Under de många istiderna var stora delar av norra halvklotet täckta av inlandsis med en tjocklek mellan 1,5 km och 3,8 km.

Västmanlands Läns Tidning har upplåtit utrymme för flera inlägg om klimatfrågan. En debattomgång kan sägas börja med ett inlägg av Göran Gustafsson.

2016-07-25

2016-07-29

Gröna vegandrömmar löser inte klimatkrisen

2016-08-05

Oklara orsaker till istid

2016-08-05

2016-08-09

Tack Håkan Sjögren och Göran Gustafsson för alla vetenskapliga belägg för att klimatnojan är humbug från början till slut.

Jag kan inget om fysik, kemi eller matematik, men när jag använder mig av mitt sunda förnuft så säger det mig att, precis som ni påstår, så måste det vara. Så imbecillt att tro att vi små ynkliga människor kan göra om klimatet! Man häpnar!

Jag är ägare av ett bärnstenshalsband och sådana fina stenar kan vi hitta i södra Östersjön tack vare vårt varmare klimat en gång i tiden. Istiderna har kommit och försvunnit utan att vi hjälpt till. Vilken rappakalja man dagligen matas med av klimatnördar och det påstås vara sann vetenskap!

Använd dessa miljarder som idag satsas på konferenser och utsläppsrätter för att rädda våra hav i stället. Det är bråttom! Massor med pengar kommer det att kosta att komma till rätta med alla föroreningar av kemikalier och plast som vi har ställt till med. Utanför industrier, nedlagda och i drift, finns hur mycket som helst att ta hand om och det blir dyrt!

Fortsätt att kämpa herrar experter medan tider är! Tack för att ni står ut med alla dumma påhopp!

GUNNEL FJÄLLSKOG

+ – + – + – +

by

Figur 1. Finlands elmarknad 2015 och 1:a halvåret 2016.

Kärnkraften bildar en mycket stabil bas. Den dagliga max-effekten varierar från 9 GW på sommaren till 12 GW på vintern, men några kalla och stormiga dagar krävs 15 GW. Det extra behovet täcks av fossil kraft och import.

Figur 2. Produktion och belastning under juni.

Kärnkraft, vattenkraft och import dominerar.

Figur 3. Produktionens fördelning på energislag 2015.

Importen tillkommer.

Figur 4. Produktionens fördelning 1:a halvåret 2016.

+ – + – + – +

Staffan tipsar om en finsk sida med mer detaljerad redovisning av elproduktionen. Den har engelska översättningar av de olika sorternas data.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Produktion och export av el 2015 och 1:a halvåret 2016.

Vattenkraft från “Water reservoir” avser turbiner vid en damm, bakom vilken en energireserv kan dämmas upp. Turbinernas effekt kan regleras efter behovet. Vattenkraft från “River” avser turbiner utan damm. Man får ta vara på den effekt naturen bjuder på, liksom för vindkraft, men med jämnare flöde.

Det är påtagligt hur mycket mera effektbehovet varierar över året jämfört med Danmark. Export är en betydande del av verksamheten.

Figur 2. Totala produktionen under 1:a halvåret 2016.

Exporten anges till 8,23 TWh medan differensen mellan produktion och behov är c:a 6 TWh. Det har inte varit möjligt att ännu utreda orsaken. Bilden visar dock tydligt vattenkraftens dominans.

Figur 3. Intern förbrukning av el jämfört med export 2010 – 1:a halvåret 2016

Det är intressant att Nederländerna är lika stor kund som Danmark samt att Sverige ibland levererar el och ibland tar emot halva exporten.

+ – + – + – +

by

Så ser landskapet ut i Tyskland enligt TV-kanalen das Erstes motsvarighet till “Uppdrag Granskning”.

2016-08-04

Där tro får råda måste förnuftet vika. Låt oss för resonemanget utgå från hypotesen att människans fossilanvändning är huvudorsaken till den lilla uppvärmning som skett sedan industrialismens början. Projektet är att drastiskt minska fossil förbränning.

Energi är knäckfrågan.

Det är bara fossil- och kärnkraft som har kapacitet att lösa energibehovet för nio miljarder människor 2050.

Det borde diskuteras.

Idag kommer energin i världen till nästan 90 procent från fossila källor. Endast ett par procent från förnybart exklusive vattenkraft.

De senaste 20 åren har energibehovet ökat 40 procent. Av Världsbanken definierade som medelklass har samtidigt ökat från 1,5 miljarder till 3 miljarder människor. Nästa 20 år ser troligen ganska lika ut. Fler tar sig ur fattigdom till medelklass. Medelklass definieras som att leva i hem med elektricitet och rinnande vatten, kylskåp och tillgång till kommunika-tioner så man kan nås av nyheter och varning om eventuella faror. Att äga bil, ha tillgång till flyg, då räknas man till de rika. Dessutom har 1,2 miljarder idag inte ens el. Alla klimatkonferenser till trots, det mest sannolika är att världens länder samlat kommer att använda mer fossil energi 2050 än idag. Bekämpa fattigdom går helt begripligt före koldioxidminskning.

