Figur 1
Vid mätning av buller används instrument, som filtrerar bort en del av signalen. Vanligen används filter av typ A, som efterliknar det mänskliga örats känslighet. Det betyder att frekvenser lägre än 20 Hz och högre än 20.000 Hz inte registreras. Filter typ C dämpar de låga frekvenserna något mindre medan typ G dämpar frekvenser högre än 20 Hz. Typ Z registrerar alla frekvenser i full styrka, vilket emellertid kräver speciell utrustning, som inte är så vanlig.
Figuren visar filtreringens effekt vid mätning av buller från ett vindkraftverk. En ”vanlig” bullermätning ger den maximala nivån 42 dBA medan 93 dBZ noteras för 1 Hz. Som fig.2 visar blir ljudtrycket ännu högre vid ännu lägre frekvenser.
Figuren visar att bullermätning med filter typ A är meningslös för vindkraftverk.
+ – + – + – +
Med sitt oförtrutna surfande har Härje Thunholm funnit faktiska data om vindkraftverkens problem för folkhälsan. Här visar vi några figurer från en läkarkonferens i Tyskland särskilt ägnad åt hälsorisker med vindkraft:
Weilmünster 25/11 2014
Bland noterade problem nämndes:
Sömnlöshet, svindel, balansproblem, illamående, tinnitus, huvudvärk, koncentrationsproblem, hjärt- och cirkulationsproblem, ängslan, oro, depression och risk för allvarlig kronisk sjukdom. Här nämns endast symptom som drabbat ett femsiffrigt antal patienter.
Figur 2
Rauschen =Bakgrundsbuller
Spektral framställning av uppmätt ljudtrycksnivå under 30 minuter på en plats 200 meter från ett vindkraftverk för 200 kW av typ Vestas V47. Mätningarna har gjorts vid tre olika vindhastigheter uppmätta vid propellernavet, 3 m/s grönt, 5 m/s rött och 10 m/s blått. Vid de lägre hastigheterna var varvtalet 20 rpm och vid 10 m/s 26 rpm. Det motsvarar en ”grundton” på 1,0 Hz respektive 1,3 Hz, vilket framgår tydligt.
Den blå kurvan visar att ljudtrycksnivån når 91 dB vid 2,6 Hz. För frekvenser lägre än 2 Hz noteras ständigt ökande nivå med minskande frekvens och den når högre än 120 dB vid en tiondels Hz. Den nivån anses direkt hälsofarlig i det hörbara området.
De anläggningar som byggs idag har vanligen märkeffekter som är 10 – 25 gånger högre. Deras torn måste också vara högre, vilket ökar bullrets räckvidd.
INFRALJUDETS EGENHETER
De låga frekvenserna betyder långa våglängder:
1 Hz: 340 meter
10 Hz: 34 meter
100 Hz: 3,4 meter
Infraljud ger flera effekter skilda från vanligt ljud:
1. Nivån dämpas inte lika snabbt med ökat avstånd. Infraljud når längre.
2. Träd, hus och kullar skärmar inte våglängder större än dem själva.
3. För isolering behövs tjockare väggar. Ljudet tränger alltså lättare in i hus.
4. Våglängder eller multiplar av dem, som har samma storleksordning som rumsdimensioner skapar resonans. Det kan resultera i tiofaldig höjning av ljudtrycksnivån inomhus.
KONKLUSIONER:
A. För vindkraftverk är uppgifter om bullernivå angiven med dBA helt meningslösa.
B. Kartor över bullrets utbredning enligt mätningar med filter A är således meningslösa.
C. Myndigheterna såväl som industrin måste med största skyndsamhet fastställa vilka verkliga bullernivåer som gäller.
D. En oberoende forskningsgrupp måste tillsättas, för att utreda hälsoeffekterna och föreslå lämpliga gränsvärden för buller av infraljud.
E. Tills detta arbete är slutfört, måste försiktighetsprincipen tillämpas, så att mycket stora säkerhetsavstånd tillämpas.
