Charlie Hebdo om COP 21

Charlie-151113-COP 21 Bourse-X

Vokabulär:

DEUX MOTS: två ord. BOURSE MONDIALE: världens börs. VENDEZ: sälj. ACHETEZ: köp.

AIR PUR: ren luft. FLORE: flora, växtlighet. USINES: fabriker, företag. VOITURES: bilar

Skall den jättestora klimatbluffen avslöjas för ”folket”, är det kanske en skämttidning som skall göra det. Charlie Hebdo finns i Paris och har visat stort mod. Därför har jag bett Lars och Anne Myrén i Bryssel om hjälp. De har bistått med skanningar av ett uppslag i senaste numret. Terrordådet den 13/11 förskjuter förstås en del av deras intresse för COP 21.

Bilden visar investerare som inte tror på klimatlarmen, men hoppas att ekonomin skall få fart igen.

Jag försökte översätta från en sida text med hjälp av Google:

+ – + – + – +

FARS OCH FÄLLOR PÅ COP 21

Hollande svär att han har övertalat Peking att bekämpa klimatförändringarna. Tänker han leverera sina 130 Airbus utrustade för nya utsläppsgränser? Vem skulle vilja omintetgöra Kinas tillväxt? Knappast de klimatnarrar, som anländer från och med den 30 november.

För att förstå den tjusiga COP 21 i december, får man glömma mediabruset och noga betrakta de tre verkligt viktiga frågorna.

1. Den första handlar om den stackars grabben – vår president François Hollande – just hemkommen från en officiell visit i Kina. Enligt de officiella kommunikéerna har skjutjärns-Hollande övertygat ett imperium om att göra något för klimatet.

Vi sväljer ett nervöst skratt och går vidare till allvarliga frågor. (Kina har just medgivit att man grovt underskattat förbrukningen av kol. De officiella siffrorna får höjas med bagatellen 600 miljoner ton om året.) Om Kina har sådan rädsla för regeringarna i Väst, så är det inte för att det har blivit planetens största producent av växthusgaser. Nej, det ängslas för nedgången i tillväxten, som knappast når 7 % i år jämfört med 10 % tidigare år.

Denna lilla nyhet störtade ner vår Börs och dess mäktiga vänner i depression, för vem kan köpa våra turbiner, våra kärnreaktorer och våra flygplan? I första hand, Kina. Dess ekonomi måste växa i samma galna takt, så att våra fabriker för grejer att förstöra världen med kan köra i full fart. Går detta ihop med en ärlig kamp mot klimatförändringar. Nej, självklart inte.

Nej, därför att Kina nöjer sig inte med att importera. Det säljer också till hela världen, prylar made in China, utan vilka det inte kunde köpa något. Handelsutbytet mellan Kina och Frankrike är en katastrof med ett underskott som har passerat 25 miljarder euro. Vi säljer för 15 och köper för 40. Men vi fortsätter som vi brukar om och om igen med så kallade tillväxtländer, för våra stormän vill inget annat än gasa på så snabbt och dyrt som möjligt.

(Här storknade jag, så nedan kommer ett kortfattat referat.)

Hur gör då Kina? Jo, det fortätter på sin galna kurs: Kina förbränner ensamt lika mycket kol som resten av världen, c:a 3,5 miljarder ton per år. Ett kolkraftverk tas i drift var tionde dag.

Kol ger 1,3 gånger så stora utsläpp som olja, 1,7 gånger dem från naturgas.

Hollande ber alltså kineserna om en hjälpande hand, samtidigt som han begär att de inte skall göra någonting.

2. Den andra frågan handlar om den stora bluffen COP 21, som sätter allt på en begränsning av globens uppvärmning till två grader. Men varifrån kommer denna siffra? Knappast långt från ett rövhål till anonym förhandlare. (Enligt Stéphane Foucart i Le Monde 5/6 2015.) Den vilar inte på någon som helst vetenskaplig bas. Den är skickligt framtagen av politiker för att kunna uppträda som ”realister”.

3. Den tredje frågan handlar om rentvätt i toppen. Man kommer osökt att tänka på en berömd roman av Poe “La lettre volée” (Det stulna brevet): Åsnorna – polisen – söker i veckor efter ett dokument, som nödvändigtvis finns i en våning, utan att finna det.

Men hoppsan! Det ligger ju på ett bord fullt synligt för vem som helst.

All information är tillgänglig om FN:s kamp mot klimatförändringarna. De som vill veta något kan ta reda på det.

Vem organiserade det allra första toppmötet om Tellus, det i Stockholm 1972? Maurice Strong. Vem har skapat och senare dirigerat UNEP, United Nations Environment Program? Maurice Strong. Han står bakom de stora konferenserna i Rio 1992, i Kyoto 1997 och fungerade som undersekreterare i FN åt Kofi Annan.

Vem är han då ? Utan omskrivning, en sann världsmedborgare. Född 1929 i Kanada har han lett många prestigefyllda men motbjudande företag grundade för att exploatera fossil energi som Dome Petroleum, Caltex (Chevron), Norcen Energy Resources, Petro-Canada. Många gånger samtidigt som han talat för FN. Man har lämnat nycklarna till någon som haft ett direkt intresse att inte begränsa utsläppen av koldioxid.

Det är inte allt. Strongs högra arm i Rio 1992 var Stephan Schmidheiny, chef i bolaget Eternit med asbest i produktionen. Han är dömd till 18 års fängelse som ansvarig för 3.000 arbetares död. Domen har dock ej vunnit laga kraft p.g.a. preskription.

Återstår det groteska fallet med Laurence Tubiana, av Hollande utnämnd att representera Frankrike i COP 21. Han är initiativtagare och ledare för det monstruösa institutet IDDRI. Bland des grundare finns flera storindustrier, ex.vis de celebra värnarna om klimat och bin: Bayer och BASF.

Sammanfattningsvis: Jetsettets världsmedborgare håller ”förhandlingarna” vid liv. Vi satsar på att COP 21 redan förbereder en triumfatorisk slutkommuniké.

Fabrice Nicolino

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

4 thoughts on “Charlie Hebdo om COP 21

  1. Är det ingen som kan räkna längre?
    Fakta: Det finns 0,4 g CO2/cm2 över hela jorden (varje cm2 har 1 kg luft ovanför sig som innehåller 400 PPM eller 0,04 procent.
    Det finns 400 ton CO2 ovanför varje kvadratkilometer (km2)
    600 miljoner ton CO2 är den mängd CO2 som redan finns över 1 500 000 km2
    Jordens totala area är 510 100 000 km2
    1 500 000/510 100 000=0,00294 eller 0,29 promille av Jordens totala CO2-mängd i atmosfären.
    Så Kinas “extra” utsläpp kan höja CO2 i atmosfären med hela 1,16 PPM då atmosfären innehåller 400 PPM. Mätfelet är betydligt större än 0,29 % och mätvärdet varierar
    50 % över året.

    Totala utsläppet lär vara 7 000 miljoner ton CO2.
    Det blir en total ökning av CO2 över hela jorden med 3,4 %. Mätfelet är betydligt större än 3,4 % och mätvärdet varierar
    50 % över året.

    Samtidigt ökar bindningen av CO2 i marken om CO2-halten i luften ökar på grund av att växtligheten ökar.
    Nollsummespel alltihopa.

  2. Det gäller att förstå att det inte handlar om att “rädda planeten”. Det är bara att se fakta och sedan lyssna på toppfiguren i IPCC Christina Figueres.

    Hon har själv offentligt uttalat att klimatprojektet bara är ett verktyg för att ersätta kapitalismen i världen med ett planekonomiskt system kontrollerat av FN.

    “De som säger att de skall rädda världen är i själva verket ute efter att kontrollera den”
    H- C. Mencken

  3. Det löjliga är att de här s.k. kontroll-freaken inte ens klarar av att kontrollera en liten kommun i Sverige.

    Det ska bli kul att se när hela världen går in i en intellektuell stagnation. Det folk inte förstår och då speciellt politiker är att välstånd inte handlar om hur mycket pengar det finns och hur de är fördelade utan hur mycket resurser det finns som gör våra liv behagliga.

    En solklar politikermyt är att forskningen leder den tekniska utvecklingen. Det är faktiskt tvärtom att entreprenörer och tekniska innovationer leder till forskning. Poängen med nyss nämnda är att i en planekonomi blir entreprenörerna och de tekniska innovatörerna sällsynta.

    Ja, hur skulle ens denna hemsida kunna existera i en planekonomi då förutsättningarna för dess existens skulle bero av först och främst ett tillstånd som kommer att föregås av oändligt antal blanketter att fylla i för att därefter värderas utifrån alla möjliga aspekter och slutligen ska den ingå i centralplaneringen.

    1. Bra Göran !

      Just det, utvecklingen drivs inte framåt av “system” utan av “kreativa individer”, entreprenörer och uppfinnare, som gör det “alla” betraktat som omöjligt. För planekonomiernas byråkrater blir det viktigare att utnyttja “systemets” regler på ett finurligt sätt för den egna ekonomin eller den egna enhetens ekonomi, än att åstadkomma något, som är till nytta för hela samhället. Så har teknisk utveckling bara skett som efterapning av vad som utvecklats i marknadsekonomier. Ett undantag är vapen, dit jag räknar satelliter, som fått obegränsade resurser.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *