Elbil kontra dieselbil

Jämförelse mellan Tesla 90 S och Skoda Fabia TDI 150 Scout

Batterierna i den eldrivna lyxbilen Teslas starkaste modell 90 S kostar 300 – 400.000 kronor. De kan laddas vid ägarens bostad eller arbetsplats. Men ute i trafiken måste de laddas vid laddstolpar.

Teslas egna stolpar för snabbladdning lär kosta ca 250.000 dollar per stolpe, ca 2,3 miljoner kronor. Där kan man på en halv timme ladda batteriet till drygt halv kapacitet. Men om stolpen samtidigt används av två bilar, halveras utbytet. Då tar halv kapacitet en timme.

Under den tiden är stolpen upptagen. Laddningen skall enligt Tesla ge 27 mils körsträcka. I praktiken blir det högst 15 – 20 mil. Sedan stannar bilen – om man inte dessförinnan hittat en ledig plats att ladda på. Mycket av körningen måste därför ägnas åt att leta laddplatser.

Sådana ligger sällan där man tänkt åka. Stolpar för snabbladdning finns nu enligt Tesla på 20 platser med totalt runt 100 laddpunkter i Sverige –  ofta nära elnätens transformatorstationer för att därifrån ta el billigt. Hur ofta har man annars ärende till en transformatorstation?

Totalt fanns i början av 2017 runt 3.000 Tesla-bilar i Sverige. De flesta kan laddas vid bostad eller arbetsplats. Men för längre resor måste de också laddas på andra ställen. 3.000 bilar på 20 laddplatser och 100 laddpunkter blir 150 bilar per laddplats och 30 bilar per laddpunkt – flest i storstäder och nästan inga i glesbygd.

Elbilar körs kortare än bensin- och särskilt dieselbilar. Kanske 1.000 mil per år. Full ladd-ning skall enligt Tesla ge ca 50 mils räckvidd. Men man bör ladda högst 80 procent av full kapacitet för att skona batteriet. Det betyder 40 mil, i praktiken 25 – 30 mil enligt flera testrapporter.

Om man laddar för hälften av all körning vid hem eller arbetsplats, behövs laddstolpar för övriga 500 mil. Dessa ger högst halv kapacitet, i praktiken högst 15 mil.

Det kräver 40 – 50 laddningar vid stolpe per år. Med 3.000 bilar blir det totalt 120 – 150.000 laddningar – 300 – 400 per dag. I praktiken laddar man oftare  – för att slippa bli stående. Då räcker inte 20 laddplatser och 100 laddpunkter på ofta opraktiska ställen långt. Särskilt som antalet Tesla-bilar ökar med ett tusental per år.

Men även andra elbilar samt laddhybrider måste laddas. Under 2016 registrerades 2.880 nya elbilar och 10.035 nya laddhybrider. Totalt finns drygt 30.000 laddbara bilar i landet, 36 procent rena elbilar och 64 procent laddhybrider med hög tillväxttakt (Power Circle).

Övriga elbilar förutom Tesla har bara en tredjedel till en fjärdedel så stora batterier. De är mindre och lättare men har ändå bara runt en tredjedel så stor batterikapacitet och räckvidd, i praktiken 10 – 15 mil med få undantag. Laddhybrider har ännu mindre batterier, som bara räcker några mil.

I praktiken körs bilarna i snitt högst 5 – 10 mil per laddning, varav kanske hälften sker vid bostad eller arbetsplats och hälften vid laddstolpe. 500 mil vid laddstolpar kräver därmed 50 – 100 laddningar per bil och år.

Laddhybriders mindre batterier måste laddas nästan dagligen. Kanske 20.000 elbilar och laddhybrider måste laddas per dag vid laddstolpe. Totalt finns uppåt 3.000 laddpunkter i landet. Men finns på få ställen, och de är av minst åtta olika slag. En typ står för över hälften, men enhetlig standard krävs för att passa alla.

Då behövs nya stolpar – även på nya platser. Om de kostar 2,3 miljoner kronor per stolpe, kostar 1.000 nya stolpar 2,3 miljarder. Flera tusen lär behövas för fortsatt ökande antal elbilar och laddhybrider. Dessutom måste näten förstärkas och byggas ut för att klara ökad belastning.

Det lär öka investeringsbehovet till minst 5 – 10 miljarder – till att börja med. Om alla Sveriges 6 miljoner vägfordon skulle köras på el, skulle det kräva uppåt 25 procent mer el än Sverige i dag förbrukar.

Elbilar kräver därför mycket mer kraft – och pengar – än bara för att driva dem. 

Tege Tornvall

 

Teslan är dyr, stor, tung och har ett stort, tungt och dyrt batteri. Motorn är farligt stark för ovana förare och onödigt stark för vanlig körning. Maxprestanda kan inte utnyttjas. Bilen är rymligare fram än bak. Mycket bagage ryms, men delat fram- och baktill. Jättebatteri ger ändå kort räckvidd och måste laddas ofta. Ont om laddplatser, särskilt i landsorten. Bilens värde faller inte så snabbt i procent – men mycket i reda pengar. Man får fyra (4) Octavia för en Tesla.

Totalt kräver Teslan mycket mer energi!!

+ – + – + – +

Tege har varit finkänslig och inte nämnt de skatter elbilen inte betalar idag. Nu skall eldrift gynnas skattemässigt. Men staten kan inte klara sig utan skatter från bilarna. När det blir fler elbilar, får de med allra största säkerhet en milskatt, som blir lika den skatt dieselbilen betalar på sitt bränsle.

De samlade skatterna på diesel är c:a 8:- per liter. Skodan drar c:a 0,6 liter per mil, d.v.s. 4:80 per mil. Ett sådant belopp kommer elbilarna också att få betala.

+ – + – + – +

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

38 thoughts on “Elbil kontra dieselbil

  1. I princip rätt men ganska tillspetsade siffror. Skulle nog säga att 80-90% av laddandet sker hemma eller på jobbet. Väldigt ovanligt att elbilsköpare tex bor i lägenhet utan tillgång till “egen” laddning. Bilen används som pendlingsbil och det hör till undantagen att förare behöver ladda efter vägen.
    Möjligt att Teslas laddstolpar kostar det som texten anger, men snabbladdare till övriga märken kostar mellan 200 000 till 300 000 kr + installation. Säg 500 000 kr – och då räknar vi högt….
    Men i övrigt är vi ganska överens. Tekniken måste utvecklas och räckvidden förbättras och laddningen måste gå fortare. Bilarna som rullar på vägarna idag kommer inte vara värda ett jota om några år. Kul för en elbilsägare som om 4 år vill byta in sin elbil som han idag får betala 400 000 för. Han kommer bli erbjuden max 50 000 vid inbyte. Och då är det troligen tillverkaren som genom återförsäljaren står för detta. ÅF vill väl helst inte ta i skiten med tång, men får stöd från generalagenterna för att inte kunderna ska känna sig 100% blåsta.

  2. Det var den längsta varianten av meningen “Jag vet inte hur det här fungerar i praktiken ” jag har läst tror jag.

  3. Jag hade ingen aning hur fel jag har. I ett års tid har jag njutit varje dag av min Tesla. 2600 mil. Inte visste jag att det var fel att aldrig behöva åka och tanka, att varje morgon ha en fulladdad bil. Jag har tydligen haft monumental tur som aldrig behövt köa vid laddstationer på långresor. Inte visste jag heller att “glesbygden” numera saknar elektricitet. Jag har varit så naiv att jag trodde att vanlig 220V uttag, stickpropp, skulle duga. De gånger jag försökt har det funkat perfekt fast det finns väl fler bensinstationer ute i glesbygderna än stickproppar för el. En glesbygdsbo föredrar nog att åka 7-8 mil för att fylla bensin än att ta sin elbil fulladdad vid husknuten varje morgon. Så dum jag har varit. För att inte tala om de 700 hästarna som måste tyglar… Vilket lidande…

  4. Jag har sällan sett någon Tesla som står och laddar vid någon av Teslas laddstationer. Så risken med kö på dem tror jag nog inte så mycket på. Det blir mest ett teoretisk resonemang som inte stämmer med teslaägarnas beteende.

    Dock är resonemanget ett gott exempel på hur centralplanering fungerar som jag tror att var och en kan förstå att det inte blir något lyckat resultat rent praktiskt.

    Ingen Teslabil tillverkas utan statliga subventioner, dvs. alla skattebetalare är med och betalar för dem. Förvisso kanske priset i Sverige för en Tesla är utan subventioner.

    Enligt jämförelsen mellan en Tesla och en Skoda kan man se satt en Tesla är bland världens sämsta köp. Så mycket pengar upp i tomma luften. Men har man mer pengar än vad man kan göra av med, så är det klart att man kan lägga sina pengar på en sådan leksak. Vid inbyte måste man även tänka på att batteriet kanske måste bytas till en kostnad över 100.000 kr. I och för sig kommer batterierna i framtiden bli både billigare, lättare och snabbare att ladda.

    1. Göran: Du kan inte jämföra en lyxbil med en familjebil och hävda att lyxbilen är ett dåligt köp. Brukar du jämföra mellanmjölk och champagne i affären också? Sanningen är att lyxiga bilar kostar mycket pengar och är inte snåla att köra, oavsett drivmedel.

      Leif: om du byter in en fyra år gammal Nissan Leaf idag så får du ca 150-200 tusen beroende på skick. D.v.s ca 50% av nybilspriset (mellan 290-390 tusen beroende på utrustning). Precis lika dålig affär som att köpa andra bilar i samma prisklass. Fast du har iofs sparat kanske 80.000 på bensin under tiden.

      1. har inget emot elbilen som sådan men tror att utvecklingen kommer springa på vilket gör dagens elbilar gamla väldigt fort. Idag håller de säkert värdet rätt ok eftersom det inte har hänt så mycket på en Leaf från 2012 till idag. Men när tekniksprånget kommer, kommer dagens bilar att rasa. Bra att det finns de som vågar prova och tar chansen. Låt oss bara hoppas att de inte blir brända.
        Hur ser fördelningen ut på Tesla gällande privatkund och företag? Någon som vet? Kan inte finnas så många privatkunder som lägger 1 milj på en så (låt oss vara ärliga) pass begränsande produkt.

      2. I vilket avseende är Tesla en lyxbil? Priset eller något annat?

        Men helt rätt att man inte ska jämföra en lyxbil med en familjebil. Men jämför då Tesla mot en Porsche. Teslan verkar ha lite mer tapp i andrahandsvärde.

        Dock lite svårt att jämföra då jag inte finner några uppgifter om hur mycket batteriets kondition påverkar värdet på Teslan.

        Dessutom kan man se det på två sätt. Köpa ny bil eller begagnad? Köpa en ny bil är bland det sämsta köp man någons kan göra.

        Så en jämförelse mellan bilar ska nog ske på begagnade bilar och inte på nya.

  5. Jag böjer mig för att flertalet Tesla-ägare laddar hemma eller på jobbet. För daglig körning räcker förstås räckvidden – men att betala runt en miljon för detta verkar överdrivet och ger på några år uppåt halvmiljonen i värdeminskning.

    Priset för laddplatser är inte bara stolpe + installation utan även anslutning och anpassning till befintligt nät. Visst kan man med viss planering ladda på långresor – om man håller sig till de vägar där det finns laddning.

    Med nerv- och bränsleskonande 2.500 v/min rullar Octavian fram med 130 km/h och drar då runt 6 l/100 km med lätt gasfot. Längre växlade systerbilar i VW-koncernen håller 146 km/h vid samma varvtal. Räckvidd: runt 80 mil. För Tesla S registrerade tyska biltidningen Auto, Motor u. Sport 25 mil med blandad körning inkl. måttliga 120 km/h på Autobahn. Svenska Teknikens Värld har registrerat drygt 30 mil i blandad körning. Vitsen med superprestanda försvinner helt.

    1. Kom inte och med information hänvisad till tyska Auto, Motor u. Sport, ett mer sneddvridet test är väll svårt att hitta. Det har motbevisats rejällt och de testerna som de gjorde går inte att göra på elbilar, speciellt inte om man inte har samma förhållanden på alla bilar. Strax efter att testet skrevs motbevisades av en tysk framför media att en Model S kunde köra 535 km i 90 km/h.

      http://teslaclubsweden.se/akta-rackvidd-not/

  6. Jämförelsen ovan haltar. Varför jämföra en Tesla med en Skoda. Jämförelsen är orimlig.
    Jämför istället med en motsvarande lyxbil.
    Elbilar används väl främst för jobbpendling och laddas hemma eller på arbetet. Beträffande skatter så betalar i alla fall jag energiskatt på den el jag köper. Ju större förbrukning per mil ju mer skatt.
    För långkörning kan ju en laddhybrid vara ett alternativ.
    Jag tror att utveckling av lagringssystem för el måste ske för att eldrift ska bli ett koncept för framtiden.
    För stadskörning är ju el ett utmärkt alternativ med tanke på luftföroreningar.

  7. Jag undrar hur det skall fungera på ön El Hierro som med sin vindkraft och ett vattenmagasin beskrivs i termer av 100% förnybar. Enligt planerna skall den miljövänliga anläggningen även klara av att producera el till alla nya elektriska fordon (år 2035). Det finns redan tre laddningsuttag. Sanningen är att anläggningen bara genererar 37,7% av öns behov av el, resten kommer från dieselolja. Elektriciteten står bara för 8,8% av totala energibehovet på ön. Ekvationen går inte ihop. Det är tryggt att oljan finns!
    En liten detalj, hur långt kan man köra om man har AC för att värma eller kyla kupén?
    Vi gillar vår Toyota Prius, årsmodell 2016!

    1. Tesla har en bra uträknare på sin hemsida om du går in på Model S sidan och scrollar ner där du kan ändra hastighet, temperatur mm och se räckvidden beroende på vilken modell du har. Enligt flera teslaägare stämmer den bra även om de kan finnas andra parametrar som kan ändra lite.

  8. Uppenbarligen vinklad artikel. Om man kortfattat istället säger att du med elbil 90% av fallen laddar hemma eller på jobbet och dom 10% du åker längre än 30 mil på en dag får stanna till 20 minuter var tredje timma på en supercharger och för det betalar en tiondel för drivmedlet mot bensin. Vad kommer då att hända när elbilar kostar lika mycket som bensinbilar?

    Som även GM:s VD med fler säger, det kommer att hända mer dom närmsta 5 åren än vad det gjort senaste 50 inom bilindustrin. Och det är nog dags att göra sig av med aktierna i gammelbilbolagen tills man ser vilka som finns kvar om 10 år.

  9. Hahaha, det mest komiska inlägget jag har läst på internet på länge. Det finns minst 50 miljoner eluttag (laddstationer) i Sverige och tack vare smidig laddning på natten så startar jag varje morgon med en fulladdad bil. Har varit i Kroatien, Spanien, Polen, Holland, Malmö, Åre, Kiruna och många fler ställen med min Tesla och aldrig saknat el.

    Istället för att använda dessa 50 miljoner laddstationer som finns så förespråkar du att man ska pumpa upp smutsig olja i ett korrupt arabland, skicka den till en hamn för att lasta på en båt och köra runt halva jorden till ett raffinaderi, där massa energi används för att värma upp oljan och göra bensin och disel som sedan körs med lastbil till en lokal bensinstation för att en gång till pumpas upp när man fyller sin äckliga fossilbil med cancerframkallade bränsle för att senare köra runt på stan och släppa ut äckliga avgaser och partiklar mitt bland folk.

    Om 10 år kommer folk se tillbaka på bensinstationer och skaka på huvudet, precis som när man idag tänker tillbaka på tiden när det vara ok att röka på krogen. Vissa av oss kommer inse detta snabbare, för vissa kommer det tyvärr ta 10 år.

    PS. Jag kommer 38 mil på motorväg med min Tesla, inte 15-20 mil som du skriver.

  10. Hela uppställningen och kalkylen är felaktig och det är inte många siffror som är rätt på Teslan. Snittförbrukning över året är 2.1 kWh per mil vilket på en 85D ger ca 36 mil och ca 39 mil på en en 90D vid normal körning.

    Jag köpte min Tesla för 20 månader sedan för 800.000 kr och den är idag värd 800.000 kr. Så 0 kr värdeminskning och ca 4000 kr elkostnad på 5000 mil. Har aldrig kört bil så billigt förut. Hela kalkylen bygger på brist på kunskap eller avundsjuka.

  11. Jag måste ha haft en väldig otur när jag läste inlägget för jag känner inte igen brukarmönstret som beskrivs. Jag kör Tesla Model S sedan ca ett år och har likt de flesta andra Teslaägare märkt att vi kör mer och längre med elbilen än vad vi gjort med tidigare bensin-/dieselbilar.
    Jag kör ca 3000 mil per år och då jag sällan kör mer än 20 mil en normal dag räcker det fint med att ladda hemma och ha en fulladdad bil varje morgon. Fjällsemsetern och längre arbetsresor kräver laddstationer samt destinationsladdning. Laddstationerna ligger utmed de stora vägarna och kräver därmed ingen omväg och vid ankomst letar man upp ett vägguttag (230-400 V beroende på tillgång). Väldigt enkelt, smidigt och problemfritt. En liknelse med hur en mobiltelefon används och laddas kan göras.

