Jordbrukets metanutsläpp

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, arrangerade den 8/3 ett seminarium på ovanstående tema. Frågan var: Hur stora och hur viktiga är utsläppen?

Seminariet hölls i KSLA:s lokaler på Drottninggatan 95 B och pågick från 12.45 till 16.30 med en halvtimmes kafferast.

Programmet finns på sidan 2 av en PDF med Inbjudan.

Talarnas bilder finns att ladda ner som PDF.

 

Kommentarer

Hela seminariet baserades på IPCC:s katastrofscenarier med koldioxid, CO₂, som den dominerande orsaken till temperaturhöjningarna. IPCC:s “koldioxidbudget” och “metanbudget” var grunden för inläggen. De utgick från att CO₂ stannar i atmosfären i 100 år och metan i 10 år. De förutsatte att metan har plats nummer två i utsläppsligan av världens växthusgaser. Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC har metan bidragit med 16 procent av de totala utsläppen under de första tio åren på 2000-talet.

CH₄ omvandlas till CO₂ och H₂O i atmosfären. En kritisk granskare upptäcker här att kreaturens utsläpp av metan knappast ökar mängden fritt C/CO₂ i kretsloppet såsom fossilt metan gör.

Docent Daniel Johansson från Chalmers gjorde följande sammanfattning av sin presentation.

  • Koldioxidens påverkan är långlivad och ackumulerande. Slutar vi släppa ut gaserna idag, blir verkan kvar i tusentals år av koldioxid och i ett sekel av metan.
  • Ska vi stabilisera jordens medeltemperatur på 2 grader C (1,5 grader C) över den förindustriella nivån måste utsläppen av koldioxid ner till 0, men utsläppen av metan kan vara större än 0, fast dess påverkan på klimatet är betydande.
  • Genom att minska metanutsläppen kan vi minska takten på dagens klimatförändringar och sikta mot ett lägre långsiktigt klimatmål (eller ge utrymme för större ackumulerade utsläpp av koldioxid).

Mikaela Patel och Rebecka Danielsson från SLU Uppsala.

De gick på djupet med hur metan bildas i komagen samt berättade om forskning som pågår för att minska mängden metan som bildas hos djuren. De behandlade bl.a. val av foder och skötselrutiner samt åldern vid inkalvning.

Lena Rodhe, senior forskare, RISE, Uppsala om metan från stallgödsel och rötrester.

Lena Rhode beskrev olika sätt att hantera gödsel med data på effektivitet och utsläpp. Hon avslutade med tydliga råd till den enskilde bonden, bl.a: Lagra gödsel svalt, täck gödselhögar med plast samt surgör gödseln.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion med följande deltagare.

  • Per Bodin klimatmiljömålssamordnare, miljöanalysenheten, Jordbruksverket
  • Jan Eksvärd, LRF
  • Lars Westmark miljöanalysavdelningen, Naturvårdsverket
  • Anders Wijkman, ordförande Romklubben och tidigare även i Miljömålsberedningen

 

Jag hann göra följande noteringar

  • Per Bodin betonade behovet av att minska köttkonsumtionen samt att äta svenskt kött då vi har lägre utsläpp än vad importerat ger.
  • Jan Eksvärd betonade vikten av utbildning och investering. Han menade att Sverige har bland de lägsta utsläppen per kg producerad vara.
  • Lars Westmark menade att det viktigaste är att få ner utsläpp av det långlivade CO₂.
  • Wijkman rekommenderade fritt bete. Han var imponerad av Allan Savorys arbete med att få öknar att grönska. Wijkman rekommenderade att göra skillnad på kött och kött.
  • Jan Eksvärd menade att vi kan binda kol genom att ha träd i betesmarker. D.v.s. ändra markanvändning är viktigt.

 

Mina reflektioner

För den som insett att varken metan eller koldioxid har någon nämnvärd inverkan på klimatet blir hela seminariet en surrealistisk upplevelse. Jag fick bevittna en föreställning av klimatalarmisternas osjälvständiga grupptänkande. Samtidigt försöker jag föreställa mig hur många människor i världen som lever på denna och liknande typer av forskning baserad på klimatalarmet. Något värdefullt lär kanske komma ut från detta också. Men det står nog inte i proportion till den mängd pengar som satsas.

 

Mats Persson

+ – + – + – +

Surrealismen blir ännu mer dramatisk, då man betänker att KSLA skall vara en vetenskaplig institution. I en sådan borde kontroll av basfakta vara en ledstjärna. Det innebär ex.vis att man skall leta reda på kritik  av aktuell forskning. Här har man istället avskärmat sig från de många, omfattande rapporter, som visat att Solen är den viktigaste drivkraften för klimatförändringarna samt att ingen påverkan av koldioxid kunnat mätas.

+ – + – + – +

 

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

7 thoughts on “Jordbrukets metanutsläpp

  1. Det innebär då att om utsläppen är konstanta så sker inget mer tillskott efter 20-30 år.

  2. Om CO2 verkligen stannade kvar i atmosfären i 100 år, skulle koldioxidhalten nu vara mycket högre än den faktiskt är. Koldioxidens halveringstid i atmosfären ligger på 20-30 år. Så fort försvinner den koldioxid vi människor släpper ut.

  3. Det har jag läst tidigare av dig Björn men förbannar mig själv lite för att jag har glömt bort uträkningen av höbalar och kossor. Nu måste jag bara komma ihåg det.

    Angående kondensstrimmor från flygplan. Skulle den pyttelilla mängd kondens som flygplanen orsakar kunna påverka klimatet? Hur tokiga idéer får man ha egentligen.

    Jag bara undrar hur det kommer sig att DN som verkar gå i spetsen i kriget mot “fake news” kan ta in artiklar i tidningen som uppenbarligen är “fake new” eller “fake sciences”?

  4. “Wijkman rekommenderade fritt bete. Han var imponerad av Allan Savorys arbete med att få öknar att grönska. Wijkman rekommenderade att göra skillnad på kött och kött.”

    Oj, väldigt positivt faktiskt. Enligt Allan Savorys beräkningar skulle ökade djurhållning kunna åstadkomma mer grönska som absorberar alla mänskliga koldioxidutsläpp i värden.

Comments are closed.