Figur 1. Jordbanans excentricitet. Cykliska förändringar enligt Milankovitch. Banan påverkas av månen och planeterna, främst Jupiter och Saturnus, så att den svänger mellan en elliptisk och en nära cirkulär form. Man kan urskilja perioder på 95.000, 124.000 och 405.000 år.

Figur 2a. Till vänster. Jordaxelns lutning. I förhållande till jordbanan varierar den mellan 22,2 och 24,5 grader med en period om c:a 41.000 år.

Figur 2b. Till höger. Precession. Jordaxeln pekar nu mot Polstjärnan, men vrids runt i förhållande till Vintergatan, så att den gör en cirkelrörelse på himlavalvet.

Den stora tyska tidskriften DER SPIEGEL har en lång artikel på sin hemsida:

Klima-Forscher haben die Hauptursache der Eiszeiten erkannt: Unregelmäßigkeiten im Lauf der Erde um die Sonne. Die gegenwärtige Wärmeperiode, sagen sie vorher, geht zu Ende.

Klimatforskare har identifierat den främsta orsaken till istider: Oregelbundenheter i jordens bana runt solen. De förutsäger att den nuvarande varma perioden går mot sitt slut.

Artikeln refererar till projektet “Climap”, som bedrivs i ett samarbete mellan 17 universitet i USA och Europa samt ett par “tankesmedjor”. Dess uppgift är att utforska de långfristiga förändringarna i klimatet, för att sedan kunna förutsäga dess förändringar.

En forskargrupp har koncentrerat sig på solens värmestrålning, en annan på faktorer på jorden som aerosoler i atmosfären och utbredningen av snötäcket. En tredje studerar de stora strömmarna i haven.

Forskare från Climap förklarade de teorier den serbiske astrofysikern Milutin Milankovitch (1879–1958) presenterade 1920.

Då jordbanan är elliptisk, får jorden mindre värme i ellipsens ena ände och mera i den andra, se fig 1. Inträffar det senare när norra halvklotet är vänt mot solen hinner snön smälta på sommaren. Är banan nära cirkelformad är det inte säkert och en istid kan uppstå.

Ju mera jordaxeln lutar, desto varmare blir somrarna på norra halvklotet, där det mesta av jorden landmassa finns, fig 2a. Axelns riktning mot himlavalvet bestämmer tidpunkten för vår- och höstdagjämning, fig.2b.

Chefen för Climap, professor James D. Hays vid Columbia University, förklarade att man haft stor hjälp av Milankovitchs teorier. Jordbanan blir nu mer cirkulär, vilket är karakteristiskt för istider. Det tyder på att de närmaste 20.000 åren blir klimatet successivt kallare.

Der Spiegel avslutar med konstaterandet att CIA varnat regeringen för en kommande “Liten Istid” lika den på 1600-talet: “En tid av torka, svält och politisk oro.“

Det mest intressanta med artikeln är att den finns i numret daterat 1977-01-10 !

Lika intressant är att NASA år 1978 gav ut boken “Sun, Weather and Climate” författad av dess medarbetare Richard Goldberg och John Herman. Den finns nu i nytryck från 2005.

På 70-talet var alltså “Vetenskapen” mycket väl medveten om att klimatet huvudsakligen styrs av celestiska faktorer, där solens egenheter och dess påverkan från planeterna är centrala faktorer.

MEN, FN:s klimatpanel IPCC har agerat som om de inte känt till detta. Så sent som 2009 försäkrade dess ordförande Pachauri att solen påverkar vårt klimat så lite att de inte räknar med det.

Henrik Svensmark har fört vetenskapen vidare med den teori han presenterade 1996: Klimatet påverkas av styrkan i den kosmiska strålningen, vars positivt laddade partiklar, protoner, styrs förbi jorden mer eller mindre beroende på styrkan i solens magnetfält. Partiklarna kolliderar med luftens molekyler och bildar kondensationskärnor för vatten-ångan, vilket påverkar molnbildningen: Ju fler kärnor desto mera moln, som reflekterar solens strålning, så att jorden blir kallare.

Teorin har nu i huvudsak bekräftats av flera forskargrupper.

År 2013 kom en specialutgåva av tidskriften “Pattern Recognition in Physics, PRP”, igenkännande av mönster. Den hade ett drygt dussin rapporter om de mönster man funnit i varandra överlagrade svängningar inom solsystemet. Det är en väg att förstå hur framtiden blir.

De fann att Milankovitch cyklerna fanns där, men de var inte så primära som man trodde på 70-talet. Det är fortfarande mycket vi inte vet.

+ – + – + – +

Den exponerade ohederligheten hos IPCC

Ovanstående är mycket avslöjande för klimatpanelen IPCC. Det är synnerligen osannolikt att dess ledning år 1990 skulle vara ovetande om det som der Spiegel beskrivit 1977 beträffande solens inflytande. Det senare var dessutom utförligt analyserat i NASA:s skrift av 1978.

Att då basunera ut att det är koldioxiden som styr klimatet, kan inte förklaras av okunskap, utan måste vara motiverat av en målsättning att vilseleda, lura, allmänheten. Det senare bekräftas av flera andra “fall”. Här kan jag bara ta upp några få.

a) Hockeyklubban. Den allvarligaste ohederligheten som avslöjades i Climategate I år 2009, var Michael Manns fusk med data och manipulation av statistik, för att kunna visa en konstant global temperatur under de senaste 1.000 åren, tills den abrupt steg det senaste seklet. Hans medarbetare Keith Briffa erkände sedan gravt fusk med rådata.

Detta visar inte att endast EN eller ETT PAR av IPCC:s forskare var ohederliga. Den falska rapporten hade godkänts i “peer review”, expertgranskning. Ledningen gjorde den till huvudnummer i sin presentation av rapporten TAR 2001.

Ledningen borde ha vetat att en högre temperatur under Medeltiden var väl dokumenterad, vilket gjorts i IPCC:s egen rapport 1995. Ledningen hade inte kontroll på processen med peer review. Dennas kontrollfunktion var tydligen helt neutraliserad av vänskapskorruption.

Detta enda fall borde ha varit tillräckligt för avsättning av panelens ledning.

b) Svensmarks teori var i sanning banbrytande. Några dagar efter hans och kollegan Eigil Friis-Christensens presentation i Birmingham 1996, uttalade sig Bert Bolin, IPCC:s ordförande, i den danska tidningen Information: ”Jeg finder dette pars skridt videnskapligt sett yderst naïvt og oansvarigt.”

En vetenskapsman finner inget nytänkande ”oansvarigt”. Bolin reducerade sig till vuxenmobbare, och fortsatte som sådan genom att motarbeta vidare forskning om molnbildningen.

c) CERN:s projekt CLOUD. Initierade forskare insåg hur epokgörande Svensmarks teori var och föreslog därför att testa i den enda möjliga anläggningen i Europa: CERN:s Proton Synchrotron i Genève. Där kunde kosmisk strålning efterliknas.

Emellertid mötte ett sådant försök stort motstånd. Starten försenades till 2007 varefter formuleringarna i dess rapport förhandlades i närmare ett år, innan denna publicerades den 25/8 2011. Förseningarna kan bara ha orsakats av påtryckningar från IPCC via dess politiska kontakter med kontroll över anslagen till forskning.

En bekant har en dotterson anställd på CERN. Denne har förklarat att projektet var så “hemligt” att det inte fick diskuteras med utomstående.

Rapporten refererades i tidskriften Nature samma dag, men vare sig i rapporten eller i artikeln nämns Svensmarks namn, fast det var hans teori som testades.

IPCC har använt sina kontakter för att göra honom till en “icke-person”.

d) “Pattern Recognition in Physics” .Tidskriften lades snabbt ner sedan de ovan refererade artiklarna publicerats. Tydligen har IPCC uppfattat att artiklarna förskjutit den vetenskapliga debatten från koldioxid till celestiska och andra naturliga krafter, något som skulle göra IPCC irrelevant. Förlaget har därför hotats med bojkott av alla författare knutna till IPCC, varför det inte bara drog in det aktuella numret utan lade ner hela tidskriften.

Anledningen angavs vara att artiklarnas peer review utförts av bekanta till författarna, vilket då betecknades som vänskapskorruption. Inom ett smalt område inom vetenskapen blir det naturligen så, att de som kan ha någon egen åsikt om innehållet, måste själva vara engagerade i området. Och med så gemensamma intressen känner de varandra.

Om samma princip tillämpats på IPCC:s publikationer, skulle knappast någon kunna ges ut. Den stora skillnaden är om granskarna är hederliga eller inte.

+ – + – + – +

Slutsats: IPCC är en politisk konstruktion utan särskild kompetens att urskilja forskares vetenskapliga kompetens. Den arbetar med de tjyvtrick som förekommer bakom stängda dörrar inom vanlig politik. Om sanningen kommer fram, att koldioxid inte påverkar klimatet, förlorar den sitt existensberättigande. Därför ser vi nu en panisk aktivitet, för att förstärka klimathotet och göra “åtgärder” allt mer brådskande.

Det är BLUFF ovanpå BLUFF.

Sture Åström

+ – + – + – +

by

Ledande politiker inom flera nationer har insett att “klimathotet” är en bluff och arbetar nu för ett utträde ur det som kallas “Parisavtalet”, CLEXIT.

För att våra politiker skall våga behandla frågan på allvar, måste de övertygas om att det finns en stark rörelse bland väljarna. Media har inbillat dem att “alla” tror på IPCC:s hypotes om koldioxidens verkan. Därför vågar de idag inte andas om möjligheten att kolla fakta med riktiga vetenskapsmän. De vågar inte ens lyssna på fakta! ! !

Vi som insett bluffen och faran med den, måste visa hur många vi är. Därför har CLEXIT bildats. Anmäl dig som medlem till:

Nils-Axel Mörner: morner(snabel-a)pog.nu

Medlemskap är öppet för alla och kostar ingenting. Du förklarar bara att du inte tror på någon verkan av koldioxid på klimatet, förrän någon sådan kunnat mätas.

Nils-Axel presenterar rörelsen på bloggen Frihetsportalen.

Anmäl dig nu ! !

+ – + – + – +

Du som besökt denna blogg några gånger har förhoppningsvis förstått att talet om koldioxid och utsläpp är avsett att skymma de verkliga avsikterna bakom alla förslag till åtgärder och nya lagar, ex.vis de enorma subventionerna av sol- och vindkraft samt elbilar.

Samt, får vi inte glömma, miljardbidragen till FN:s “Gröna Klimatfond”, the Green Climate Fund, GCF, som skall matas med 100 miljarder US dollar varje år. Den skall ersätta U-länderna för de inbillade skadorna på deras klimat orsakade av I-ländernas utsläpp. Verkligheten är den motsatta: Utsläppen har bidragit till att öka skördarna, vilket gjort maten billigare och därmed minskat fattigdomen i U-länderna.

De verkliga avsikterna har förklarats offentligt av ledande företrädare för FN, IPCC, EU, och svenska politiker, bl.a:

1. FN:s tidigare högsta ansvariga för klimatfrågan är Christiana Figueres. Hon sade i februari 2015 att klimattoppmötet i Paris skall bli ”första steget mot en total omgörning av världsekonomin”, googla ”figueres intentionally”.

2. Ordföranden för en av IPCC:s arbetsgrupper är Ottmar Edenhofer. Han har förklarat att klimatpolitiken handlar inte så mycket om miljön. Den ”skall omfördela världens resurser”, googla ”nzz ipcc ottmar”. Kan man vara tydligare?

3. Ordförande för den svenska regeringens Miljömålsberedning är Anders Wijkman. Han förklarar i SvD: ”Nu krävs en ny ekonomisk logik”, googla ”svd wijkman logik”.

Wijkman är även ordförande i Rom-Klubben, som öppet verkar just för the “New World Order”. Han är alltså en internationell, professionell lobbyist med lön därefter, som den svenska regeringen givit ett förtroendeuppdrag att LEDA en utredning. (Sådant borde vara uteslutet enligt vår grundlag.)

Alla tre tycks ha samma mål: Global planekonomi styrd av FN:s byråkrater: the “New World Order”. Vad som skulle skilja den från den sovjetiska planekonomin har de inte velat diskutera. FN har redan börjat bygga kontoret för den planta som skall växa till styrcentralen.

Väljarna skall övertygas om det nödvändiga i denna utveckling för att ”rädda planeten” från en katastrofal ”global uppvärmning”. Men denna finns bara i datorsimuleringar, vilka inte är bättre än gissningar. På denna lösa grund har man varje år under 22 år hållit stora internationella konferenser med uppåt 40.000 deltagare. Där har man omsorgsfullt utestängt forskare, som velat tala om fakta. Vid de få tillfällen då någon sådan lyckas nästla sig in och börja säga något, har de blivit fysiskt utkastade.

Konferenserna har samt och synnerligen handlat om hur I-länderna skulle betala bidrag till U-länderna. Refrängen har alla gånger varit: “Saknar bindande avtal”, vilket lyckligtvis även gäller “Parisavtalet”. Detta är inte ett juridiskt bindande avtal, endast förklaringar om goda avsikter.

Våra media och ledande politiker har inte förstått hur extrema avsikterna varit inom FN:s byråkrati. Vid mötet COP 17 i Durban 2011 presenterade FN ett utkast till “Traktat”, alltså ett bindande internationellt avtal. Det var inget mindre än en planritning för en global diktatur ledd av FN:s byråkrati, the “New World Order”. Förslaget presenterades inte av media. En analys gjordes av Thatchers rådgivare om klimatet, den synnerligen erfarne och kompetente Lord Christopher Monckton of Brenchley. En sammanfattning på svenska har titeln: Den oförblommerade galenskapen i Durban.

Det allra hemskaste är att vår dåvarande miljöminister förklarade sig beredd att skriva under “Traktaten”. På dina och mina vägnar alltså ! ! !

Det är ett totalt underkännande av världens politiska etablissemang att de låtit sig förföras av så tomt tal i 22 jättemöten med oändligt prat och babbel om en påhittad, overklig katastrof och meningslösa åtgärder till enorma kostnader, för att förhindra den.

Anmäl dig genast till CLEXIT ! !

+ – + – + – +

by

Vi är glada att kunna presentera en vision av den lyckliga framtid som blir vår med mycket snö i ett fossilfritt 2030.

Med de allra bästa välgångsönskningar från

Tege och Sture

med samtidigt tack för allt stöd vi fått med många tips och bidrag till publicitet.

+ – + – + – +

by

Donna Laframboise är den journalist som grundligast granskat IPCC.

IPCC skapades och lanserades som världens mest kvalificerade källa till kunskap om klimatet och dess förändringar. Med sina politiska kontakter har IPCC i praktiken kunnat styra de offentliga anslagen till klimatforskning i de flesta länder. De har gynnat projekt som förefallit stödja dess hypotes om koldioxidens dominerande verkan. Dessa projekt har givits stor uppmärksamhet av okunniga media. Så har IPCC:s anspråk på att betraktas som världens auktoritet i klimatfrågan befästs.

Donna Laframboise

Media har generellt försummat sin normala uppgift att kritiskt granska auktoriteter när det gäller IPCC. Dock har den kanadensiska journalisten Donna Laframboise med ihärdighet studerat vad IPCC presterat, vilket hon redovisat i två böcker:

The Delinquent Teenager Who Was Mistaken for the World’s Top Climate Expert, 2011 (Den försumliga tonåringen som misstogs för att vara världens främsta expert på klimatet). Den finns i norsk översättning, som kan erhållas hos Klimatsans till priset 135:- inkl porto.

Into the Dustbin, Rajendra Pachauri, the Climate Report & the Nobel Peace Prize, 2013 (Ner i soptunnan, Rajendra Pachauri, klimatrapporten & Nobels fredspris). Rajendra Pachauri är den som varit ordförande flest år, 2002 – 2015.

Hennes slutomdöme är mycket klargörande:

Almost Nothing We’ve Been Told About the IPCC Is Actually True … (Nästan inget som vi fått veta om IPCC är faktiskt sant.)

IPCC är en byggnad av bluff ovanpå bluff i flera våningar. Här nämner jag bara få exem-pel ur böckerna. Den som vill veta mer, men inte skaffar dessa böcker, rekommenderar jag Tege Tornvalls: “Tänk om det blir kallare”, där IPCC behandlas på sid 38 ff. och dess val av experter på sid 55 ff.

Men först några ord om dess arbetssätt:

Arbetsgrupper

IPCC bedriver ingen egen forskning utan skall sammanställa och utvärdera rapporter från grupper av forskare runt hela världen. Detta arbete är uppdelat på fem arbetsgrupper, Work Groups.

WG 1 behandlar den rena vetenskapen.
WG 2 behandlar följderna av de förändringar WG 1 förutser.
WG 3 behandlar möjliga sätt att begränsa utsläpp och klimatförändringar.
WG 4 söker metoder att beräkna och rapportera nationella utsläpp.
WG 5 gör synteser, sammanfattningar, av de tre första gruppernas rapporter.

Den sista gruppen skall alltså komprimera flera tusen rapportsidor till ett par dussin sidor, vilket är så mycket som journalister och politiker läser.

WG 1 – 3 producerar en rapport vardera med ett drygt dussin kapitel. I varje kapitel medverkar flera personer som författare under ledning av en “Lead Author”, LA. För samordning dem emellan svarar ett par “Coordinating Lead Authors”, CLA.

För varje grupps delrapport utarbetas en SPM, Summary for Policy Makers, vars formuleringar förhandlas i en veckolång session, där delegater för c:a 130 nationer brukar delta.

De tre delrapporterna sammanställs sedan till en Asessment Report, utvärdering av forsk-ningen. Dessa har numrerats så här:

1990, FAR, First Asessment Report
1995, SAR, Second Asessment Report
2001, TAR, Third Asessment Report
2007, AR4, Fourth Asessment Report
2013, AR5, Fifth Asessment Report,

Författarnas kompetens

Om och om igen har Pachauri försäkrat att endast “de allra främsta och mest lysande forskarna i världen” anlitas. Sanningen är emellertid att i flera fall har studenter, som inte ens doktorerat, anlitats som författare och även som LA för ett helt kapitel och t.o.m. som CLA, d.v.s. ansvarig för flera kapitel. Tre exempel är särskilt uppseendeväckande:

Richard Klein, LA 1994, CLA 1997, fil. dr. 2003. Han hade varit anställd på Greenpeace ett år, vilket uppenbarligen var hans främsta merit.
Laurens Bouwer, LA 1999, fil.mag. 2001, fil.dr. 2010, elva år efter engagemanget.
Sari Kovats, författare 1994, fil.dr. 2010, 2011 CLA och fortsatt engagerad.

Oerfarna studenter sattes att leda etablerade professorer och jämställda.

Som jag förklarade i del 1, har IPCC:s politiker inte kompetens att bedöma forskares kompetens, men däremot tvingande förväntningar från sin regering att stärka dess prestige med utnämningar av dess undersåtar till viktiga uppdrag. Dessa fördelas alltså till stor del efter förhandlingar om rättvisa mellan kontinenter, länder, minoriteter, kön, etc. Då blir resultatet att vissa områden behandlas utan egentlig kunskap.

Malaria, professor Paul Reiter, Pasteur Institute, Paris

I rapporten 1995 ägnades stor uppmärksamhet åt hälsoaspekter. Efter 40 års specialiserad forskning är Reiter en av världens mest erfarna experter på smittsamma sjukdomar som sprids med myggor. Han blev anlitad som expertgranskare, peer reviewer.

Han konstaterade att ingen enda av LA hade skrivit någon rapport om ämnet. Övriga författare var amatörer. De påstod att malariamyggan inte kunde överleva, där vintertemperaturen gick under plus 16 grader. Därmed hade de ett argument för faran med global uppvärmning: Malaria skulle spridas längre norrut.

Rent nonsens enligt Reiter. På 1800-talet dog tusentals människor i Nordamerika, Europa och även i Sibirien av malaria. Att den blivit utrotad där beror på bättre hygien och hälsovård. Detta gäller även tropiska områden som Hawaii och Barbados.

Havens nivå, dr. Nils-Axel Mörner, Stockholms Universitet

Det allvarligaste problemet med den potentiella uppvärmningen har ansetts vara stigande havsnivåer. I ett varmare klimat skulle landisarna smälta och därmed höja havens nivå, så att många storstäder skulle bli översvämmade och små ö-nationer skulle försvinna.

Mörner hade under 40 år specialiserat sig just på havens nivå och deras dynamik längs kusterna. Han var en av de få som personligen hade besökt kritiska platser flera gånger under några decennier, ex.vis Maldiverna, Bangladesh, Kiribati och New Orleans. Under åtta år var han ordförande för den kommitté som samlade världens havsforskare. I dess möten deltog upp till 400 forskare, som han lärde känna personligen. Många fler fanns inte inom detta område.

Han blev engagerad som expertgranskare för rapporten 2001. Den hade skrivits av 38 författare. Han kände inte igen en enda av dem. Där fanns tre från Österrike, som ju inte har någon kust. Havens stigning till 2100 handlade om meter. Mörner visade att mer än 10 cm är osannolikt, men det lämnades utan avseende.

Detsamma upprepades för rapporten 2013. Då hade klimatforskningens verklige Grand Old Man engagerats som expertgranskare, Fred S. Singer, numera 92 år. Denne arbetade med att konstruera satelliter redan på 50-talet och initierade NASA:s program för vädersatelliter på 70-talet och fortsatte som dess ledare.

I sitt samtal med CLA förklarade Singer att haven inte kunde stiga mer än 20 cm till 2100, men i rapporten är siffran 60 cm.

Biodiversitet

Minskad biodiversitet har varit en ofta upprepad fara. Många arter skulle inte överleva “klimatförändringarna” utan bli utrotade. I sammanfattningen staplar man osäkerheter ovanpå varandra: En uppskattning görs som sannolikt betyder att det uppstår en möjlighet för utrotning av mellan 1 % och 80 % av vissa familjer.

I realiteten betyder det ingenting. Så skriver okunniga amatörer med otillräckligt underlag från seriös forskning.

IPCC ljuger om sitt engagemang av topp-forskare av världsklass. De väljer medvetet bort sådana, för att istället anlita amatörer-aktivister med “rätt” åsikter. Idag finner man de kompetenta forskarna utanför IPCC:s krets.

+ – + – + – +

by

Luftens halt av metan, CH₄. Vänster skala visar halten i ppb, miljarddelar. Mellan 1950 och 1990 ökade den med 14 ppb/år och planade sedan ut med 3 ppb/år för att efter 2007 öka till 6 ppb /år, vilket fortsatt även efter 2010.

Utvecklingen kan korrekt beskrivas som en lägre ökningstakt än under 1900-talet.

SVT visar ständigt sina avsikter att skrämma folk med en kommande klimatkatastrof. De larmade om en tio gånger snabbare ökning de senaste åren, vilket Rutger Staaf invände mot i posten “Onödig oro för metan“. Påståendet om en tiofaldig ökning finner vi ingen grund för.

En av våra medlemmar sände Staafs analys till SvD:s reporter Peter Alestig. Denne läste posten uppmärksamt och svarade med några invändningar och frågor, som avslöjade såväl intresse som kunnande och skärpt logik, vilket gladde oss. Det är genom att byta information och åsikter om fakta som vetenskapen och allmänhetens kunskap om vetenskapen utvecklas.

Rutger har författat ett genmäle, som är baserat på mycket grundliga studier av tillgängliga referenser, bl. a. ovanstående graf. Det är alltför “vetenskapligt” för denna blogg, varför det ligger på hans egen blogg, där intresserade kan ta del av det: “Rutger Staafs svar till Peter Alestig”

+ – + – + – +

by

Sidan 161 i den nya boken av Donna Laframboise: INTO THE DUSTBIN

(En fri översättning finns längst ner)

Sydsvenskan är den i särklass största dagstidningen i södra Sverige tillsammans med editionerna för Nordvästra Skånes Tidningar, NST, Helsingborgs Dagblad, HD, och Lands-krona-Posten, LP. Chef för ledarsidorna är Heidi Avellan, som i dagens helsideskolumn skriver att: “Seriösa medier måste. . . leverera fakta och förklaringar.”

Jag såg det som en beredskap att ta upp fakta även avseende klimatet, varför jag skyndade mig att mejla henne, se nedan.

+ – + – + – +

Hej Heidi !

Du skriver mycket allvarligt: “Seriösa medier måste. . . leverera fakta och förklaringar.” Jag hoppas du tar det på allvar och läser följande:

Beträffande klimatet har du trott att det sker genom att förmedla vad IPCC publicerar. Men detta är en helt politisk konstruktion, som varit baserad på en lögn från början. Den förste ordföranden Bert Bolin förklarade att det råder “konsensus” bland klimatforskarna om koldioxidens dominerande verkan på klimatet, d.v.s. 100 % majoritet.

IPCC:s bluffar, lögner och bedrägliga förfarande är så gigantiska att jag förstår om du har svårt att ta till dig omfattningen. Jag hjälper dig gärna med fakta i saken ! De finns i öppna arkiv.

Bolin visste då att det var en lögn, eftersom han försökt få forskarna att skriva under på det vid konferenser i Willach både 1980 och 1985, men åtskilliga hade vägrat.

När Henrik Svensmark och kollegan Eigil Friis-Christensen hade presenterat sin teori om den kosmiska strålningens verkan 1996 i Birmingham, meddelade Bolin i den danska tidningen Information den 19/7 1996 att de två var “videnskabeligt set yderst naïve og uansvarlige”.

Det uttalandet har inget med vetenskap att göra. Det bryter mot en av vetenskapens grundregler: Välkomna kritik och nya förslag. Uttalandet kan inte anses som annat än vuxenmobbning. Bolin fruktade konkurrens: att hypotesen om koldioxidens dominerande verkan skulle försvagas.

Det är också vad som skett. Det finns nu flera rapporter som styrker Svensmarks teori. Och Solens dominerande verkan har visats av flera forskargrupper. Inget bevisar att koldioxid har någon mätbar verkan.

Men Bolin knäsatte bluff, fusk och mobbning som legitima verktyg för IPCC:s “klimatforskare”, vilket exponerades fullt ut i Climategate I 2009.

Alla gånger hans efterträdare Pachauri har hävdat att stödet är 97 %, har de studier han hänvisat till avslöjats som bluff. Bara 49 eller 75 personer har “svarat rätt”, vilket blivit 3 eller 7 PROMILLE av de tillfrågade.

Den som granskat IPCC mest ingående är den kanadensiska journalisten Donna Laframboise. Jag bifogar sidan 161 ur hennes senaste bok: “Into the Dustbin”.

I sin första bok: “The Delinquent Teenager” sammanfattade hon:

Almost Nothing We’ve Been Told About the IPCC Is Actually True

Låt dig inte bli svindlad i fortsättningen ! ! Det är ingen ursäkt att våra ministrar envist fortsätter med det. Pressen är till just för att avslöja sådant.

MVH

Sture Åström

+ – + – + – +

Heidi Avellan är en både flitig och allvarligt syftande karaktär, så jag fick genast svar, fast det är lördagskväll:

Jag ville vara hjälpsam och varna henne för de pinsamheter det blir den dagen då skandalen IPCC exploderar.

+ – + – + – +

Översättning av sid 161 och ett par rader av 162

Detta kallas lurendrejeri

Nyligen diskuterade jag ett märkligt dokument, som distribuerats till IPCC:s författare. Det förvarande dem om vetenskapliga rapporter, som inte är skrivna ännu, men som är menade att komma in i ett visst nummer av en viss vetenskaplig tidskrift.

Den enda rimliga förklaringen till detta är att dessa rapporter förväntas nå slutsatser som IPCC anser lämpliga. Vilket betyder att IPCC inte kartlägger existerande litteratur på ett opartiskt sätt och sedan skriver en objektiv rapport. Istället undergrävs förtroendet för dess interna processer av dess egna funktionärer. Varför ? För att den kommande rapporten skall landa i de rätta slutsatserna.

Jag inser att detta låter cyniskt och obarmhärtigt av mig. Men se på denna tågordning.

Namnen på dem som utsetts att skriva IPCC:s femte rapport (AR5) meddelades inte förrän i juni 2010. Men fulla 9 månader tidigare – i september 2009 – visste IPCC:s ordförande redan vad den rapporten skulle komma att säga.

Här är det han sade inför en publik i New York:

När IPCC:s femte utvärdering kommer ut i rapporten 2013 eller 2014, kommer ett starkt intresse att återupplivas för att åtgärder måste genomföras. Folk kommer att säga, ‘Oh My God, vi kommer att tvingas agera mycket snabbare än vi har planerat.’ [min fetstil]

Långt innan författarna till rapporterna var utsedda, innan de slavat sig igenom tusentals sidor text, innan de lämnat sina normala liv för att flyga till möten i San Francisco, Buenos Aires, Japan, Syd-Afrika, och Nya Zeeland, visste ordföranden inte bara vad de skulle säga, han visste att deras slutsatser skulle bli så dramatiska att allmänhetens reaktion skulle bli ‘Oh, My God’.

Mina damer och herrar, det är uträknat. Spelet är riggat.

Ordföranden i IPCC menar att själva ändamålet med hans organisation är att skrämma oss – att skrämma oss så illa, att vi grips av sådan panik att vi gör saker vi annars inte skulle anse vettiga.

(De sista raderna från sidan 162)

+ – + – + – +

by

Scott Pruitt är föreslagen till chef över EPA av Donald Trump

USA:s gröna rörelser har våldsamt protesterat mot att Donald Trump utsett Scott Pruitt, Oklahomas Attorney General (justitieminister eller statsåklagare enligt Google Translate) till chef för EPA, Environmental Protection Agency, den federala motsvarigheten till Naturvårdsverket.

De menar att han är olämplig dels för att han är en “förnekare” av klimatet och dels för att han drivit många rättsliga processer mot EPA. Det är emellertid bara rökridåer säger av en av de mest kända radiopratarna, Erick Erickson. Jag sammanfattar här hans förklaring till de verkliga motiven:

Upprördheten beror inte på att Pruitt skulle vara olämplig utan på att han som jurist kan väntas torpedera många gröna organisationers främsta inkomstkälla: Utpressning av stora företag.

EPA har stämt stora företag för överträdelser av miljölagar och regleringar, där såväl tillämpningen av regelverken som själva överträdelserna varit diskutabla och utgången av en eventuell rättsprocess varit osäker. Efter samråd med Departmenet of Justice, DOJ, det federala justitiedepartementet, har EPA givit företagen valet att betala dryga böter eller en mindre summa till olika miljöorganisationer, som drivs av vänstergrupper .

Vanligen har företagen valt att betala aktivisterna. Dessa driver sedan en ond cirkel: De jagar efter överträdelser i företagen, anmäler dem till EPA och får EPA till att klämma företagen på mera donationer i “förlikning”.

EPA har så kunnat disponera en “förlikningsfond” utanför Kongressens kontroll. En kommitté i Representanthuset som granskat verksamheten fann att dessa grupper av aktivister erhållit $880 under två år.

Dessa belopp har löpt helt utanför Kongressens system för bevillning av anslag och i vissa fall gått till projekt, för vilka Kongressen specifikt avslagit anslagsäskandena.

+ – + – + – +

Alla deltagande tjänstemän inom EPA och DOJ samt uppenbarligen även nära medarbetare till Obama och han själv måste ha insett att förfarandet stred mot Konstitutionen och möjligen även var brott mot skrivna lagar. Obamas medverkan blir klar, när man noterar hans undertecknande av “Parisavtalet” utan Kongressens godkännande, vilket var att kringgå Konstitutionen. Man tillämpade jesuiternas dogm: Ändamålet helgar medlen.

“Världsförbättrare” vill så väl om något som är så viktigt att det bara MÅSTE genomföras, om det så kräver offer i form av lögner och bedrägeri. För IPCC började sådant avslöjas 2009 i Climategate I, då Micael Manns medhjälpare Keith Briffa erkände fusk med rådata. Phil Jones, chef för CRU, Climate Research Unit på East Anglia University, raderade databasen för historiens globala temperaturer hellre än att ge andra tillträde till den. Alltså topparna inom “klimatforskningen”.

Fallet Peter Gleick är ett tydligt exempel. Efter Climategate kände många forskare ett behov att återskapa förtroendet för “forskningen”, varför man skapade en kommitté för “forskningens etik och integritet” inom AGU, American Geophysical Union, där de flesta klimatforskarna i USA var medlemmar. Till ordförande utsågs Peter Gleick, då ledare för the Pacific Institute, en ansedd institution för havsforskning.

I februari 2012 blev han avslöjad för att ha uppträtt bedrägligt och så fått tillgång till interna dokument avsedda för styrelseledamöterna i the Heartland Institute. Det är en tankesmedja, som bl.a. ordnat öppna konferenser för klimatforskare från hela världen. Där hade alltid IPCC:s forskare vägrat ställa upp av det uppenbara skälet att de skulle bli avslöjade som bluffmakare. Det var därför det främsta hatobjektet för många troende “klimatforskare”.

De stulna dokumenten innehöll inget komprometterande. Gleick kompletterade dem med ett falskt dokument, som behandlade planer på att svärta ner några av IPCC:s forskare. Han satte dokumenten på en blogg, och de vållade stor uppståndelse, som dock steg ytterligare då han blivit avslöjad.

Han hävdade att han fått sig det falska dokumentet tillsänt från “en okänd”, men analys av formuleringar i texten gjorde högst troligt att han var författaren.

Han avgick från kommittén och lämnade chefskapet för institutionen.

Där kunde historien ha tagit slut. Men så blev det inte.

Han fick stöd från många håll. Brittiska Guardian menade att han ju gjort lite fel, men viktigare var att han hade haft goda avsikter: Att avslöja förnekarna.

Efter tre månader blev han återinsatt på the Pacific Institute.

I december samma år höll AGU årsmöte med 23.000 deltagare. Där blev Gleick inte bara insläppt utan också inbjuden att tala i en session med c:a 2.000 åhörare. Efter talet fick han en stående applåd av publiken.

Alltså: En bedragare och förfalskare inte bara ursäktades, han beundrades av menigheten, som räknade honom till de “goda”.

+ – + – + – +

Här i Sverige märker vi samma rent religiösa “godhet”, som ursäktar, eller kanske kräver, ständig omoral. Här är trosvissheten ännu fastare än i USA. Där har kritiker av myten om klimathotet fått framträda för Kongressen vid ett flertal tillfällen. Här vågar ingen riksdagsledamot stå som arrangör av en föredragning i Riksdagen.

Allra allvarligast är att riksmedia samfällt vägrar att ge plats åt korrigerande fakta, inte ens när de vidarebefordrat helt felaktiga uppgifter, ex.vis om de sjunkande söderhavsöarna, som de facto istället växer.

Samtidigt hycklar de alla och hävdar att de noga följer de pressetiska reglerna om balans i rapporteringen med hörande av “båda sidor”.

Vi måste fortsätta att sprida budskapet: “Det du får veta om klimatet i svenska media är antingen vilseledande eller helt fel”.

