Förnybart är ett alltför luddigt begrepp

NU-Logga

Liberala partiets organ NU 2016-07-07

Fjellman-160707-NU-Förnybart

+ – + – + – +

Klimatsans tar inte partipolitisk ställning, men följer givetvis hur partierna behandlar frågor om klimat och energi.

Notera förgående post, som förklarar att vindkraft ingalunda är “förnybar”. Begreppet är alltså en politisk konstruktion.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

3 thoughts on “Förnybart är ett alltför luddigt begrepp

  1. Vindkraften är inte ett långsiktigt hållbart energisystem!
    Infrastrukturplaneringen i Sverige har som övergripande mål att säkerställa samhällsekonomiska effektiva och långsiktigt hållbara infrastruktursystem.

    För ”långsiktigt hållbara elproduktionssystem” saknas idag en allmän vedertagen definition. Hållbarhet och långsiktigt hållbar utveckling definieras i sin ursprungliga källa som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Användningen av begrepp som ”långsiktigt hållbara infrastruktursystem” och liknande begrepp har blivit både bredare och slarvigare. Många vitt skilda tolkningar görs i praktiken av begreppet där olika aspekter benämnts som ”hållbara” eller liknande som distanserar sig från de ursprungliga definitionerna ovan. Med ”långsiktigt hållbara elproduktion” menas exempelvis i en del planeringssituationer elproduktionssystem som exempelvis tillgodoser politikernas behov av s.k förnyelsebar vindkraftsgenererad intermittent och icke planerbar elproduktion och en utfasning av planerbar kärnkraftsproducerad baskraft– en tolkning som är, med beaktande av hela landets elförsörjningsbehov, motstridig med de delar av långsiktig hållbarhet som berör el-kvaliteter, el-effekttillgänglighet, el-försörjningstrygghet, el-leveranstillgänglighet och el-leveranssäkerhet.

    En annan förekommande tolkning kan vara att infrastrukturen i elproduktionssystem helt enkelt är ”långsiktigt hållbar” så att den kan användas under lång tid för att trygga elförsörjningen även för kommande generationer. Ett sådant elproduktionssystem är inte den intermittenta och icke planerbara elproduktionen från vindkraftverk, med en teknisk livslängd på ca. 15-20 år och med ett effekt- och leveranssäkerhetsvärde på endast några få procent (3 %) bidrar den inte till en säker elförsörjning och utgör inte heller en ekonomisk hållbar utveckling för elproduktion.

    Vilket också bevisas av en av Europas största elproducent och elddistributör E.ON Wind Sweden AB som uppger i ett tillståndsärende på fastigheten Naffentorp 19:1 Malmö Kommun (Stad), att vindkraftverket inte skulle ses som en permanent installation eftersom den kommer att nedmonteras efter ungefärligen 25 års drift och att ingreppet endast är kortvarigt, eftersom det kan bli aktuellt att byta ut den efter 20-25 år när den är uttjänt.

  2. Elkraft från förnybara energikällor: Det råder en viss begreppsförvirring om begreppen som berör förnyelsebar energi/elproduktion!

    Begreppet hållbar utveckling (på engelska: sustainable development) introducerades 1981 av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester Brown. Det fick sin internationella spridning 1987 då det lanserades av världskommissionen för miljö och utveckling (World Commission on Environment and Development; även kallad Brundtlandkommissionen) i dess rapport “Vår gemensamma framtid”. Kommissionen leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland. I rapporten hävdade kommissionen att hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är omöjligt att uppnå om miljön ödeläggs och naturresurserna överexploateras. Utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor.

    I ”förnybarhetsdirektivet” 2009/28/EG (direktivet om förnybar energi) definieras energi som ”energi från förnybara, icke-fossila, vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), geotermisk energi, hydrotermisk energi (vattenvärmare), havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas”.

    I ”förnybarhetsdirektivet” från 2009 (Direktiv 2009/28/EG) vill man öka användningen av förnybar energi och använder inte ordet ”bioenergi” utan ”biomassa”. Denna definieras på följande sätt: ”Biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk – liksom den nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.”
    Den här definitionen innebär en del komplikationer:
    ”Nedbrytbara delen” – betyder det t ex att träkol, som är ett inert material och inte bryts ner, inte skulle vara kvalificerat som biomassa enligt EU? Träkol är ett mycket viktigt biobränsle i stora delar av världen, och definitivt av biologiskt ursprung.

    ”Nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall” – i den här delen finns inget villkor om att avfallet ska vara av biologiskt ursprung. Betyder det att nedbrytbar plast definitionsmässigt är biomassa, även om råvaran är fossil olja eller gas?

    Andra definitioner:
    Den här definitionen användes nyligen i ett föredrag av en norsk professor:
    ”Bioenergi är energi som har sitt upphov i material som skapats under pågående biologiska processer – till skillnad mot fossil energi, som fås från biologiskt material skapat under tidigare perioder i jordens historia. Även den här definitionen kan medföra tolkningsproblem.

    Vad menas med ”pågående biologiska processer”?
    Hur ”dött” kan ett material vara och fortfarande anses vara en del av en pågående process (halm, rivningsvirke)?

    Vad menas med ”tidigare perioder i jordens historia” – hur långt tillbaka ska man gå?
    Torv klassas som ett långsamt förnybart bränsle av FN:s klimatpanel IPCC.
    I de standards som utarbetats inom den europeiska standardiserings-organisationen CEN (TC 335) har man de här definitionerna:
    – ”Bioenergi är energi från biomassa”.
    – ”Biomassa definieras från en vetenskaplig och teknisk utgångspunkt som material av biologiskt ursprung förutom material som är inneslutet i geologiska formationer och/eller som är omvandlat till fossil”.

    När biomassan ska användas som energi måste det ske i form av ett biobränsle, som kan vara endera fast biobränsle, flytande biobränsle eller gasformigt biobränsle. I engelskt språkbruk används ofta ”biomassa” synonymt med ”fast biobränsle”. Ordet ”biofuels” (biobränsle) används synonymt med flytande biobränsle. Den här skillnaden i språkbruk kan vara förvirrande.

    För flerbränsleanläggningar där en blandning av förnybara och konventionella energikällor används ska endast den del av elen som produceras från förnybara energikällor beaktas.

    El producerad i pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten ska uteslutas.

  3. Energi finns i olika former. Energi kan inte “förnyas”. Energi kan omvandlas till olika nyttigheter, men inte förstöras. Enkla vetenskapliga grundläggande fakta. Fjellman har så rätt. Luddigt är bara förnamnet. Men det låter ju förföriskt bra. Vi får jobba vidare för att successivt få fler att orka tänka själva.

Comments are closed.