Energi från förnybara källor kommer inte att kunna upprätthålla ett civiliserat modernt samhälle. Problemen är både usel effektivitet, väderberoende och kan därför inte leverera efter behov samt bränslenas enormt mycket lägre energitäthet.

EROI (Energy Return On Investment) är ett mått på olika energikällors effektivitet. Man dividerar en anläggnings producerade energi under dess livslängd med den energi som krävs för tillverkning, installation, drift och underhåll, nedmontering och återvinning av material samt den reglerkraft eller lagring, som alla intermittenta kraftkällor kräver. Det vill säga hur många gånger mer energi får man ut än vad som går åt för att producera den.
Inget förnybart ligger över EROI 4, alltså 4 gånger det som sätts in. Fossilt och vattenkraft 30 – 35 och kärnkraft 75.

Ett samhälle som vårt bedöms behöva ett EROI på minst 10 för bibehållen välfärd.
Varför det förhåller sig så här inser man när energitätheten betraktas.

Energitätheten är alltså nästan en miljon gånger större i fossilt bränsle än i vinden. Och sedan är kärnbränsle mer än en miljon gånger större än fossilt.

Demografin är ju lika obönhörlig som tekniska fakta. Vi kommer att vara 9 miljarder människor på Jorden 2050 för att eventuellt minska lite sedan. Mer än hälften kommer att bo i väldigt stora städer. Det finns ingen chans att bara den förnybara energin kan försörja dessa.

Att väsentligt minska fossilanvändningen utan att minska välfärden globalt eller neka fler välfärd som vi ser den, är en utopi.

Mänskligheten har rätt till en seriös diskussion om hur projektet med koldioxidminskning kunnat gå så här långt utan att utmanas ordentligt om tekniska realiteter eller normal öppenhet för att ifrågasätta vetenskapen bakom.

I Tyskland, Spanien och England har verkligheten kommit ikapp. Vi kör på i ambitionen som föregångsland och tror världen ska följa oss.

Ser det mörkt ut när du läst detta så ligg inte vaken om nätterna för det. Klimatåtgärderna är mer oroande än klimatförändringarna. Det finns rådrum så att vi åtminstone inte gör sådant som vi får ångra när vi vet bättre.

Det finns klokare saker att göra för miljö och välfärd med de resurser vi slösar bort på idén att vi kan styra klimatet med energipolitiken.

Naturlagarna är inte politiskt följsamma, hur önskvärt det nu än vore.

Evert Andersson
Fri debattör

+ – + – + – +

Källhänvisningar till fakta finns lätt tillgängliga.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Produktion och förbrukning av el i Danmark under första halvåret 2016.

Några observationer:

1. Maximala dagsbehovet, brun linje, är relativt konstant, c:a 5,5 GW, gigawatt, i januari och 4,5 GW i maj och juni.

2. Vindkraften, ljust och mörkt blått, levererade så rikligt runt 1:e februari, att en betydande netto export, rött, blev möjlig.

3. Vindkraftens effekt blev mycket mindre i juni, vilket gjorde stor import, ljusgrönt, nödvändig, se tydligare graf nedan.

4. Under januari behövdes fossil kraft för 4 GW.

Figur 2. Levererad effekt av sol- och vindkraft under första halvåret 2016.

Den hopträngda skalan för tid gör att djupa kortfristiga dalar inte syns.

Figur 3. Total produktion av el under juni 2016.

Importen, ljusgrönt, är stor. Nästan ingen netto export, rött.

Figur 4. Sol- och vind-el under juni.

Levererad effekt svänger mellan 0,5 och 4,5 GW, d.v.s. i relationen 1:9.

Figur 5. Detalj som visar hur import och export dagligen pågår samtidigt. Nettot visas med den svarta linjen. (Egentligen Import – Export)

Detta visar att importen står för en dominerande del av behovet. Danmark är helt beroen-de av grannar med överskott av kapacitet. Landet fungerar även som transitland för el.

Figur 6. Fördelningen av elbehovet på energikällor och import 2015 och 1:a halvåret 2016.

I den vänstra tabellen får man lägga till importen för att nå täckning av hela elbehovet. Det uppstår en liten differens p.g.a. transmissionsförluster och avrundningsfel från de olika databaserna.

Danmarks beroende av netto import är 18 – 19 %.

+ – + – + – +

by

Jag fick frågan: Vad är ett vindkraftverk egentligen? Så jag tittade i ett par årsredo-visningar, som var välgjorda med mycken information.

Bilden ovan finns i årsredovisningen 2015 för vindkraftbolaget Arise. Där finner jag följande intressanta uppgifter:

1. Dagens kraftverk har en navhöjd upp till 140 meter.

2. En modern växellåda utvecklar uppemot 5.000 hästkrafter och väger 28 ton.

3. Maskinhuset inklusive nav och vingar har en totalvikt på c:a 200 ton.

4. Allt detta står på en pelare som beräknats för att tåla stormbyar upp till 70 m/s

Här visar Eolus en bild av en vinge på väg:

Vingen är 61,7 meter lång, vilket ger rotorns diameter 126 meter för Vestas modell V126, 3,3 MW. Nu offereras verk för effekter upp till 8 MW med 80 meters vingar.

För att inte blåsa omkull behöver pelaren stå på ett mycket stort fundament på tusentals ton betong, se posten “Vindkraft är inte förnybar“.

Utan tvekan representerar vindkraftverken en beundransvärd teknik.

Det är bara rent tragiskt att politiken forcerat fram utvecklingen av så avancerad teknik för ett behov som inte finns. Eftersom det inte blåser ibland, samtidigt i hela Europa, måste varje vindkraftverk ha ett “vanligt” kraftverk vid sin sida, som kan drivas när man begär det. I Storbritannien subventionerar man dieselaggregat som back-up. De kan inte nå lika bra verkningsgrad som “riktiga”, stora kraftverk. Därför har Tyskland beslutat att subventionera kolkraftverk, så att de inte skall läggas ner, då subventionerna till vindkraft annars konkurrerar ut kolkraft. Nu skall alltså denna få betalt även då den inte producerar någon el, eftersom man behöver den mer än man behöver vindkraften.

Allt är orsakat av den irrationella hypotesen att utsläppen av koldioxid bör begränsas. I verkligheten har de varit välgörande för hela mänskligheten. Och luften behöver nu “berikas” med mera koldioxid, eftersom växtligheten under miljoner år “sugit ut” koldioxid ur luften och omvandlat den till kalksten, kol och annat, som ligger still i jordskorpan. Vår förbränning återför kol till livets “kolcykel”, vilket på lång sikt är nödvändigt för livet på jorden enligt den ene grundaren av Greenpeace, Patrick Moore.

När väljarna börjar inse detta, så att subventionerna blir politiskt omöjliga, dör vindkraftindustrin.

+ – + – + – +

by

Alternativet till kärnkraft skall vara vindkraft, men den står ofta stilla !

2016-08-02

På hemsidan annonserar Greenpeace att det är möjligt med 100 procent förnybart elsystem utan kärnkraft enligt en ”forskningsrapport”, som de beställt från Högskolan i Halmstad. Bland författarna märks Jonny Hylander – professor i energiteknik, och Göran Sidén – universitetslektor i elkraftteknik. Det låter tryggt.

En presentation på DN Debatt den 12/7 fick rubriken: ”Satsning på solceller kan göra Sverige helt förnybart 2020”. Sivert Göthlin, som tidigare under många år ansvarat för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet, replikerade:

”Författarna saknar de mest elementära kunskaper om elförsörjningens krav. . . Förbrukningen är som störst en kall vinterdag i december–januari. Toppen nås på morgonen före klockan 9 eller efter klockan 15 på eftermiddagen. Vid båda tillfällena är det mörkt och solceller ger garanterat noll . . .”

Alternativet till kärnkraften är således vindkraft, som ibland står still. Vindstilla råder ofta samtidigt över norra Europa, och ibland över hela kontinenten. Ändå förutsätter rapporten att vi kan få el från våra grannar, googla ”vindstilla europa” och ”sveriges el maj 2016”.

Då behöver vi kraft som vi inte har idag. Det kan ett barn förstå, googla ”efter kärnkraften gaskraft”.

Rapporten består av idel misstag: Den diskuterar ingående ”energi”, inte det svårare problemet ”effekt”. Den utgår från 2015 som var varmt. Ett ”normalår” krävs 4 procent mer. Ett ”torrår” saknas vatten för 15 procent av behovet. Kostnaderna beräknas utan hänsyn till utnyttjningsgrad.

Hur vill Greenpeace använda en så undermålig rapport?

Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

2016-08-02

Kan kärnkraften ersättas av sol och vind?

+ – + – + – +

2016-08-03

Kan kärnkraften ersättas av sol-och vindkraft?

+ – + – + – +

2016-08-05

Kan kärnkraft ersättas av sol och vind?

+ – + – + – +

by

Notera att under sex dagar med början den 20/7 var effekten från vindkraft mycket liten och nära noll vid fyra tillfällen. Under de dagarna var effekten från vindkraft låg även i Tyskland, se föregående post.

+ – + – + – +

by

Notera att lägsta effekt för vindkraften var 3 promille av märkeffekten och för både vind och sol 6 promille.

Vindkraften har levererat mindre än 10 % av märkeffekten under hälften av månadens timmar och mer än 30 % under en tiondel av timmarna.

+ – + – + – +

by