Svar från SMHI

160405-SMHI GD

160405-SMHI Svar

Diarienr.: 2016/626/14.1

Brevet återger våra frågor med svar till dem i kursiv stil:

+ – + – + – +

Betr.: Kontrollstation för klimatmålen

SMHI är landets expertmyndighet avseende väder och klimat och skall som sådan lämna råd till regeringen avseende klimatpolitiken baserat på naturvetenskaplig kompetens . Denna politik avses gripa in i alla politikområden, varför SMHI:s råd får allra högsta vikt. Undertecknade har noterat att Senaten i USA funnit betydande osäkerhet i bedömningen av forskningsläget från FN:s klimatpanel IPCC. Vi finner det därför angeläget att SMHI klarlägger följande enkla frågor, för att regering och allmänhet skall kunna ta ställning:

1. Medan temperaturen stigit en knapp grad och halten koldioxid ökat med 30 % har världens skördar ökat dramatiskt enligt FAO och världens extremt fattiga minskat med fler än 1 miljard enligt Världsbanken. Vi vet också att värme och koldioxid används i växthus för att höja skördarna.

Kan detta betyda annat än att mer värme och mer koldioxid huvudsakligen är bra?

Självklart är det ju så att värme och koldioxid är bra för tillväxten av vegetation, det är ju i själva verket en viktig förutsättning för denna. Utöver detta finns det andra för bl.a. jordbruket viktiga faktorer, som tillräcklig mängd vatten, näringsämnen och solljus. Sambanden är dock inte alltid så enkla. T.ex. följs ökad värme av ändringar i det hydrologiska klimatet vilket inte alltid leder till att vattentillgången är tillräcklig. På vissa ställen leder den globala uppvärmningen till ökade nederbördsmängder men på andra till mindre mängder som på sina håll kan ge utpräglad torka. Det här betyder att det inte finns ett självklart enkelt samband mellan ökad värme, mer koldioxid och ett mer produktivt jordbruk. Att världens skördar ökat och världens fattiga minskat beror (i själva) verket på en rad olika omständigheter och är inte en direkt konsekvens av ett varmare klimat. Utöver påverkan på jordbruket så finns en hel rad exempel på hur samhälle och miljö påverkas av ett varmare klimat. Även om en del av klimatförändringen kan ha viss positiv inverkan på ett lokalt eller kanske t.o.m. regionalt plan så har många andra av förändringarna mycket allvarliga och negativa konsekvenser på lokal, regional och global skala. Mycket av detta finns presenterat i den vetenskapliga litteraturen som syntetiseras genom IPCCs rapporter. I det här fallet arbetsgrupp två vars senaste stora syntesrapport kom ut 2014. Baserat på detta kan man sen göra bedömning av vad som är “bra” eller inte.

2. Den avgörande frågan är vilken skillnad människans påverkan gör på klimatet. En skillnad förutsätter att man kan ange dagens tillstånd och från det subtrahera det som skulle uppstått av enbart naturliga drivkrafter.

Kan SMHI förklara hur väl dagens naturliga klimat är känt?

Vid studier av människans klimatpåverkan behöver man mycket riktigt göra en bedömning av hur stor denna är i förhållande till den yttre påverkan som beror av naturliga omständigheter. Till den senare kategorin räknas exv ändringar i solarkonstanten in liksom ändringar i atmosfärens innehåll av partiklar orsakade av vulkanutbrott. De uppskattningar av förändringen av de naturliga faktorerna som förekommer i den vetenskapliga litteraturen pekar på att dessa är små i förhållande till de förändringar av faktorer som har mänskligt ursprung (växthusgaser, partiklar, markanvändning). Frågeställarna undrar över hur väl “dagens naturliga klimat” är känt. Eftersom det bara finns ett klimat av idag som är ett resultat av både naturlig och mänsklig klimatpåverkan går detta förstås inte att studera direkt i naturen och därför finns inte något sådant som “dagens naturliga klimat”. Men, man kan göra studier av hur klimatet skulle kunnat vara utan mänsklig påverkan. Till den typen av studier används klimatmodeller vilka kan simulera klimat med eller utan förändring av mänsklig och/eller naturlig klimatpåverkan. Sådana experiment visar mycket entydigt på att den kraftiga uppvärmning av jordens klimat som observerats under det senaste halvseklet inte går att förklara utan människans påverkan. Utöver ändringar i temperatur har man också sett ändringar i nederbörd och olika klimat- och väderextremer. Med enbart naturlig drivning hade klimatet ändrats bara mycket lite och vi hade inte sett någon signifikant uppvärmning.

3. De “klimatmodeller”, som IPCC använder för att utarbeta “scenarier” för 2040 och 2100, bygger på datorsimuleringar. I sin rapport år 2001 förklarade IPCC:s egen Work Group I på sidan 505 i stycket som börjar ”In sum . . .”:

In climate research and modelling, we should recognise that we are dealing with a coupled non-linear chaotic system, and therefore that the long-term prediction of future climate states is not possible.

(I forskning och modellering av klimatet måste vi inse att vi har att göra med ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, och därför är långsiktiga förutsägelser om framtida klimat inte möjliga.)

I citatet ovan nämns “climate states” vilket bör översättas med “klimattillstånd”. Det här betyder att man inte kan tala om vilket tillstånd klimatsystemet kommer att befinna sig i vid en viss tidpunkt långt in i framtiden. Man kommer t ex aldrig att komma till en situation där man gör prognoser för atmosfärens och havens tillstånd vid ett tillfälle under ett visst år flera decennier i förväg. Den typen av metodik används däremot vid väderprognoser där man kan göra prognoser av atmosfärens tillstånd för timmar, dagar och uppemot två veckors tid. Om man fortsätter köra klimat- eller väderprognosmodeller efter den tiden kommer de fortsätta producera vädersituationer och klimatvariationer men inte nödvändigtvis i fas med de som kan observeras i det riktiga klimatsystemet. Däremot kan en bra klimatmodell ge en realistisk bild av klimatet med dess variabilitet i tid och rum. Det här betyder alltså att man inte kan göra förutsägelser om framtida tillstånd i klimatet men väl om framtida klimat vilket också framgår med all önskvärd tydlighet i den vetenskapliga litteraturen och också i IPCC-rapporterna. Utöver detta har vissa framsteg gjorts de senaste femton åren sen IPCC-rapporten som citeras skrevs och idag sker forskning på området flerårsprediktion där man undersöker möjligheter om att kunna komma att göra mer direkta prognoser av utvecklingen under de närmaste åren givet en bättre beskrivning av nuläget som starttillstånd för prognoser.

Vad visar att dagens klimatmodeller är trovärdiga?

Här önskar vi hänvisningar till fakta och inte till IPCC:s påståenden om stöd av 97 % av ”klimatforskarna”. De studier, som IPCC hänvisat till, har visat sig vara så oprofessionellt utförda att de egentligen bara visat stöd av några promille.

Världen över pågår ett mycket omfattande arbete med att utveckla och utvärdera de klimatmodeller som används för att studera klimatet under olika tidsperioder både framåt och bakåt i tiden. Utvärderingarna som görs då modellernas resultat jämförs med observationer av olika slag visar på vad modellerna är mer eller mindre bra på vilket i sin tur tas som startpunkt för vidare förbättringsarbete. Förbättringar kan handla både om vår förståelse av klimatsystemet och hur det är formulerat i modellerna. Det finns en mycket omfattande internationell vetenskaplig litteratur som diskuterar detta arbete. IPCC har till uppgift att sammanställa kunskapssynteser som bygger just på den samlade vetenskapliga litteraturen inom området. Den senaste omgången är från 2013/2014 med tre rapporter som behandlar i) den naturvetenskapliga grunden, ii) effekter av klimatförändringarna och iii) åtgärder för att motverka dessa. Arbetet är mycket omfattande och samlar kunskapen från tusentals vetenskapligt granskade arbeten. Arbetet innebär inte att någon slags majoritetsuppfattning får allt utrymme vilket verkar ha missförståtts av frågeställarna. Studier som visar på avvikande resultat är viktiga och tas naturligtvis också upp till granskning och diskussion såväl i rapporterna som i många av de underliggande studierna. I IPCCs process med att färdigställa syntesrapporterna utsätts utkasten för vetenskaplig granskning i flera omgångar. Kritik och kommentarer från granskare samt de åtgärder författarna valt att göra för att bemöta dessa finns sparat och är öppet tillgängliga för den intresserade.

Vi ser svar på frågorna ovan som förutsättningar både för myndighetens råd till regeringen och för en meningsfull offentlig debatt om klimatpolitiken.

Med vänliga hälsingar

Nätverket Klimatsans

De som undertecknat ses här.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

26 thoughts on “Svar från SMHI

  1. Mycket talande att inte ett enda”faktaargument” framförs för att visa på klimatmodellernas trovärdighet.

    1. Eftersom det är ett svar från en myndighet kommer det medvetet vara lite luddigt så att inget går att tolka som fakta. Fakta kan vara fel. Det gäller att skydda sin bak.

      Fast det var lite märkligt att de påstår att modellerna fungerar. Det är något som jag trodde att de har övergivit. Talas det inte idag om scenario?

      Tänk om jag skulle studera ett fiskstim. Jag vill veta hur fiskarna rör sig i förhållande till dem bredvid mig. Men jag vill bara veta hur var tionde fisk beter sig. Om fisk 1 rör på sig hur rör sig då fisk 10. Detta går knappast att veta om jag inte vet hur fisk 2 rör på sig i förhållande till fisk 1 och ur sedan fisk 3 rör på sig förhållande till fisk 2 osv. fram till fisk 10. Det är ungefär så klimatmodellerna simulerar. De har ingen aning om hur fisk 2-9 rör på sig och ändå gör de förutsägelser hur fisk 10 kommer att röra på sig i förhållande till fisk 1. Jag skulle vilja kalla det för rena rama gissningar.

      1. Klimatmodellerna fungerar inte på det sätt som du beskriver.

        Hur enskilda fiskar simmar är inte så intressant, det kommer alltid finnas en och en annan som inte simmar som hela stimmet. Vad som är intressant är i vilken riktning stimmet som helhet rör sig. Om du har ett fiskstim med 1000 fiskar och observerar 100 slumpmässigt valda fiskar ur detta stim, varav 4 av dessa rör sig i några olika riktningar (t.ex. sydväst, norr, nordväst, öster), varav de övriga 96 rör sig exempelvis söderut, är det ganska rimligt att anta att stimmet som helhet rör sig söderut. Byt nu ut varje fisk mot en mätserie av temperaturer som används för att validera klimatmodeller, så har du bilden klar för dig.

        Lustigt nog är det de enstaka fiskarna (läs mätserierna) som inte simmar som de övriga, som “klimatskeptiker” brukar peka på när man hävdar att klimatmodellerna är opålitliga.

        I övrigt ett väldigt tydligt och bra svar från Rolf vid SMHI, där han reder ut många av de missuppfattningar som brukar florera bland “klimatskeptiker”.

        1. Bristen med klimatmodellerna är att de har för lite data. Om de skulle börja stoppa in mer data i dem skulle beräkningarna ta för lång tid. En del beräkningar skulle ta längre tid att göra än den tid de ska förutsäga klimatet för. Väder och klimat är analoga fenomen medan datorer bara kan göra digitala beräkningar. Man måste då bestämma hur stor upplösning det ska vara på data. Dessutom finns det några matematiska problem som är olösta som behövs för att göra bättre modeller.

          Och, vad som är mellan olika punkter har visst betydelse. Koldioxiden är inte jämt spridd i atmosfären, moln är inte jämt spridda, luftfuktigheten är inte densamma överallt, andra s.k. växthusgaser är inte jämt spridda osv.

          SMHI kan maximalt pricka exakt rätt när de spår väder med en tusendels sekund.

          1. “Bristen med klimatmodellerna är att de har för lite data. Om de skulle börja stoppa in mer data i dem skulle beräkningarna ta för lång tid.”

            Nej. Klimatmodellerna fungerar inte så. Avgörande för beräkningstiden är inte hur mycket tidigare data som är kända, utan storleken på de celler som används vid diskretiseringen av jordytan och atmosfären vid den numeriska integreringen av det dynamiska system som modelleras genom differentialekvationer. De modeller vi har idag kan redan reproducera historiska data med bra överensstämmelse, men eftersom datorerna med tiden kan utföra fler och fler beräkningar per sekund, kan vi också modellera klimatet med fler celler och därmed räkna med ännu bättre resultat.

            Eftersom du inte verkar vara så insatt i hur klimatmodellerna fungerar, kan jag tipsa om den här filmen där de förklaras på ett lättbegripligt sätt:

            https://www.youtube.com/watch?v=HTz2YZoRLIs

            Sedan blandar du blandar också ihop väder och klimat. Att förutsäga huruvida solen kommer att skina i Hagshult på lördag är inte samma problem som att beräkna årsmedeltemperaturen över jorden om 15 år.

          2. Den verkliga bristen med klimatmodellerna är att de försöker “stoppa in det kaotiska klimatet i en dator”, vilket professor Gösta Walin betraktar som ett utslag av storhetsvansinne. Ingångsvärdena är inte exakt kända. De innehåller fel. Man vet inte heller hur olika faktorer påverkar varandra: Vilka ekvationer gäller mellan dem ? Då måste man anta, d.v.s. gissa något, för att beräkningen skall kunna göras. Enligt uppgift arbetar modellerna med storleksordningen 50 faktorer och det krävs ett par miljoner omräkningar för att komma till år 2100. Vid varje omräkning multipliceras gissningarna och deras fel med varandra.

            En “expert” förklarade för mig på 70-talet att om jag måste gissa tre faktorer, blev resultatet av en datorsimulering inte bättre än en gissning. Och observera: Detta är inget som dyrare datorer kan göra något år. En tysk professor, tidigare medarbetare till IPCC, förklarade häromåret att om han fick välja fem faktorer, så skulle han kunna bevisa att elefanter kunde flyga.

            Vid presentationen av IPCC:s AR 5 i Stockholm 2013 kunde modellerna inte förklara hur temperaturhöjningen uteblivit under 15 år. En representant för IPCC uttryckte insikten, att de hade inte forskat tillräckligt om solen, molnbildningen och värmeutbytet mellan atmosfär och hav, troligen de tre viktigaste faktorerna.

            När klimatet är kaotiskt och man förstår så lite om dess processer, är det fullständigt meningslöst att försöka. De enorma kostnader IPCC lagt ner på datorsimuleringar är främst ett bevis på den inkompetens som styr IPCC. När Rajendra Pachauri dessutom försäkrar att de är 95 % säkra, passerar han gränsen till ren idioti.

          3. @Clas Carleman

            Exakt vad jag menar med bristen på data, storleken på cellerna. Gör man cellerna mindre – mer data – tar beräkningarna längre tid.

            Du skriver att vi kan modelera med bättre resultat. Hitintills är resultaten väldig dåliga. Stämmer långt ifrån med faktiska observationer.

            Klart att jag förstår skillnaden mellan klimat och väder. Jag ville bara påpeka att om man bara kan få en överensstämmelse med verkligheten i cirka en tusendels sekund vid väderberäkning som omfattar några dagar så borde vi nog vara väldigt skeptiska vid klimatberäkning som sträcker sig över många år.

        2. @Clas Carleman igen

          Jag ska tacka för länken till videon.!Tyvärr stärkte den bara min uppfattning. Dessvärre visade den på ännu sämre upplösning än vad jag trodde det var med ungefär 2,5 gånger.

          Tankvärt att veta att man bygger klimatberäkningar på en upplösning som är som en normal datorskärm. Alltså. Ta skärmen framför dig och sträck ut den över hela jorden. Hur stor blir varje pixel i denna utsträckning?

        3. Frågan “Vad visar att klimatmodellerna är trovärdiga” besvaras med en mängd ord utan ett enda svar på frågan.
          Att arbete pågår, att modellerna kan förbättras, att IPCC har uppdraget och så vidare.
          Clas C, var är det “tydliga” i Rolfs svar på denna delfråga? Jag tycks ha helt missat det.

          1. Om du läser Rolfs svar igen så får du svar på frågan: titta i den vetenskapliga litteraturen. För mig to det ungefär 1 minut att gå in på scholar.google.com och skriva in “climate models” i sökrutan. Det andra resultatet i listan [1] diskuterar just hur man utvärderar modellerna.

            För mig är detta ett mycket tydligt svar. Men eftersom ingen på den här bloggen verkar vara bekant med att söka i den “vetenskapliga litteraturen” kan jag förstå att Rolfs svar kan uppfattas som otydligt.

            Referenser
            Randall, David A., et al. “Climate models and their evaluation.” Climate Change 2007: The physical science basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the IPCC (FAR). Cambridge University Press, 2007. 589-662.

        4. Tack Clas för svar, dock, din referens är från 2007, och mycket har hänt sedan dess:
          NoTrickszone 17 april 2012
          FOCUS consulted Jochem Marotzke, Director of the warmist Max Planck Institute for Meteorology in Hamburg concerning the reliability of climate models. To his credit, Marotzke admitted that the models aren’t what they are cracked up to be, and that the science is far from clear. FOCUS (emphasis added):
          Whitehouse points out that climate simulations, like those carried out at the Hadley Climate Research Unit, indeed show periods of stagnation lasting up to a decade. In the models they occur about every 80 years. However, none of the simulations up to now have shown a pause of 15 years. Also the models that run on the super-computers of the Hamburg Climate Research Centre also show such plateau phases. ‘The physical causes are still unclear, and our simulations show them occurring at other times. Thus the models are not consistent with the current observations.’ admits Jochem Marotzke, Director of the Max Planck Institute for Meteorology in Hamburg.”

          1. Jag vet inte vad jag ska säga om detta citat, taget ur sitt sammanhang. Någon som ska ha sagt något vid någon tidpunkt. Än sen då? Om jag skulle skriva en doktorsavhandling om klimatet skulle jag nog inte ta med citat från NoTrickszone 🙂 Låter inte särskilt seriöst.

            Hittills har jag inte sett en läst en enda publikation ur den vetenskapliga litteraturen som avfärdar klimatmodeller som värdelösa för att förutsäga klimatet. Det mesta pekar på att de ger ganska goda förutsägelser, även om det finns mycket som kan förbättras.

        5. Jag kan citera IPCC, om det känns bättre:
          In 2007, WG1.said “we should recognise that we are dealing with a coupled nonlinear chaotic system, and therefore that the long-term prediction of future climate states is not possible.”

          Genomsnittet av 108 modeller (2013) visar en trend 1984-2013 på 2,6 grad/100 år, medan verkligheten är 1,7.

          Jag har läst många rapporter som säger att klimatmodellerna har rätt.
          Och motsatsen.

          Att bara läsa det som man själv tror på är föga utvecklande.

          1. Nej. Du citerar inte IPCC. Du citerar du den här klimatförnekar-bloggen (som i sin tur citerar IPCC):

            https://wattsupwiththat.com/2015/09/17/how-reliable-are-the-climate-models/

            Har du överhuvud taget läst rapporten, eller har du bara klippt/klistrat från bloggen ovan, utan att egentligen tänka efter själv?

            Sedan kanske du också har missat att det här citatet redde Rolf ut i sitt svar, på ett enligt mig tillfredsställande sätt. Så jag förstår inte vad du tror att det skulle tillföra diskussionen att upprepa det en gång till. “Föga utvecklande”, om du frågar mig.

          2. Bäste Clas !

            Det finns inga “klimatförnekare”. Den som svänger sig med sådana skällsord här, kommer jag att blockera i fortsättningen.

            Dessutom citerar Bengt Abelsson helt korrekt IPCC:s Work Group I, men han har tagit fel på årtal. Det var i rapporten 2001 möjligheten att datorsimulera kaos dömdes ut. Kolla dess sida 505, stycket som börjar “In sum . . .”.

            Vidare har du inte insett att IPCC och NASA m.fl. är ute för att lura dig. De “justerar” rådata i en utsträckning som är helt skandalös, och som förtar dem rätten att kalla det de håller på med för “vetenskap”. Det är istället politiskt kampanjande:

            http://klimatsans.com/2015/03/28/skandal-eller-vetenskap/

            http://klimatsans.com/2015/11/26/avtal-om-annat-an-klimat/

            http://klimatsans.com/2015/10/13/falska-temperaturer-i-usa/

            SMHI har inte alls förklarat hur de kan tro på klimatmodellerna, tvärtom. Först säger de att de inte kan ange “dagens naturliga klimat”, men sen säger de att man inte “sett någon signifikant uppvärmning”. De motsäger sig själva, vilket betyder att modellerna är meningslösa. Vidare kan dessa inte ha validerats ännu. En validering måste omfatta studier av mer än 60 år, vilket är perioden för flera av klimatets cykliska förlopp.

            Trovärdigheten är alltså mycket högre för bloggen Wattsupwiththat än för IPCC och NASA/GISS m.fl.

            Du har villigt låtit dig luras av den politiskt drivna propagandan. Ta av dig de färgade glasögonen ! Och välj anständiga ord !

            Ansträng dig att tänka själv !

        6. Från IPCC:
          https://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/505.htm
          14.2.2.2 Balancing the need for finer scales and the need for ensembles
          In climate research and modelling, we should recognise that we are dealing with a coupled non-linear chaotic system, and therefore that the long-term prediction of future climate states is not possible.

          Inte mitt hittepå från någonstans – annat än IPCC.

          Det intressanta är med vilken precision och tillförlitlighet modellerna kan lämna upplysningar om framtida klimat. Att, givet en antagen utveckling av utsläpp av växthusgaser, prediktera att temperaturen kommer att ändras någonstans mellan 1 och 6 grader är inte bra nog.
          Frågorna kvarstår: Hur är modellerna validerade och kvalitetsprovade?

          Finns forskare som har till uppgift att specifikt hitta svagheter i modellbyggandet?

          Om inte – varför?

          För att få använda datorprogram (modeller) för hållfasthetsberäkning av hus ska specifika krav vara uppfyllda. Varför ska lägre krav ställas på klimatmodeller?

          1. Jag ser inte på vilket sätt man skulle kunna överföra krav vid hållfasthetsberäkningar till klimatet. Det är två helt skillda saker, det enda de har gemensamt är möjligtvis att de kan modelleras med differentialekvationer. Men det är mycket som kan modelleras på det sättet, så att jämföra klimatberäkningar med hållfasthetsberäkningar är ganska ointressant. Dessutom, vid hållfasthetsberäkningar har man mycket färre obekanta variabler, varför man också rimligen kan ställa högre krav på resultatet av dessa beräkningar.

            Sedan är diskussionen om klimatmodellerna inte en fråga om huruvida de är trovärdiga eller inte. Frågan är istället: Hur trovärdiga är de? Både du och jag inser säkert att en klimatmodell aldrig helt kommer att överensstämma med det riktiga klimatet och det vore både orimligt och oansvarigt att kräva det av dem, innan vi vidtar åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Det är ungefär som om man bara skulle låta bli att använda bilbälte om det garanterar mindre än 100% säkerhet att överleva vid en krock.

            Klimatmodellerna är också bara en pusselbit i ett stort pussel. Tillsammans med de andra pusselbitarna visar den sammantagna bilden med mycket stor säkerhet (betydligt större säkerhet än motsatsen) att människans utsläpp av växthusgaser leder till ett varmare klimat, som i sin tur kommer att få allvarliga konsekvenser för vår livsmiljö om vi inte kraftigt reducerar utsläppen.

            Om du är nyfiken och vill fördjupa dig i klimatmodellerna rekommenderar jag dig återigen att titta i den vetenskapliga litteraturen [1, 2, 3].

            Jag är övertygad att om du rotar runt på olika bloggar på nätet kan du säkert hitta massor av artiklar och inlägg som bekräftar din förutfattade mening att klimatmodellerna är alldeles för opålitliga. Men kan du lita på allt du läser? Den här animationen

            http://www.skepticalscience.com/graphics/ChristyChart1024.gif

            visar att du kanske ska ta viss information med en nypa salt. Tänka fritt är stort. Men tänka rätt är större.

            Lycka till!

            [1] Risbey, James S., et al. “Well-estimated global surface warming in climate projections selected for ENSO phase.” Nature Climate Change 4.9 (2014): 835-840.
            http://www.marine.csiro.au/~ris009/pubfiles/ncc_well_2014.pdf

            [2] Kosaka, Yu, and Shang-Ping Xie. “Recent global-warming hiatus tied to equatorial Pacific surface cooling.” Nature 501.7467 (2013): 403-407.
            http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/bitstream/handle/10125/33072/Kosaka&Xie2013.pdf?sequence=1

            [3] Mann, Michael E., et al. “The Likelihood of Recent Record Warmth.” Scientific reports 6 (2016).
            http://www.nature.com/articles/srep19831

        7. Givetvis kan och ska inte samma dataprogram användas – min poäng är att det är rimligt att ställa kvalitetskrav på de verktyg som används, speciellt som de hävdade konsekvenserna är så stora.
          Det tror jag nog att du insåg.

          Ditt resonemang om bilbältet tyder på att du inte beaktar de stora nackdelar ett kraftigt minskat fossilbruk skulle medföra. 85% av världens energiförsörjning är av fossilt ursprung. Att ta bort säg 50% av detta är svårligen förenligt med ett modernt välfärdssamhälle. En konsekvensanalys av vad som händer vid en ”kraftig reduktion av utsläppen” , positivt OCH negativt måste rimligtvis fram.

          ”Kan du lita på allt du läser?” – givetvis inte, och ett exempel är din länk från SkS, där Gavin Schmidt tar utsläppsscenariet RCP 4,5 som intäkt för klimatmodellernas förträfflighet. Där behövs det stora saltkaret.

          Lewandowsky och Oreskes är mera aktivister än seriösa naturvetenskapare, så även dessa bör intagas med ett mått natriumklorid.

          Nu är jag inte skolad i Uppsala, men vem som bestämmer vad som är ”rätt” ?
          Du, jag eller ska vi rösta om det? Det som var ”rätt” för femtio år sedan är till stora delar fel idag.

          Din första länk till SkS är ett rejält självmål, de andra tre vill förklara den så obekväma uppvärmningspausen, först ignorerad, nu med ett trettiotal olika och inbördes oförenliga förklaringar.

          1. Om man bara tänker kortsiktigt och inte längre än näsan räcker, kan jag förstå att det kan förefalla väldigt kostsamt att dra ner på förbränningen av fossila bränslen i den omfattning som krävs. Men på längre sikt kommer det att vara billigare att agera nu. Du kanske inte är bekant med det, men folk har faktiskt räknat på hur mycket det skulle kosta samhället om vi antingen (i) fortsatte att förbränna i samma takt som nu eller (ii) vidtar de åtgärder som krävs. [1, 2]

            Du ifrågasätter bara. Och eftersom du hittills inte har lyckats med att krysta fram någon som helst trovärdig referens till belägg som stöder din tes, blir detta mitt sista inlägg i diskussionen.

            [1] Watkiss, Paul, et al. “The impacts and costs of climate change.” Brussels, European Commission DG Environment (2005). http://www.globalwarming-sowhat.com/costs-wars-disasters-etc-/74-t-cost-of-climate-inacti.pdf
            [2] Kemfert, Claudia. “Global Climate Protection: immediate action will avert high costs.” Weekly Report 1.12 (2005): 135-141. http://www.diw.de/documents/publikationen/73/diw_01.c.43084.de/diw_wr_2005-12.pdf

        8. När sakargumenten tryter så höjs rösten:
          “Du bara ifrågasätter”

          Ja, och jag tänker fortsätta – att du inte gör det är i viss mån ditt problem.

  2. Svaret handlar enbart om mänsklig påverkan av klimatet. Akut är att veta om av dagens politiskt beslutade åtgärder att begränsa utsläpp av koldioxid har vetenskaplig grund eller om det är frågan om att visa handlingskraft.
    Koldioxidens betydelse är varken bevisad eller falsifierad.
    Koldioxiden kan mycket väl vara en indikator på mänsklig påverkan utan att vara orsak till klimatpåverkan.

  3. Än har jag inte hört någon trovärdig förklaring till att tre promille av växthusgasbalansen, som mänskliga aktiviteter bidrar med har en så avgörande betydelse för klimatförändringar. Eller att vi skulle “rädda planeten” genom att påverka den till säg två promille.

    Det andra jag har problem med är tron att vind- och solkraft skulle kunna ersätta fossil energi i en skala, som har mätbar effekt på det mänskliga bidraget av koldioxidutsläpp.

  4. För mig är miljö och klimat skilda begrepp. Miljön påverkas av avfallshanteringen, markanvändning, tillgång till rent vatten, urbaniseringen, samhällsplanering och effektiv kontroll av industriell verksamhet från tillverkning till produkter.
    Klimatet har i årmillioner periodiskt varierat och dessa variationer har med variationer i den kosmiska strålningen och atmosfärens sammansättning att göra. Solens utstrålning lär vi ännu inte kunna påverka. Atmosfären som omger planeten begränsar effekten av den kosmiska strålningen, främst genom vattenånga. Livet på planeten har utvecklats under miljoner år, hur fortsätter man att utforska.
    Vissa förändringar i atmosfären kan ge en vink om vad som pågår.
    Om syrgasen minskar är växtligheten påverkad kanske genom ökad avverkning. Den kan till viss grad kompenseras genom att resterande växtlighet stimuleras genom t.ex ökad koldioxidhalt, som stimulerar tillväxten och därmed koldioxidomsättningen.
    Tveklöst ger dagens teknologi möjligheter att negativt påverka livet på planeten och det är därför olyckligt att IPCC inte är en tvärvetenskaplig institution utan likställt med FN, Internationella fotbollsförbundet, Olympiska kommittén m.fl.
    Koldioxiden är ingen klimatfaktor utan en länk och förutsättning för liv på planeten!

    1. Vad som är ännu märkligare är att ingen tycks tro att solen och moln har någon påverkan på temperaturen! Trots att “växthuseffekten” är obefintlig med tanke på att det trots extremt höga dagstemperaturer runt ekvatorn, kan ha väldigt kalla nätter. Skulle den s.k. växthuseffekten finnas, borde det rimligtvis behålla mer av den höga dagstemperaturen även på natten…
      Var och en bör ha erfarenhet av hur kallt det blir så fort solen går i moln. Mycket större skillnad än vad Co2 någonsin kan åstadkomma. M.a.o det är värmen som höjer Co2 – inte kvärt om.

      1. På samma sätt blir molnfria nätter kallare än molniga. Någon betydelse borde molnen ha. Men det borde vara enkelt att mäta med modellerna. Ta bort bort molnen och se vad som händer. Eller lägg på lite mer moln och se vad som händer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *