Den globala temperaturens ungefärliga förlopp de senaste tusen åren
Bilden är 25 år gammal och avsedd som principiell illustration, se kommentaren längst nere.
Enligt FN:s klimatpanel styrdes klimatet av naturliga processer fram till mitten av 1800-talet, medan det därefter i tilltagande grad är människans fossilförbränning som styr. Men då jordens klimat förändrats mer under tidigare perioder, är det ett egendomligt påstående, skriver Sigvard Eriksson.
Klimathistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist visar i sin bok “Global Nedkylning – Klimatet och Människan under 10000 år”, att en del klimatförändringar efter senaste istiden varit både kraftigare och snabbare än dagens förändringar. Det är därför fel att påstå att dagens klimatförändringar skulle vara unika.
Enligt FN:s klimatpanel styrdes klimatet av naturliga processer fram till mitten av 1800-talet, medan det därefter i tilltagande grad är människans fossilförbränning som styr. Men då jordens klimat förändrats mer under tidigare perioder, är det ett egendomligt påstående.
Åtskilliga forskare har föreslagit olika naturliga förklaringar till varför temperaturen ökat. Mer än 200 vetenskapliga arbeten har publicerats som lett till slutsatsen att variationer av solaktiviteten har större betydelse för jordens temperatur än variationer i luftens koldioxidhalt.
En möjlighet som föreslagits av danske klimatfysikern Svensmark är att solaktiviteten (antal solfläckar) påverkar molnbildningen. Förhöjd solaktivitet leder till en minskad mängd av kylande låga moln och därmed till högre global temperatur.
Historiska data bekräftar också sambandet mellan antal solfläckar och temperatur. Lägst aktivitet finner man vid det kyliga Maunderminimet under Lilla Istiden och högst under den medeltida värmeperioden och under 1900-talet.
1900-talets uppvärmning skulle således kunna förklaras som en följd av ökad solaktivitet efter Lilla istiden, som sträckte sig till slutet av 1800-talet. Det var ingen riktig istid, utan snarare en i raden av kallare perioder. Det är den kallperioden vi nu håller på att lämna. Kanske har vi redan lagt den bakom oss. Ingen signifikant uppvärmning har skett de senaste 18 åren.
Det är först vid mitten av 1990-talet som forskarna börjat förstå att klimatet sedan istiden för 11500 år sedan inte alls varit så stabilt som man tidigare trott. Vissa populära opi-nionsbildare brukar emellertid, mot bättre vetande, framhålla denna period som en tid av optimalt och stabilt klimat.
Mellan 7000 och 3000 före Kristus inföll det Postglaciala klimatoptimet. Då var det varmare än nu. Årsmedeltemperaturen i Kina liksom i Europa var två grader högre än dagens. Efter en följd av flera varmare och kallare växlingar inträffade Medeltida värmeperio-den, cirka 800 – 1300. Den har blivit kontroversiell i klimathotsdebatten. Klimathotsskeptikerna menar att om det var varmare än nu för tusen år sedan, vad säger att människans CO2-utsläpp har något med dagens globala uppvärmning att göra? Att den Medeltida värmeperioden verkligen existerat är förstås en obekväm sanning för dem som kämpar för det fossilfria samhället.
Uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet är cirka 1 ᴼC och vi vet inte ens hur mycket av detta som beror på ökande växthusgaser. Andra faktorer än CO2 har sannolikt större betydelse för klimatet och ytterst är det solen som är vår primära energikälla och därmed huvudorsaken till vårt klimat.
Sigvard Eriksson, Norrtälje
+ – + – + – +
Kommentar:
Några exakta årtal för de olika klimatperiodernas början och slut kan inte anges. Svårig-heten beror på att klimatväxlingarna inte skett samtidigt överallt på jorden samt att de dessutom varit olika snabba och kraftiga. Problemet finns för flera av de i klimatdebatten relevanta perioderna. Början av Den medeltida värmeperioden t ex brukar anges till år 800. Men övergången från den köldperiod som brukar kallas folkvandringstiden, anses ha skett ryckvis under 800-talet med både mycket kalla och mycket varma perioder. Strax efter år 900 hade den medeltida värmeperioden slagit igenom, för att nå sin kulmen på 1000-talet.
Lill Istiden verkar än knepigare att tidsbestämma. I litteraturen förekommer vitt skilda uppgifter. Visa forskare anser att den började redan på 1100-talet, andra så sent som på 1500-talet. Även när den upphörde finns olika uppgifter om. Jag har sett uppgifter om att lilla istiden i USA sträckte sig ända fram till 1920-talet. Andra säger 1850. En del menar att den slutade redan på 1700-talet. Andra att den knappt slutat ännu. Charpentier Ljungqvist har i sin bok definierat Lilla Istiden som perioden 1300 till 1900.
Den viktigaste frågan är förstås om dessa perioder haft global omfattning eller endast varit regionala. Tvistigheterna därvidlag lär vara avslutade. Såväl medeltida värmeperio-den som Lilla Istiden anses numera ha haft global omfattning.
Sigvard Eriksson
+ – + – + – +
2017-04-05
Historiska klimatförändringar har varit större – utan mänsklig påverkan
+ – + – + – +
