Stoppa kärnkraftsavvecklingen. Ändra skatterna på el.

160114-Ringhals

Skandinaviens största kraftverk, Ringhals, vars årsproduktion 2015 uppgick till 21,1 TWh. Det motsvarar cirka 15 % av den totala elanvändningen i Sverige. Där kan två reaktorer komma att avvecklas i förtid som ett resultat av den särskilda “effekt-skatt” på kärnkraft, som regeringen infört.

Riksdagen debatterade idag landets energiförsörjning utan att energiminister Ibrahim Baylan ville ge besked om socialdemokratin avser att behålla, öka eller minska denna skatt. Här återger vi ett debattinlägg, som refuserats av en av våra rikstidningar. Författare är en av landets mest kvalificerade medborgare avseende landets energiförsörjning, civ.ing. Sivert Göthlin. Under sin aktiva tid var han ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet.

+ – + – + – +

Regeringen verkar sakna elementära kunskaper om elförsörjningen då hela kärnkraftens existens hotas av höjda skatter.

Låt oss se på hur det såg ut kl 8 på morgonen första dagen efter helgerna den 7 januari när kylan slog till. Elförbrukningen var 25 200 MW, vilket var bara ungefär 1 000 MW från det hittills högsta någonsin noterade värdet. Ändå var det bara extremt kallt i Norrland.

Elbehovet denna morgon täcktes med 8 200 MW kärnkraft, 12 800 MW vattenkraft, 1 900 MW annan värmekraft (mest biobränsle), 1 000 MW vindkraft, 500 MW övrigt (ospecificerat) samt 800 MW import.

Kärnkraften kom från åtta kärnkraftsaggregat som alla gick med full effekt. Ringhals 2 är avställd för reparation med snar återstart. Oskarshamn 2 har genomgått en omfattande modernisering de senaste åren efter 40 års drift. Detta arbete var i slutskedet, när beslut fattades att avbryta alla åtgärder och avveckla aggregatet tillsammans med Oskarshamn 1 pga förväntad dålig lönsamhet i framtiden med lågt elpris och hög beskattning.

Vattenkraften utnyttjades i princip fullt. Den installerade totaleffekten är något högre men denna går aldrig att utnyttja genom hydrologiska och andra restriktioner. En bidragande orsak är även att det är fråga om ett stort antal små enheter med många inte samordnade ägare.

Vindkraftens produktion var mindre än 20% av installerad effekt beroende på svaga vindar. Ur effektsynpunkt är vindkraften nästan värdelös genom väderberoendet. Ofta är produktion under 5% och i Danmark bara 1-2% med den mindre geografiska spridningen.

Med planerad förtida avställning av fyra kärnkraftsaggregat och därefter ytterligare avveckling inom några år ändras förutsättningarna helt för elförsörjningen. Redan vid den relaterade situationen den 7 januari med två avställda kärnkraftsaggregat kan inte ett läge med elbrist helt uteslutas. Import från grannländerna är ingen garanterad tillgång för inga bindande avtal finns och kan troligen inte heller träffas. Vindkraften kan sedan sjunka till under några procent av installerad effekt. Till detta måste alltid finnas reserv för oplanerade fel i storleksordningen största enhet som är 1 500 MW.

Detta visar att det skulle vara mycket oansvarigt att låta mer än ett par kärnkraftsaggregat stoppas utan att produktion (fossilkraft) byggs ut i Sydsverige. Alternativt kan utbyggnad av väderoberoende produktion ske i Norrland men då måste nätet norr-söder förstärkas. En sådan utveckling är naturligtvis uppåt väggarna fel vilket alla borde begripa.

Energimässigt är vi i en mycket god situation. Elförbrukningen har legat på samma nivå de senaste 20-25 åren och ingen större ökning väntas. Stora andelar vatten- och kärnkraft gör även klimatpåverkan minimal. Senaste året var elöverskottet till export hela 23 TWh. Det var betydligt mer än vindkraftsproduktionen som var 16 TWh. Den subventionerade vindkraften har alla år varit en stor nationalekonomisk förlust.

Kärnkraften bör ses som en nationell tillgång som bör utnyttjas så länge den är ekono-miskt lönsam för landet och håller tillfredsställande säkerhetsnivå. Med gott underhåll och fortlöpande moderniseringar kan livslängden förlängas med minst ett par decennier. Jämförelser kan göras med andra anläggningar för elproduktion. Som exempel är de äldsta enheterna i vår största vattenkraftstation (Harsprånget) nu 75 år.

Dagens situation med lågt elpris och höga skatter på viktig befintlig produktion måste vi komma bort från. Elpriset på marknaden styrs av den rörliga kostnaden för dyraste produktion vid varje tillfälle. Detta är i sin tur kostnaden för fossilkraft i våra grannländer och har sjunkit drastiskt på senare år. Som exempel har oljepriset rasat 70 % på bara ett drygt år. Ingen vändning uppåt kan väntas under överskådlig tid.

Den bästa lösningen ut ur dilemmat är att göra om beskattningen av el. Vi har nu en elskatt på all förbrukning och en rad skatter och avgifter på olika slags produktion. De senare snedvrider utbyggnader och utnyttjningen på ett ekonomiskt felaktigt sätt. Bäst är att ta bort alla produktionsskatter och subventioner samt lägga all beskattning hos elanvändarna. Detta styr även användarnas åtgärder för att minimera elförbrukningen och vidtaga åtgärder för elsparande.

Sivert Göthlin
civilingenjör

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

7 thoughts on “Stoppa kärnkraftsavvecklingen. Ändra skatterna på el.

  1. En majoritet av Sveriges riksdagsledamöter tycks tro att energi i sig är något fult! Vad säger de om de ligger på operationsbordet, när strömmen går?

  2. Problemet sitter i att “vanliga” människor inkl våra politiker helt enkelt inte vet skillnaden mellan installerad generatoreffekt(MW) och avgiven energi(TWH). Man har gått på dumsnacket att “vi exporterar ju el så då måste vi ju kunna dra ner på kärnkraften eftersom vi har överskott på el”.

    1. Ja, vi måste finna på tydliga sätt att förklara, ex.vis så här:

      Det är som skillnaden mellan kilometer och kilometer per timme.

  3. Det blir en liten luring i alla fall. Tittar vi på vindkraft så kan det bli en hel del TWh. Det ser bra ut. Problemet är bara att det behövs en viss mängd producerande effekt vid en given tidpunkt. Då spelar det ingen roll om TWh tillkom före eller efter den givna tidpunkten.

  4. Lite fakta

    Den 5 februari 2001 så sattes elförbrukningsrekord i Sverige med över 27 000 MW. Kvällen den 22 december 2010 var det rekordet nära att slås.
    Det var inte årets kallaste dagar men det var dagar det blåste mycket samtidigt som det var kallt. Att elförbrukningen ökar när det blåser är välkänt. En villa förbrukar lika mycket energi vid – 20 när det blåser 6-8 m/s som vid – 25 och vindstilla.
    2001 fanns knappt någon vindkraft i Sverige men 2010 så levererade vindkraften bra under den tid elförbrukningen var som högst.

    Den 15 januari 2016 kl 08:25 så hade Sverige den högsta elförbrukningen sedan 2013. Då förbrukades 26 617 MW och vindkraften producerade 1796 MW. Nettoimporten var 1068 MW. Det var ingen risk för effektbrist.

    När det gäller snabb effektreserv så har Norge, Sverige, Finland och danska Sjelland gemensam snabb effektreserv. Den skall vara på c:a 800 MW + största inkopplade energiproducerande enhet. Då Oskarshamn 3 är största enheten på 1450 MW skall effektreserven vara c:a 2250 MW när O3 är i drift.

  5. Energipolitiken har blivit en lekstuga för okunniga politiker, som inte inser hur okunniga de är.
    Mvh, Håkan.

  6. Effektreserv 2.250 MW – Vindkraft 1.796 MW = 454 MW. Inte så mycket kvar. Vindkraften går aldrig att räkna med. Räknar man på vad Sverige behöver kan man aldrig räkna in vindkraften. Den står ju faktiskt helt still ibland. Plocka bort några kärnkraftverk och säg vad som ska producera energi i stället en vindstilla dag?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *