphörde i mitten av 1800-talet, (0.85 grader) bara varit positiv. Vi är förskräckta över hur en vetenskaplig forskningsdebatt kan ha landat hos politikerna och därvid blivit en religion som lett till många felprioriteringar.

+ – + – + – +

IPCC har ständigt haft fel

Det är svårt att spå, särskilt om framtiden. Men det är vad IPCC försökt göra i 25 års tid med ständiga larm om kommande katastrofer, som inte inträffat. De har ständigt haft fel.

Det som framgår av artikeln ovan är att deras två mest grundläggande påståenden, de som allt annat vilar på, är helt felaktiga:

1. Ökad halt koldioxid är inte skadlig, utan övervägande positiv, eftersom växtligheten gynnas.

2. Högre temperatur är inte heller skadlig, utan övervägande positiv. Detta bekräftas av flera fullskaleprov i historien. Varma epoker har haft rikare växt- och djurliv, vilket skapat förutsättningar för historiens hög-kulturer.

IPCC:s scenarier för år 2100 har bl.a. varnat för:

– Utbredning av öknarna. Verkligheten är den motsatta, de minskar, eftersom nederbörden ökar. Det är under kalla epoker som öknarna växer.

– Minskade skördar. Verkligheten är den motsatta, de ökar.

– Katastrofalt högre havsnivå. Ja, den kan stiga EN millimeter mer per år, vilket begränsas av naturlagarna, se här. Det hinner knappast orsaka några större katastrofer innan klimatets naturliga svängningar vänder neråt igen med sjunkande temperatur och sjunkande nivå.

IPCC kämpar åt fel håll !

Sture Åström

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather