Svensk el augusti

Schuster-160902-SE-Aug-Tot

Figur 1. Total produktion.

Schuster-160902-SE-Aug-Vind

Figur 2. Vindkraftens levererade effekt.
Schuster-160902-SE-Aug-Stapel

Figur 3. Elenergin januari – augusti 2016. Vindkraften utgör 9 % av totala produktionen.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

19 thoughts on “Svensk el augusti

  1. I princip kan du väl tänka som så att du betalar så förbaskat mycket i skatt där väldigt mycket går till totalt onödiga, löjliga saker och väldigt mycket är direkt skadligt att det inte är mer än rätt att du tar tillbaka en del av det. I jämförelse i med Magdalena Andersson, finansminister, är din lilla omoral knappt en droppe i havet. Men det är ändå lite konstigt att våra elräkningar är högre än de behöver vara på grund av att vissa ska få billigare el.

    ROT har medfört att de som inte kan få ROT har fått högre hantverksräkningar. ROT var ett väldigt konstigt påhitt. Dessutom väldigt mycket fusk med det, såsom att flytta materialkostnad till arbetskostnad.

    Du måste ha planer på att bo kvar länge i ditt hus med 17 års återbetalningstid. Då är det bara att hoppas på stigande elräkningar och att det inte blir skatt på att äga solceller, vilket jag inte skulle våga hoppas på då skattepengar för energi måste komma in om fler kopplar bort sig från nätet. Politiker har den lustiga logiken att först stjäla pengar av oss och sedan locka oss genom att betala tillbaka lite smulor.

  2. Återbetalningstid helt utan bidrag hamnar på ca 17 år. Jag antar att ni inte utnyttjar varken ROT eller räntebidrag när ni lånar för att göra investeringar i era fastigheter. Jag däremot är tydligen omoralisk och det skäms jag inte för.

    Ett mycket bättre alternativ än värmepumpar är att ansluta huset till fjärrvärme om den möjligheten finns. Då minskar man elberoendet samtidigt som man bidrar till elproduktion om fjärrvärmeföretaget har ett kraftvärmeverk.

  3. Ta bort alla omoraliska bidrag. Vad blir återbetalningstiden då?

  4. Hej igen
    Jag minns inte något rotavdrag eftersom kostnaden i huvudsak var fabrikstillverkning (utan rotavdrag) dessutom betalar CTC och andra svenska leverantörer vinstskatt så min investering var troligen en vinst för skattebetalarna.
    Jag har hittills inte haft några underhållskostnader!
    Det viktiga är att jag under årets alla 8760 timmar, såväl under den kallaste januaridag som under den varmaste sommardag har de inställda 22,5 graderna i min bostad, till låg kostnad.
    Det enda jag oroar mig för det är att vi vintertid får kallperioder då vattenkraft och kärnkraft inte klarar belastningen och att elförsörjningen därför kollapsar.

  5. Just idag 2016-09-15 har spotpriset legat mellan 20 och 33 öre/kWh. Betalar du runt 1kr/kwh för att få leverera?

  6. Hej igen,
    Jag har även installerat värmepumpar och FTX-aggregat för att minska min energiförbrukning för uppvärmning.

  7. Hej Sigvard,
    Livslängden på min solcellsanläggning är mycket längre än på din värmepump. När jag skrev 15 år så tog jag hänsyn till att jag fick ett ROT-avdrag på 9975 kr. Jag antar att du har belastat skattebetalarna med ROT-avdrag på din anläggning.
    Dessutom har jag väldigt låga underhållskostnader. Jag har även sökt solcellsbidrag för mina solceller och nu fått det beviljat. Min återbetalningstid sjunker efter det till mindre än 10 år. Jag hade gjort denna investering även utan bidrag eftersom jag är intresserad av tekniken.

  8. Sigvard! Räkna inte ut en investering med hemtagning på 15 år som dålig. Det hela beror på investeringens livslängd. Snabb googling ger att en solcell ska ge 80 % av sin kapacitet i minst 25 år. Sedan är det lite livslängd på andra komponenter. Ska man sedan ha batterier lär det öka hemtagningstiden.

    På din investering med värmepump skulle 15 års hemtagning aldrig löna sig. Förmodligen skulle det ge stigande kostnader över tid än sjunkande.

  9. Hej Kjell
    En investering med 15 års hemtagningstid är en dålig investering.
    2009 installerade jag luft/vatten värmepump inklusive 500 l ackumulatortank och 11 st lågtemperatur radiatorer. Totalkostnaden blev 110 000 kr. Hemtagningstiden för detta blev mellan 5 och 6år.
    Jag bor i ett 110 år gammalt stenhus med 260 kvadratmeter boyta.
    Temperaturen är inställt på 22,5 grader (min fru och jag är båda över 80 år och vill ha varmt och gott, jämn temperatur och frisk luft) innetemperaturen regleras perfekt och är oberoende av utetemperarur, sol och vind.
    Jag matar in 1 kWh och suger ut 4kWh ur luften utan att belasta skattebetalarnas ekonomi.
    SLUTSATS: Vinkraft och solkraft är lekskola för politiker!
    Det finns många andra och intelligentare sätt att minska energiförbrukningen t ex varvtalsreglering av pumpar och fläktar energiåtervinning i industriella processer mm.

  10. Hej Göran
    Jag undrar vad det är för slags batterier det är som kommer. Inbilla dig inte att man kan använda t. ex. litiumbatterier för storskalig lagring av energi.
    Jag var nära bekant med professor Bill Greatbatch som 1970 uppfann litiumbatteriet. Han utvecklade litiumbatteriet för användning i Pacemakers där förbrukningen är mycket låg (Bill hade patent på pacemakern sedan 1958).
    Tillverkningsprocessen för litium är mycket energikrävande och dyr och dessutom blir livslängden väldigt kort när batteriet stressas av ständiga upp- och urladdningar. För bilar med litiumbatterier får man räkna med i snitt 100000 kr per år för batteribyten.
    Litiumbatteriets anod består av litium, katoden av jod och elektrolyten är litiumjodid. Dessa ämnen är kristallina och ofarliga. Elektrolyten bildas när batteriet laddas ur, samtidigt ökar inre resestansen och värmeutvecklingen.

  11. Nu är jag nöjd när “Figur 2. Vindkraftens levererade effekt.” normeras mot den installerade effekten 6000 MW.

    Nu önskar jag att få vindkraftens medeleffekt utskriven.

  12. Med dagens elpriser så är min anläggning betald på mindre än 15 år.

  13. Göran,
    Fel av dig. Jag får Nord Pool Spots timpris minus 1,25 öre per kWh för den el jag levererar ut på nätet från mitt elhandelsbolag. Deras försäljningspris är högre.

  14. All den produktionen är subventionerad. Den el som en privatperson levererar till elnätet får elbolagen mer eller mindre betala för (inköpskostnaden är högre än försäljningspriset). De är inte intresserade av den elen mer än att låta snälla i sin marknadsföring.

    Vindkraftverk är en otroligt resurskrävande och det är säkert därför företagen som arbetar med vindkraftverk håller tyst om det eftersom de får jobb och tjänar pengar, pengar som du och jag får betala oavsett om vi vill eller inte.

    Jag har inget emot om de som vill ha el från vindkraftverk får det om de betalar vad det kostar. Jag vill inte ha el från vindkraftverk och jag ska definitivt inte tvingas betala för att andra ska få det.

  15. Den produktion som sker vid egen tillverkning av el syns väl inte i statistiken ovan. Jag tror fler och fler både privatpersoneroch fastighetsbolag kommer att satsa på egen sol och/eller vindkraft. Man kanske inte gör dessa investeringar främst för att det är lönsamt utan för att det ger en miljöprofil.
    Då kommer det att bli aktuellt med batterier för att kunna ackumulera el från dag till natt när man har solceller. Idag används ju elnätet som ackumulator eftersom man får betalt för den el man levererar. Det kommer att fungera så länge solenergin utgör en begränsad del av systemet.

  16. Kjell! Det kommer att komma batterier som är billiga och effektiva som solenergi och vindenergi kan lagras i. Men, billiga, vad är det?

    Om du tittar på hur mycket installerad effekt av vindkraft som behövs för att matcha t.ex. kärnkraften behövs det minst 5 gånger mer generatorer i vindkraften än i kärnkraften. Det räcker dock bara till det som förbrukas samtidigt. Vi måste således ha ännu mer generatorer för att ladda batterierna. Då är frågan: hur många mer generatorer behövs för att ladda så pass många batterier att de kan leverera el när det inte blåser. Hur många timmar eller dagar ska det baseras på?

    I dagsläget förbrukar ett vindkraftverk 50 gånger mer resurser än ett kärnkraftverk per installerad kW. Lägg sedan till att ett vindkraftverk har mycket kortare livstid än ett kärnkraftverk.

    Men. Hur mycket resurser som förbrukas mer eller mindre i onödan spelar ingen som helst roll om det bara sker i ett gott syfte?

  17. Du förutsätter alltså att vind- och solkraft kan komma att bli konkurrenskraftiga utan subventioner.

    Föreställ dig då att du skall skriva kontrakt på leveranser av el och har att välja på vattenkraft, som alltid finns där, när du behöver den, och vindkraft, som bara finns, när det blåser lagom. I senare fallet behöver du också ett kontrakt på vattenkraft för dom tillfällen, då du inte får vindkraft. Den elen får du då betala för vad den är värd, d.v.s. mycket högre pris än om du tagit all el från vattenkraft, eftersom du blir en “nyckfull” kund.

    Idag får sådana marknadsmässiga skäl för pris-sättningen inte slå igenom p.g.a. politiska ingrepp i marknaden. Dessa fungerar som illojal konkurrens, vilket nu har drivit de pålitliga kraftslagen mot konkurs. Flera kärnreaktorer håller nu på att avvecklas, fast vindkraft inte kan ersätta dem.

  18. Det här visar att kärnkraft behövs under överskådlig tid. Däremot så tror jag att man måste forska i system för lagring av el med tanke på vind och sol. Idag har vi vattenkraft som är utmärkt för reglering. Vind och solkraft kan bli bra på sikt om effektöverföring byggs ut och om effektiva system för lagring tas fram.

Comments are closed.