SÅ

by

Ett klipp från SVT:s presentation om “hotet” från metan i atmosfären den 12/12. Notera att Jorden värms av en gaslåga från en brännare till höger.

Här en analys med kommentar av Rutger Staaf, som kollat källorna:

+ – + – + – +

SVT rapporterar att halten stiger allt snabbare och fortsätter:

” Kampen mot den globala uppvärmningen kan bli ännu svårare på grund av en ökad koncentration av metangas i luften.

Metankoncentrationen steg långsamt från 2000 till 2006, sedan steg den tio gånger snabbare de tio följande åren, enligt studien som har publicerats i tidskriften Earth System Science Data. Den kraftigaste ökningen – som inte helt har gått att vetenskapligt förklara – var under 2014 och 2015.”

Jaha, det säger man, och drar till med en rapport från hela 81 forskare. En tiofaldig ökning. Hoppsan, det var inte dåligt. Men det låter lite lurigt. Bland journalister säger man ”kolla aldrig en bra story”. Den här storyn är bra för att skrämma folk med, så den måste vi kolla.

Först måste vi ta reda på var de största metanutsläppen kommer ifrån. Se på kartan nedan.

Med blått visas varifrån mest metan kommer. Det är i de tropiska länderna och i de varmare länderna med mycket risodling. Det är inte så konstigt, för metanbakterierna gillar värme och syrefritt vatten. De gillar inte kyla i Arktis. De trivs också i idisslarnas magar/vommen. I den länk som SVT hänvisar till förklaras ökningen:

”mostly because of larger natural emissions from individual sources such as inland waters, natural wetlands and geological sources” och “ indicate a predominance of tropical emissions”

(“mest beroende på större naturliga utsläpp från olika källor som insjöar, våtmarker och geologiska källor” vilket “indikerar en dominans av tropiska emissioner”.)

Alltså vattendränkta marker i tropikerna.

En annan vetenskaplig rapport skriver:

“. . . the methane rise was dominated by significant increases in biogenic methane emissions, particularly in the tropics, for example, from expansion of tropical wetlands in years with strongly positive rainfall anomalies or emissions from increased agricultural sources such as ruminants and rice paddies.”

( . . . den stigande metanhalten dominerades av betydande ökningar av biologiska utsläpp, särskilt i tropikerna, t. ex. från utvidgning av våtmarker efter starka regn och utsläpp från ökade agrikulturella källor som boskap och risfält.)

Visst var det tropikerna ! ! Ur samma publikation: Med mera regn förökar sig bakterierna mer i stillastående vatten. Uppgången var extrem under 2014 med 12,5 ± 0,4 ppb (miljarddelar).

Enheten ges i ppb (miljarddelar) 1 ppb = 0,001 ppm (miljondelar).

Nu måste vi ha något att jämföra med. SVT anger att från 2000 till 2006 steg halten långsamt, (egentligen steg den knappast något) men sedan har stigningstakten varit 10 ggr så stor.

Medelvärdet från 2006 till 2016 är 6 ppb per år. Fast de säger inte att utsläppen var c:a 12 ppb/år från 1980-talet fram till 1992. I samband med El Nino 1997/98 var det också c:a 12 ppb och nu har det varit på samma nivå. Kanske har den senaste starka El Niño spelat in.

Det är lite svårt att greppa hur de räknar. Om man jämför drygt noll ppb med ca 6 ppb är det då tio gånger mer? (det kanske är tjugo gånger mer) Sedan finns det lite olika data att räkna på. Mellan 2000 och 2006 kan det t.o.m. ha varit en liten minskning av metanet i atmosfären.

Intet nytt under solen. Nu väntar vi på de fortsatta mätningarna . Kanske blir det så som det var under den kraftiga El Niñon 1998: först en uppgång och sen en nedgång. Så var det också med CO₂, extra mycket utsläpp 1998. Samma sak under det senaste året. Det var inte länge sedan det var en nyhet att ökningstakten av CO₂ har stannat av. Fast under det sista året har det varit en 50-procentig ökning av CO₂-utsläpp, vilket i SVT:s tappning blir:

”Men medan koldioxidutsläppen ökar mindre än tidigare, fortsätter metanet att öka kraftigt”.

Vilka år var tidigare ? ? ?

CO₂ ökar mindre skriver de. Det står helt klart att nyhetsredaktionerna skulle behöva lite mer vetenskaplig kompetens.

För mer kött på benen se lagmansnatursida.

Slutsats: Ökningen av metan kommer från tropiska områden och den är inte uppseendeväckande. Det kan inte ha varit komagarna som orsakade den “stora uppgången” 2014 för kornas antal hade inte ökar nämnvärt.

Det var inte heller den arktiska permafrosten som gav ifrån sig massor av metan. Den permafrost som tinar idag är i första hand den permafrost som bildades under den Lilla Istiden. Det visas bl.a. från studier i Abiskotrakten. På vissa platser är permafrosten nästan 1.500 m djup. För att bilda så mycket permafrost krävs det flera på varandra följande istider under 100.000-tals år. Under den förra, varma interglacialen Eem var det globalt sett ett par grader varmare enligt borrkärnor från isen på Antarktis, men det räckte inte för att smälta den tjocka permafrosten.

Rutger Staaf

+ – + – + – +

Jag får lägga till: Inverkan av metan på klimatet är ännu mer obevisad än koldioxidens. I båda fallen handlar det om IPCC:s hypotes, som snarast är falsifierad efter 25 års misslyc-kade försök att bevisa den.

Mätningar på planeternas atmosfärer har visat att deras “växthuseffekt” beror på atmosfärens tjocklek oberoende av gasblandningen. Vare sig koldioxid eller metan påverkar klimatet.

SÅ

+ – + – + – +

by

Sajten “Nyheter24.se” tog in en artikel från Grön Ungdom:

Därför är det så viktigt att vi inför flygskatt

Det bärande argumentet är:

Till skillnad från andra skatter finns det stark folklig opinion för införande av flygskatt.

Jag sände genast in nedanstående manus, vilket omgående blev refuserat, “platsbrist”.

Flygskatten påverkar inte klimatet

Grön Ungdom vill göra världen bättre och argumenterar för en flygskatt. Denna får emellertid ingen som helst verkan på klimatet, men den är rent destruktiv för näringslivet, det vill säga för många människors inkomster.

Det finns nämligen tydliga bevis för att det är solen och inte koldioxiden som styr klimatet.

Ungdomarna rår inte för sin förvillelse. Den kommer från moderpartiet, som kritiklöst har anammat de ständiga larmen från FN:s klimatpanel IPCC om kommande katastrofer. Dessa har dock sällan inträffat. Jag minns inte något allvarligt larm som varit motiverat.

Det beror på att IPCC inte styrs av vetenskaplig kompetens utan av okunniga politiker. Det är en “mellanstatlig” organisation, där alla FN:s 195 nationer har en röst var. Av dem är inte fler än 24 riktiga demokratier, som också har vetenskapliga institutioner. Av de övriga är en majoritet U-länder, där många är primitiva diktaturer kännetecknade av nepotism och korruption.

I den beslutande församlingen sitter alltså delegater utsedda av en despot, vars främsta intresse är att få ett miljardflöde av dollar till landets bankrutta ekonomi. Detta skulle motiveras av att I-länderna förstört klimatet med sina utsläpp av koldioxid. I tron på detta har de stärkts av I-världens okunniga politiker, som i sin iver att framstå som goda inte velat “syna korten”, det vill säga syna de riktiga forskningsresultaten.

Koldioxidens icke-verkan på klimatet redovisades tydligt av ett dussin nordiska forskare vid en konferens på Lidingö den 8/10, googla “klimat konferens succe”. Dit var miljöminister Isabella Lövin personligen inbjuden, men hon kom inte. Hon avskärmar sig från fakta om klimatet.

Solens inverkan rapporterades redan 1801 av William Herschel i London. IPCC har negligerat forskning om solen, men andra har funnit att den nu gått in i en fas som förebådar några kalla decennier.

Klimatets verklighet är enkel att förstå: Sedan 50-talet har klimatet blivit några tiondels grader varmare och halten koldioxid i luften har ökat med 30 procent. Det har ökat skör-darna med 40 procent på 20 år enligt FAO. De fattiga har fått mer mat och billigare mat, så att nära två miljarder har lyfts ur extrem fattigdom sedan 1990 enligt Världsbanken.

Värmen har varit BRA. Utsläppen har varit BRA.

Koldioxiden gör att öknarna minskar, skördarna ökar och alla blir rikare. IPCC har helt fel. Miljöpartiet driver politiken åt fel håll. Grön Ungdom har blivit vilseledda.

Nätverket KLIMATSANS

Sture Åström
sekreterare

+ – + – + – +

Några synpunkter kan tilläggas:

1. Att argumentera med opinionsundersökningar är vanskligt. De som svarar är i allmänhet dåligt eller inte alls insatta i problematiken. De får inte reda på konsekvenserna av de olika alternativen till svar. I detta fall är det få som nyttjar flyget i jobbet, vilka skulle drabbas om flyglinjer blir inställda. För turister som sällan flyger spelar någon hundralapp mera inte så stor roll då, varför de gärna röstar för att “de rika” får betala skatten.

2. I Sverige är allmänheten totalt felinformerad. Alla riksmedia trumpetar ut att koldioxid förstör klimatet. Det är en skröna från IPCC. Denna organisation har inte något existensberättigande utan denna tro bland allmänheten. Men fakta visar att koldioxiden inte har någon mätbar inverkan på klimatet. Väljarna när alltså felinformerade, så som Evert Andersson beskriver i posten “Dårskapens vägar“.

3. Nät-tidningen “Nyheter24” arbetar tydligen lika “Politiskt Korrekt” som andra riksmedia. En “riktig” journalist med sund nyfikenhet och anständig moral, skulle knappast avvisa ett inlägg, som bevisar att en införd debattartikel helt saknar skäl för sina argument. Särskilt när det gäller en så viktig fråga som klimatpolitiken. Sådan kritik är det viktigaste skälet för publicering på nätet. Nu blir det inte mer angeläget att läsa denna nät-tidning än vilken vanlig rikstidning som helst. Och intresseet för sådana är som bekant på snabb nedgång.

+ – + – + – +

by

2016-12-10 Dalarnas Tidningar

Enligt USA:s rymdstyrelse NASA har den globala temperaturen över land störtdykt med en hel grad sedan i somras. Det är den snabbaste avkylningen som uppmätts i satellitåldern. Temperaturen är nu tillbaka på samma nivå som genomsnittet för de senaste 20 åren.

Avkylningen lär fortsätta några månader, driven av det kalla väderfenomenet La Niña. Det har efterträtt en ovanligt varm El Niño, som värmt stora delar av Jordens yta – inklusive både Arktis och Stora Barriärrevets koraller.

Paradoxal är nyheten om 20 grader varmare än normalt i Arktis. I media skrämdes klimatgurun Johan Rockström med en överhettad framtid. Men det vara bara tillfälligt lägre lufttryck, som släppte fram varm atlantisk havsluft över Arktis.

Sådan övertemperatur inte är helt ovanlig. Även 30 grader har förekommit. Vidare balanserades värmen i Arktis av att det var närmare 30 grader kallare än normalt i Sibirien.

El Niño och La Niña berör Stilla Havet mellan Peru och Nya Guinea. Det är nästan hälften av jordens omkrets. Jämfört med det är Arktis litet. Därför lär de närmaste måna-derna nu bli kallare än vanligt.

Solforskare visar nu att Solen åter blivit lika passiv som under den kalla lilla istiden. Det förebådar ett par kalla decennier – tvärt emot vad Johan Rockström och FN:s klimatpanel IPCC hävdar.

Tege Tornvall
Sture Åström
Nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

by