Sture Åström
+ – + – + – +
by 
Valar, delfiner m.fl. störs av fartygens propellrar har man kommit fram till. De hör inte varandra och har då svårt att hitta sina kompisar.
Min fråga är, Vindmöllornas oljud i Hz -området, kan det störa vilddjuren i naturen. Finns det någon studie/forkning ang. det?
Også elefanter bruker lavfrekvent lyd til å kommunisere. Man har funnet at de kan høre hverandre over avstander på mange titalls kilometer.
Det som er helt sikkert er at det mest eav den lydenergien som treffer mennesker på støre avstander fra vindturbinene > 500 m i hovedsak er lavfrekvent lydenergi. Med det A-veide filteret som alt måleutstyr i dag skal bruke ved målinger og modellering registreres ikke engang en tusendel av denne LF energien ved 20 Hz som er den nedre høregrense. Denne energien slår imislertid inn i kroppen vår og virker på den. Trass i at der kommer mer og mer forskning som viser at dette medfører helseskader er vi dessverre ikke kommet til et punkt ennå hvor det fins en vitenskaplig konsensus for hvordan denne energine oppfattes av våre kropper. Mye av årsaken til dette er at industrien systematisk motarbeider ethvert forsøk på å skape mer forståelse omkring dette temaet.
Ytterst intressant. Man kan också jämföra med kommunikation med U-båtar som sker med långa frekvenser för att tränga igenom den tunga vatten miljön.
Staffan
Tjocka väggar dämpar infraljudet lite men tunga väggar, tungt tak, tunga fönster och dörrar ger bättre dämpning. Mot det hörbara ljudet kan treglas sättas in med tre olika tjocklekar. Markvibrationer finns inte mycket att göra åt mer än att dramatiskt dämpa rummet.
Det skal meget tykke og tunge vegger til for å stenge ute infralyd. Det er nesten upraktisk å prøve seg på det.
Hej igen !
Mera värdefull information att spridas till våra svenska beslutsfattare på
lämpligt sätt !!
mvh / olof Hellström
Tack för en bra och teknisk rapport om buller från vindkraftverk. Det är övertydligt att ljudtrycket är allra störst vid låga frekvenser, där myndigheter och vindprofitörer struntar i störningarna från vindkraftverkens ljudeffekter.
Dessutom är det så att hörbart ljud propagerar “sfäriskt” och avtar i styrka med kvadraten på avståndet (r) från ljudkällan (1/r^2). Lågfrekvent ljud (infraljud) beter sig annorlunda och sprider sig i stället “cylindriskt”. Infraljud avtar därför långsammare med avståndet från källan, nämligen i proportion till inverterade avståndet (1/r) [William L. Willshire, Jr, “Long-range downwind propagation of low-frequency sound”, NASA Technical Memorandum 86409, 1985, http://docs.wind-watch.org/NASA-long-range-low-frequency-turbine-sound.pdf%5D.
Detta gör att infraljud har betydligt större räckvidd och kan därför ge störande effekter upp till 2 km från vindturbinerna, eller mer, beroende på kraftverkens storlek (t.ex. effekt och höjd) samt mark- och vindförhållanden, etc.
dB SPL ger den totala bilden från de lägsta till de högsta störande frekvenserna där ljudet inte är filtrerat.
Schwingungen bei Windkraftanlagen
http://prof.beuth-hochschule.de/fileadmin/user/resnik/Diplomarbeiten/Voll/Schwingungen.htm
.
Der unhörbare Lärm von Windkraftanlagen:
http://www.bgr.bund.de/DE/Themen/Erdbeben-Gefaehrdungsanalysen/Seismologie/Kernwaffenteststopp/Verifikation/Infraschall/Quellen_Phaenomene/Feldmessungen/windkraftanlagen.html
.
Jag såg en kurva på ett stillastående vindkraftverk där kurvan låg ca 10 dB under ett vindkraftverk i drift. Därför uppges att bakgrundsljudet inte kräver 35 dBA utan 40 dBA. Jag skall försöka hitta sidan igen.