  12. Helt uppenbart att personen som skrivit inlägget inte har en aning om vad denne pratar om…

    Något som inte tagits upp i kommentarerna ovan är det smidiga i Teslan vid långkörning att laddning planeras automatiskt.

    Artikeln säger en hel del om att det är så jobbigt att leta upp superladdare, men i verkligheten är det jättelätt eftersom bilen automatiskt planerar rutten förbi dessa om det behövs.
    – det är tex bara att knappa in Paris och sedan får man en lista i bilen på alla toalett-/fika-/lunchpauser (man ser också hur länge man behöver stanna), vilket givetvis räknas om live ifall man kör mer ekonomiskt än vad som förväntas eller medvetet skippar en laddplats av annan orsak.

    Vi var och vände i Afrika i somras med vår Tesla… Väl där var det ganska svårt att hitta laddplats, men välkomnande muslimer lät oss ladda med skarvsladd från deras bönerum inne i moskén 🙂

  13. Tege, det känns som du skulle behöva prova en Tesla eller annan elbil innan du skriver om den. Jag har själv kört elbil till 100% nu i 3år. Med två bilar kör vi 7000mil/år. Elbilen lämpar sig till de som kör mycket!
    Vi bor på landet ca 15km från närmaste mack som dessutom ligger precis åt fel håll mot vart jag ska på morgon och kväll. Pendlar ca 70km enkel väg per bil.

    Laddstationerna är strategiskt placerade utmed de större huvudvägarna och knutpunkterna, och till Tesla byggs de alltid i kluster. dvs det finns minst 4 stolpar på varje plats men oftast 8-12 upp till 20 tror jag jag har sett. Det är ytterst sällan det blir kö som gör att man får vänta. Men som sagt ovan , laddning sker mest hemma. Och jag slipper åka för att tanka, det finns alltid el dit man åker.
    Leta efter laddstationer existerar inte, de finns tydligt markerat i bilen inbyggda navigator och lotsar dig till närmaste laddplats om det skulle behövas.

    En skoda förbrukar trots sin storlek ca 6kWh/mil mot en Teslas 2kWh/mil, (och på vintern 2,5kWh/mil). Att köra elbil har dessutom gjort mig mycket mer medveten om miljön vilket från början inte alls var mitt huvudsyfte med elbil.

  14. Kul skrivet 🙂 Här är ett roligt you tube – klipp lite på samma tema fast för model X:

  15. Tack för mångas erfarenhet av egen Tesla. Jag summerar:

    Fördelar:
    o Ladda mest hemma resp. på jobbet = mindre beroende av laddstolpar.
    o Mest körning kortare distanser = laddningen räcker oftast.
    o Längre totala körsträckor än väntat = mer nytta av bilen.
    o Vägvisning till laddplatser = lätt att hitta.
    o Laddplatser längs stora vägar, vid köpcentra, i större städer etc.
    o Låg värdeminskning i procent (Mike: kan du SÄLJA för 800.000 kr?).
    o Låg elförbrukning i lugn körning.
    = Bilen fungerar bra i vardagen.

    Nackdelar:
    o Fortfarande för stor och platskrävande för sina utrymmen….
    … och fortfarande för tung med 600 kg batterier.
    = mer material och energi krävs för att bygga bilen, mer energi för att driva den.
    o Tekniskt brukbar maxkapacitet 4-5 procent under teoretisk…
    … och 80 % rekommenderad maxkapacitet = kortare räckvidd.
    o Räckvidd minskar med hög fart, hård acceleration, kyla, mycket last, elkrävande kringfunktioner. Det gäller förstås även t. ex. Octavia, men värmeöverskottet från dess motor kan utnyttjas utan att öka förbrukningen så mycket. Med Tesla måste batteriet ensamt klara allt, vilket i praktiken minskar 80 % räckvidd ytterligare.
    o Ont om/glest mellan laddplatser om man INTE åker längs större vägar och i större städer = mindre fritt vägval.
    o För högt pris. Pengar kan räknas om i energi. Man får 4 Octavia för 1 Tesla. Risk för hög värdeminskning i reda pengar. Med tiden kommer även elbilar att beskattas.
    o Vad är vitsen med 250 km/h toppfart och 0-100 på 3-4 sekunder, om man varken kan eller får utnyttja det?
    o Även om svensk el ger få skadliga utsläpp, producerar få andra länder lika ren el.

    OBS! Koldioxid är inget gift utan växtlighetens livsnödvändriga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.

    Även konventionella motorer utvecklas och blir renare och snålare. Viktigast för små utsläpp i stads- och närtrafik är jämn fart utan stopp. Det gäller även elbilar. Energin skall driva bilen, inte “trampa vatten”.

    Biltillverkarna föredrar energirika flytande bränslen, lätta att hantera både utanför och i bilarna. Bränslenas energibärare är kol. Bränslenas halt av kol avgör hur mycket som går åt. Diesel har högst energiinnehåll och går åt minst. I följd kommer sedan bensin, etanol och metanol.

    Kol är Universums fjärde vanligaste grundämne efter gaserna väte, helium och syre. I Jordens ungdom bildades massor av kol i dess inre. Mycket kol reagerade med syre och sprutades ut som koldioxid i enorma vulkanutbrott. Jordens första fasta atmosfär var 80-90 procent koldioxid.

    Sedan dess har CO2-halten fortlöpande sänkts av upprepade istider med kalla hav och av döda stora skogar, som tagit upp koldioxid. Däremot ökade CO2-halten igen under varmare eror med rikare växt- och djurliv än nu. Nuvarande halt är trots viss nutida ökning historiskt låg. 1900-talets måttliga uppvärmning efter Lilla Istiden har återfört litet av all bunden koldioxid till atmosfären – till gagn för växtlighet och skördar.

    Det är alltså ingen brist på kol, heller inte på kolväten. Men det blir svårare och dyrare att utvinna och kan även med effektiv rening ge skadliga utsläpp – särskilt vid utvinning.

    Bra till ligger gas som komplement till bensin och diesel. Vätgasdrivna elbilar tycks också lovande, men vätgas måste tillverkas och distribueras. Etanol konkurrerar med mat och kräver energi för att tillverkas. Metanol har lägst energiinnehåll men kräver genom katalys ingen tillförd energi och kan blandas i bensin eller bli bas för syntetisk diesel – också energikrävande. Men stora, tunga batterier med lågt energiinnehåll och giftiga, dyra och sällsynta ämnen är nog en återvändsgränd – trots fortsatt utveckling. Även annan teknik utvecklas ju.

    1. Nackdelarna är riktigt, riktigt krysstade.

      * “Stor och platskrävande”
      Batteriet i t.ex. Tesla ligger under golvet. Varken syns, känns eller hörs. Ger en låg tyngpunkt på bilen och enormt lastutrymme.

      * “Tekniskt brukbar maxkapacitet 4-5 procent under teoretisk…
      … och 80 % rekommenderad maxkapacitet = kortare räckvidd.”
      Jag förstår ingenting. Men min Tesla går jättebra och har gjort så i snart 2 år.

      * “Räckvidd minskar med hög fart, hård acceleration, kyla, mycket last, elkrävande kringfunktioner.”
      Exakt samma gäller för alla bilar. Luftmotståndet drabbar inte bara elbilar?

      * “Det gäller förstås även t. ex. Octavia, men värmeöverskottet från dess motor kan utnyttjas utan att öka förbrukningen så mycket. Med Tesla måste batteriet ensamt klara allt, vilket i praktiken minskar 80 % räckvidd ytterligare.”
      Tesla har en värmare på max 6 kW, i normal drift 1-2kW till skillnad från motorn som drar 20-30kW. Med 90kW batteri kan du köra värmaren i 15-100 timmar, Påverkar räckvidden ganska marginellet, kanske 5-10% och inte 80%.

      * “Ont om/glest mellan laddplatser om man INTE åker längs större vägar och i större städer = mindre fritt vägval.”
      Ska man åka långt åker man på stora vägar. Åker man kort behöver man inte ladda. Ingen åker små landsvägar till Malmö eller Kiruna. För övrigt finns laddare i varje håla numera.

      * “Vad är vitsen med 250 km/h toppfart och 0-100 på 3-4 sekunder, om man varken kan eller får utnyttja det?”
      Ingen som tvingar dig att köra 250 km/h. Hastigheten finns där och det är väl ingen nackdel? Om Tesla skulle klippa hastigheten vid 150, skulle du lägga det på fördelsidan istället?

      * “Även om svensk el ger få skadliga utsläpp, producerar få andra länder lika ren el.”
      Inget land har så smutsig el att man kommer ikapp en diselbil i utsläpp. Med elbil har man valet att välja renare energi, det valet finns inte i en fossilbil.

      Så enda punkten kvar på nackdelslistan är priset. Så man kan sumera detta inlägg med att elbilar suger för att skribenten är avundsjuk att han inte har råd med Tesla.

    1. Intressant. Jag kan dock konstatera att den artikeln har lika många vederläggande kommentarer som artikeln på Klimatsans.

  16. En sak som jag tycker ramlar bort i debatten elbilar kontra fossilbilar är bussar, lastbilar och arbetsfordon t.ex. inom jordbruket.

    Miljöpartiet vill att priset för diesel och bensin ska bli så högt att ingen har råd att köra fossilfordon. Vad ska då hända med kollektiva transporter, transport av god och hur jordbruket i Sverige.

    I princip är det ganska fånigt att diskutera elbilar kontra fossilbilar i förhållande till pris eller prestanda. Var och en får fritt välja det alternativ som passar individen. De eventuella nackdelar som kommer med en Tesla S tror jag ägarna redan har bestämt sig för att de kan leva med.

    Det enda som jag vänder mig emot är att elbilar ska subventioners på något sätt. Miljömässigt eller i fråga om utsläpp av koldioxid är det inge större skillnad. I Sverige påverkar respektive utsläpp inte klimatet på något som helst sätt; varken lokalt eller globalt.

    Miljön i storstäder skulle säkert bli bättre med elbilar, men i Sverige gäller det nog bara två städer: Stockholm och Göteborg. Kanske Malmö.

    Vad gäller cancer. Det är nog viktigare att kontrollera vad för sorts mat man stoppar i sig än att bry sig vilket bränsle bilen går på man vill undvika cancer.

    1. “”En sak som jag tycker ramlar bort i debatten elbilar kontra fossilbilar är bussar, lastbilar och arbetsfordon t.ex. inom jordbruket… Vad ska då hända med kollektiva transporter, transport av god och hur jordbruket i Sverige.””

      Bussar går alldeles utmärkt att driva med el. Troligtvis bättre än bilar. Fordon inom tung transport och jordbruk kan väl köra med drivmedel som har skatteundantag. Så fungerar det i t.ex. Storbritannien.

      “”Det enda som jag vänder mig emot är att elbilar ska subventioners på något sätt. Miljömässigt eller i fråga om utsläpp av koldioxid är det inge större skillnad.””

      Klart att det är! Elmotorns effektivitet gör att den vida understiger en bensinbils utsläpp. Även om man hypotetiskt bränner oljan i ett kraftverk så får man en nettovinst i effektivitet i en elmotor. Detta innebär lägre utsläpp. Dessutom ger elmotorn noll lokala utsläpp. Dessutom är batterierna inte giftiga, och är återvinningsbara – till skillnad från bensin och diesel.

      “”I Sverige påverkar respektive utsläpp inte klimatet på något som helst sätt; varken lokalt eller globalt.””

      Lokalt påverkar våra utsläpp naturligtvis vår närmiljö. Globalt är vi en av många aktörer som alla delar ansvar. Ungefär som att din röst är viktig i en demokrati. Dessutom har Sverige relativt höga utsläpp per capita.

      “”Miljön i storstäder skulle säkert bli bättre med elbilar, men i Sverige gäller det nog bara två städer: Stockholm och Göteborg. Kanske Malmö.””

      Västerås, Uppsala, Lund, Linköping, Umeå, Gävle, Örebro, Exempel på stora tätorter som säkert skulle bättra sin luftmiljö

      “”Vad gäller cancer. Det är nog viktigare att kontrollera vad för sorts mat man stoppar i sig än att bry sig vilket bränsle bilen går på man vill undvika cancer””

      Håller helt med dig. Nu är det tyvärr inte cancer – utan KOL, stroke och hjärtinfarkt som förbränningsmotorer bidrar till. Betydligt vanligare och mer direkt dödliga än cancer.

  17. “Ett sådant belopp kommer elbilarna också att få betala.” 4:80kr/mil
    OKE 2.5kWh/mil…..
    På min el bertalar jag 50öre/kWh och 10öre/kWh i nätkostnad….(moms)

    Så 2kr/mil….. SIC! hur ska vår regering kunna plocka skatt då???

    1. Lätt som en plätt ! Du får bilen besiktigad en gång om året. Vägmätarens ställning rapporeras till Vägverket. Du får en räkning på några tusenlappar efteråt.

      Kilometerskatt diskuteras för lastbilar. Sen får elbilar sådan också. När bluffen om koldioxiden avslöjats. Då är det ingen vits att subventionera elbilar längre.

    2. Du får betala mer i skatt för själva ägandet av bilen. Gäller det skatter så är fantasin och uppfinningsrikedomen väldigt stor från politikernas sida. Var inte orolig att de inte ska hitta sätt att beskatta elbilen.

  18. Många kommentarer, men ingen tar upp problemen om vi alla skulle köra Tesla- bilar. Skulle vi behöva bygga ut kärnkraften eller räcker det med vindsnurror? Andra förslag kanske finns?

    1. Nils! För varje vindsnurra behövs det något annat som producerar el när vindsnurran står still. Kanske i framtiden när vi kan ladda vindsnurrans i batterier kanske det räcker med vindsnurror.

      Men det hela fungerar ungefär på sådant sätt att om en vindsnurra kan ladda 100 Teslabilar konstant så behöver vi några vindsnurror till som laddar vindsnurrornas batterier.

      Eftersom vindsnurror bara producerar el ungefär 5 timmar per dygn i snitt behövs det vindsnurror som motsvarare fem kärnkraftverk för att ersätt ett kärnkraftverk. Detta är en glädjekalkyl. I verkligheten skulle det behövs många fler vindkraftverk.

  19. Elbilen har mange fordele. Men den kräver en stabil elforsyning. Dvs. elbilen kräver kernekraft.

  20. Mike: Om du har råd med Tesla: var så god! Jag har inte råd med någon som helst bil för runt en miljon, Tesla eller annan. Jag vill inte heller ha någon – ens om jag hade råd. Pengar kostar energi. Vi har en förnuftig, 4/5-sitsig Hyundai i30 halvkombi (verkligen ingen prestigebil!) med 1,6 liters snål turbodiesel på fullt tillräckliga 115 hk/260 Nm. Köpt ny 2008 för 180.000 kronor

    Efter 11.500 mil på åtta år ligger den på 5,5 l/100 snittförbrukning och har gått helt problemfritt. Med snål körning kan vi klämma ut 100 mil ur tanken. Även i varierad vardagskörning blir det 80-90 mil per full tank (53 liter). Svårslagen energieffektivitet!

    För några år sedan körde jag en Skoda Octavia testbil med särskild snåldiesel ett tiotal mil i lugn fart med 3,2 l/100 förbrukning – rimligen klart mindre än dyra Teslas totala resurs- och energiförbrukning. I snabb körning ToR Leksand-Mantorp för ett STCC-reportage drog den 6 l/100 km. Långt växlade, snåla turbodieslar är ALLTID snåla. Snabba turbo-bensinare på 80-/90-talet till olika GP-lopp drog uppåt 2 l/100 km.

    1. “”80-90 mil per full tank (53 liter). Svårslagen energieffektivitet!””

      53 l*9.8 kWh/l = 519 kWh/90 mil = 5,77 kWh/mil.

      Elbilar drar mellan ca 1,5-3 kWh/mil beroende på bil och förare. Den stora och tunga lyxbilen Tesla Model S P85D drar 2,4 kWh/mil = 0,26 l/mil i snitt.

      “”För några år sedan körde jag en Skoda Octavia testbil med särskild snåldiesel ett tiotal mil i lugn fart med 3,2 l/100 förbrukning – rimligen klart mindre än dyra Teslas totala resurs- och energiförbrukning. “”

      0,32*9,8 = 3,14 kWh/mil. Rimligen mindre men faktiskt mer. Betydligt billigare att köpa och äga naturligtvis än en Tesla, trots att du betalar 10-15 tusen per år i drivmedel.

  21. Nils Ronquist. Jag har löst räknat på hur mycket mer el Sverige skulle behöva producera för att driva alla våra vägfordon med el. Jag hamnar på 20-25 procent mer. Sverige producerar nu 155-160 MWh per år och använder inom landet ca 140. Resten (mest vindkraft) exporteras – ofta till underpris, eftersom den produceras när behovet är lågt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *