Värme och koldioxid gynnar gröda och skördar

Här visas hur ris och ogräset Setaria viridis växer vid olika halt koldioxid i luften.

Man skiljer på växter med C3 kemi, som gäller de flesta slag av spannmål, och C4 kemi, som bl.a. gäller majs. De senare klarar lägre halter av koldioxid . Men ris blir som synes mycket frodigare vid högre halt koldioxid, vilket gäller de flesta växter.

Jonas Paulsson, Köttfri måndag, får generös plats i media, medan våra korrektioner av hans många vilseledande och rent felaktiga påståenden sällan får plats. Därför följande redovisning av historiska fakta.

+ – + – + – +

Jonas Paulsson manar oss att äta mindre kött. Han är både landstingspolitiker för MP och aktiv i lobbyorganisationen “Köttfri måndag”. Han oroar sig över att svenskar äter mer kött än tidigare. Han tror att det bidrar till ökade utsläpp av koldioxid och att detta i sin tur hotar Jorden med farlig uppvärmning.  

Han påstår på fullt allvar att Jorden “plågas svårt av en galopperande …. klimatkris”. Det är märkligt historielöst med hänsyn till följande kända fakta: 

Atmosfären bestod i Jordens ungdom till 80  ̶  90 procent av koldioxid från enorma vulkanutbrott. 

Under långa och djupa istider för 2,4  ̶  2,1 miljarder resp. 850  ̶  630 miljoner år sedan absorberade kalla hav det mesta av denna koldioxid. 

Sedan ca 600 miljoner år binder också rester av träd, växter och djur koldioxid som kol, brunkol och torv. Kalla hav under istider för 460  ̶  430 och 360  ̶  260 miljoner år sedan band ytterligare koldioxid ned till samma halter som nutidens 0,03  ̶  0,04 procent. Så låga halter hämmar växtligheten. 

Haven värmdes åter under en värmeperiod för ca 250  ̶  100 miljoner år sedan och gasade ut koldioxid igen till flerfalt högre halt än nu. Då rådde Jordens rikaste växt- och djurliv med tropiskt klimat. Växtätande dinosaurier släppte ut metan. Köttätare kalasade på växtätarna. 

Men för ca 65 miljoner år sedan drabbades Jorden av både ett stort meteornedslag och enorma vulkanutbrott med skylande stoftmoln. Sedan dess går Jorden snarare mot avkylning än uppvärmning. 

De senaste 2,5 miljoner åren har Jorden upplevt många istider med mellanliggande värmeperioder, varav vi troligen lever i slutet av en. Den senaste istiden var som mest 8  ̶  9 grader kallare än nu. 

Dess 3  ̶  4 km tjocka istäcke var helt borta för 11  ̶  10.000 år sedan. Snabb uppvärmning höjde världshaven någon centimeter per år. Sedan djupaste istid har de stigit med ca 120 meter. 

Varmast sedan senaste istid var det för 8  ̶  5.000 år sedan. Varmare än nu var också Bronsåldern, Romartiden och den sena Medeltiden. Efter denna, c:a 1350,  kom den kalla Lilla Istiden med missväxt, nöd och död.  

Sedan dess slut för c:a 150 år sedan har atmosfären värmts en knapp grad. Värmda hav har gasat ut mer koldioxid. Växtlighet och skördar har ökat. Färre lever i ren nöd. Fler har fått det bättre. Mänsklig verksamhet har också tillfört koldioxid så att halten nu är över 400 ppm (0,04 procent).

Det gynnar Jordens liv. I växthus tillför växtodlare mer koldioxid för att det skall växa mer. Men utanför växthus vill Jonas Paulsson och många andra i stället sänka halten till 350 ppm (miljondelar). Hur får de ihop det?

 Tege Tornvall

+ – + – + – +

 

 

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

4 thoughts on “Värme och koldioxid gynnar gröda och skördar

  1. Jordbruksverkets statistik visar att förtäringen av fågelkött och griskött har ökat mycket snabbare än förtäringen av nötkött. Det nämner aldrig dessa kötthatare. I stället låtsas de som om allt köttätande är förtäring av nötkött.
    Sedan tycks de tro att kons magar skapar materia ur tomma intet. De skriver ju som om växthusgaserna som korna fiser och rapar är helt nya och aldrig tidigare har funnits i naturen. Vad skulle förresten vara skillnaden i växthusgasutsläpp mellan att gräset förmultnar på fältet och att det blir mat åt korna, som fiser och rapar av det? Eller mellan att korna äter gräset och att vilda växtätare gör det?

  2. Jag kan inte se någon som helst skillnad i utsläpp av växthusgaser om det är kor, eller andra växtätare, t ex människor som är vegetarianer. Dessutom så är förtäring av kött viktigt för alla kötätande varelser eftersom kött är en viktig råvara för de goda tarmbakterierna som produserar ämnen som är viktiga för vår överlevnad.

  3. Kanske dags att påminna om undersökningen från universitetet i Graz (Österrike) som konstaterade att veganer i jämförelse med de som åt en balanserad kost…….

    ….är oftare sjuka, oftare får cancer (4,8% jämfört med 1,8%), får 1,5 gånger fler hjärtinfarkter, belastar psykvården mer, får ungefär dubbelt så mycket allergier, följaktligen belastar sjukvården som helhet mer och oftare omfattade extrema åsikter som exempelvis klimatalarmism och veganism.

    Det senare påminner mig om problemet höna eller ägg.

    Länk till undersökningen:
    http://journals.plos.org/plosone/article/asset?id=10.1371/journal.pone.0088278.PDF

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *