Oklart vad som styr klimatet

Jämförelse av den globala temperaturens avvikelse från det normala, anomalin, med en anomali beräknad enbart med utgångs-punkt från antalet solfläckar, 1880 – 2011, enligt Rick Salvador, Vancouver.

2017-03-29

Den påtagliga korrelationen mellan solfläckar och temperatur ger visserligen inte något bevis för att växthushypotesen är ogiltig, men det stärker argumentet att kol-dioxiden inte spelar huvudrollen för klimatförändringar, skriver Sigvard Eriksson.

Sedan slutet på senaste istiden har det varit både kallare och varmare än nu. En del klimatförändringar har varit mer markanta och snabbare än nutida förändringar. Det är därför fel att påstå att dagens klimatförändringar är unika.

Det är först sedan mitten av 1990-talet som forskarna börjat förstå att klimatet sedan senaste istiden inte alls varit så stabilt som man tidigare trott. Klimathistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist visar i sin bok “Global Nedkylning, Klimatet och Människan under 10 000 år” hur klimatet varierat, globalt och regionalt under den 10 000-åriga period som kallas holocen och som vi fortfarande befinner oss i. Författaren framhåller att ämnet är kontroversiellt och forskningen ofta motsägelsefull. Historiska och klimatvetenskapliga fakta tolkas ibland på olika sätt.

FN:s klimatpanel IPCC:s utgångspunkt är att fram till andra halvan av 1800-talet styrdes klimatet av naturliga processer, men att det därefter inte kan ha varit naturliga processer som orsakat klimatuppvärmningen.

Mot bakgrund av att jordens klimat förändrats mer under tidigare perioder, från istider till den medeltida värmeperioden och lilla istiden är det ett egendomligt påstående.

Påståendet kräver kunskap om alla naturliga faktorer som inverkar på jordens temperatur. En sådan kunskap finns inte. IPCC medger till exempel att molnbildningen är dåligt känd. En minskning av molnmängden med 2 procent skulle vara tillräckligt för att förklara hela temperaturökningen under 1900-talet.

Åtskilliga forskare har föreslagit olika naturliga förklaringar till 1900-talets uppvärmning. Sedan 2010 har mer än 200 vetenskapliga arbeten publicerats som lett till slutsatsen att variationer av solaktiviteten har större betydelse för jordens temperatur än variationer av luftens koldioxidhalt.

Solfläckar har observerats sedan mer än 300 år, och man har noterat ett samband mellan solfläcksintensitet och klimat.

En möjlighet som föreslagits av den danske klimatfysikern Svensmark är att förhöjd solaktiviteten ger ökad magnetisk avskärmning av den kosmiska strålningen mot jorden, som därför minskar. Detta leder till färre kondensationskärnor och minskad mängd kylande låga moln och därmed högre global temperatur. Omvänt leder minskad solaktivitet till mer låga moln och lägre temperaturer.

Historiska data bekräftar också sambandet mellan antal solfläckar och temperatur.

Lägst antal solfläckar finner man vid det kyliga Maunderminimet under Lilla Istiden och högre antal under den medeltida värmeperioden och allra högst under 1900-talet, som präglades av global uppvärmning.

Genom experiment utförda i Cerns partikelaccelerator har man också bekräftat att kosmisk strålning stimulerar uppkomsten av kondensationskärnor som är av betydelse för bildandet av låga moln. Därmed finns ett fastställt orsakssamband mellan antalet solfläckar och molnbildning.

1900-talets uppvärmning skulle således kunna förklaras som en följd av ökad solaktivitet efter Lilla Istiden, som sträckte sig till slutet av 1800-talet. Det var ingen riktig istid, utan snarare en i raden av kallare perioder.

Det är den kallperioden vi nu håller på att lämna. Kanske har vi redan lagt den bakom oss. Ingen signifikant uppvärmning har skett de senaste 18 åren.

Att den medeltida värmeperioden, omkring åren 800 till 1300 verkligen existerat, att det var minst lika varmt då som nu och att den hade global utbredning, är numera allmänt accepterat. I klimathotsdebatten har denna period blivit kontroversiell. Klimathotsskepti-kerna menar att om det var varmare än nu för tusen år sedan, vad är det då som säger att människans koldioxidutsläpp har något med dagens globala uppvärmning att göra?

Den övertygande bevisningen för att den medeltida värmeperioden verkligen existerat är förstås en obekväm sanning i kampen för det fossilfria samhället.

Då det är fastlagt att det finns ett orsakssamband mellan antalet solfläckar och molnbildning, ligger det nära till hands att den påtagliga korrelationen mellan antalet solfläckar och temperatur också visar på ett orsakssamband. Korrelationen är betydligt påtagligare än korrelationen mellan koldioxidhalt och temperatur.

Detta utgör visserligen inte något bevis för att växthushypotesen är ogiltig, men det stärker i vart fall det klimathotsskeptiska argumentet att koldioxiden inte spelar huvudrollen för klimatförändringar.

Det finns inte en enda forskare eller forskargrupp i hela världen som säkert kan säga vad som styr klimatet. Men det finns påverkansgrupper, byråkrater, politiker och forskare som bestämt sig för att det är färdigdiskuterat och att det är koldioxiden allt handlar om. Sedan finns det forskare som forsätter att forska och försöker lära sig mer om hur klimatförändringar uppstår.

Uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet är cirka en grad, och vi vet inte ens hur mycket som beror på ökande växthusgaser. Andra faktorer än koldioxid har sannolikt större betydelse och ytterst är det solen som är vår primära energikälla och därmed huvudorsaken till vårt klimat.

Sigvard Eriksson, fri debattör, f d företagsledare

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

12 thoughts on “Oklart vad som styr klimatet

  1. Jag fattar egentligen ingenting!!! Jordens atmosfär består i runda slängar av 80% kväve och 20% syre+ ett antal övriga komponenter, däribland CO2 som sägs ingå med 400ppm. Med litet enkel matematik får man då ett procenttal för CO2 som är 0.04%.
    Hur kan någon förklara att denna halt skulle kunna vara med och påverka klimatet?
    Björn Scheuer

    1. Det är mer absurt än så !

      Innan “människan” började elda fossilt i någon större utsträckning, var halten 300 ppm. Det är bara de sist tillkommande 100 ppm, som skall vara katastrofala. Då har man ändå inte tagit hänsyn till att människan bara är skyldig till en del av de 100 ppm. Uppskattningarna ligger runt en femtedel eller en sjättedel. Det mesta kommer från utgasning av haven och ökad aktivitet inom biosfären, frodigare grönska.

      Det är så totalt barockt, att man undrar hur fullvuxna, läskunniga medborgare kunnat gå på bluffen.

      1. Rimligen måste det finnas massor av personer inom klimatcirkusen som inser det barocka. Varför går det då inte att hejda dårskapen?
        För det första har det gåt för långt och blivit för stort. Hundratusentals har sin karriär och försörjning inom detta. Det skulle gå att jämföra med en tsunami om IPCC skulle säga att nu har vi jobbat i trettio år för att bevisa en hypotes och funnit att den var fel.
        För det andra är ju hela saken politisk. Mer än vetenskap. Koldioxid är den optimala skattebasen. Så långe det går at t hävda att planeten blir varmare och det är vårt fel går det att säga att vi måste göra mer. Det som oftast menas vara kraftfulla politiska åtgärder är beskatta mer och subventionera mer. Eftersom det tar decennier innan effekten påstås komma är det idealiskt. Bara köra på.
        Så enda uppvaknandet är om vi får en ny kallperiod som sjuttiotalet. Tror jag….

    2. Jo Björn det är absurt! Vi får hoppas att Trump + Putin gemensamt kan stoppa idiotin!

    3. Du har så rätt!
      Och precis det har jag självpåpekat i flera olika forum….

      Man kan FÖRDUBBLA (=100%) aktuell CO2-nivå i jordens atmosfär (vilket antagligen skulle ge klimatalarmisterna hjärnblödning) — från 0,02% till 0,04% — vilket givetvis INTE på ngt vis skulle rubba jordens klimat.

      Sunda förnuftet säger mig att inte ens en 1000%-ig ÖKNING av CO2-halten — från 0,02 till 0,2% — skulle ge utslag på klimatet. Atmosfärens TOTALA mängd CO2 är ju trots den ”katastrofala” ökningen fortfarande MINDRE än 1% (EN PROCENT)!!
      Möjligen kanske vädret skulle svänga lite åt ngt håll, men det gör det ju hela tiden ändå… ☺

  2. Hur förklarar IPCC istiderna? Berodde de på extremt låga koldioxidhalter? Hur kom vi ur istiderna? Varför ökade koldioxidhalten?

    1. Visst är det så….

      FÖRST ökar temperaturen någon grad och ganska MÅNGA ÅR SENARE stiger CO2-värdet!
      Det FAKTUMET är bevisat på flera olika sätt av RIKTIGA forskare, men deras resultat förtigs/döljs och själva får de självfallet inte delta i den ENKELRIKTADE pk-kontaminerade ”debatten”.

  3. Mycket skulle vara vunnet för det allmänna debattklimatet om rapporterna från IPCC:s arbetsgrupper tilläts avspeglas i Summary for Policy Makers (SPM). Att dessa är så politiskt manglade är ju orsaken till att så många riktiga forskare hoppat av IPCC.

  4. Det anses att det skall gå minst 30 år för att indikera en klimatförändring. 10 000 år mellan istid och värmeperioder borde räcka.
    Isens utbredning under senaste istiden är relativt väl känt. Utbredningen idag måste anses känd. Skillnaden i av jorden absorberad effekt som följd av skillnad i albedo mellan idag och vid senaste istiden är av storleksordningen 3 W/m2. Effektskillnaden är tillräcklig för att förklara skillnad i medeltemperatur mellan istid och värmeperiod.
    Ökande nederbörd i form av snö får isen att växa. Nederbörd i form av snö är en del av vattencykeln. Tillskottsenergi ger mer regn och mindre snö och tvärt om. Frågan blir då vad är det som förändrar fördelningen mellan regn och snö i nederbörden.
    Arkeologiska data visar att dagens torra områden vad både goda jordbruksmarker och beväxta med skog. Den fånigt lilla effektskillnaden som uppstår när mängden kol som är bundet i växtligheten ökar eller minskar kan mycket väl vara det som driver processen. 100 ppm CO2 på 10 000 år motsavar 0,01 ppm/år. 0,05 ppm från vedämnen motsvarar 0,05 mW/m2. 0,05 mW/år motsvarar energimängd som behövs för att 2,4 kubikkilometer(Gton) vatten(H2O(g) antingen faller som snö eller regn.

    1. Är rädd att 30 år är aningens för kort tid i klimatsammanhang….

      Klimat-FÖRÄNDRINGAR har under årmiljoner kommit och gått med vissa återkommande cykler men ibland ”avbrutna” av oregelbundna ”störningar” — istider har lamslagit stora delar av planeten LÅNGA tider i cykler om 10.000 till 100,000 år ett antal gånger, men ibland har väldigt KORTA kalla och varma perioder dykt upp med så korta intervaller som några 100-tals år.

      Riktiga klimatforskare hävdar att det är först om ca 300 eller 500 år man med säkerhet kan fastställa om vi just nu år 2017 befann oss i en period där klimatet gick mot en varmare eller kallare period.

      Alla ”modeller” i form av datorsimuleringar är ingenting annat än skrämselpropaganda med ett förutbestämt scenario.
      Se bara på de dagliga VÄDER-prognoserna — metrologerna (=experter, yrkeserfarna specialister!!!) får ju pinsamt ofta vädret inte rätt ens ett par dagar framåt TROTS otaliga satelliter och superdatorer med ett sekels väderstatistik i minnesbanken!
      Så hur sannolikt är det att någon kan skriva ett datorprogram som kan visa en KLIMAT-prognos några ÅR framåt ….. ?? ☺

      1. 30, 300 eller 500 är fortsatt lite mot 10 000.
        Cykeln 80-100 000 år
        Istid till värmeperiod 8- 10 000 år
        Värmeperiod till istid 70 – 80 000 år
        Övergång värmeperiod till istid. Snö/isytan växer fortare än volymen.
        Övergång istid till värmeperiod. Snö/isytans rand backar ungefär med konstant hastighet.
        I förhållande till variationen mellan istid/värmeperiod har klimatet varierat inom ganska snäva gränser sedan Holocene Climate Optimum för ca: 9-5000 år sedan. Troligen inom modellernas felmarginal.

Comments are closed.