Solpaneler, subventioner

Solceller på kommunala fastigheter frestar många politiker

2017-06-07

Sid 30.

Slösa inte våra pengar på subventioner

Fyra politiker för MP föreslår att 10 miljoner kronor av kommunens överskott ska satsas på solceller. Efter sju till åtta år skulle dessa ge en avkastning på 14 procent. De låtsas att bidragen från staten är gratis. Det är givetvis lättare att få solceller lönsamma om någon annan betalar investeringen. Men det är våra skattepengar som går åt.

Problemet med solceller är den låga nyttjandegraden. Under nätterna är de helt döda. Under fyra vintermånader har vi på våra breddgrader låg instrålning, vilket ger solceller dåligt energiutbyte. Återstår dagtid under åtta månader då de vid vackert väder ger ett tillskott – samtidigt som elbehovet är lågt. Knappast ett hållbart alternativ.

Det maximala behovet av el uppstår en vintermorgon före soluppgång. Svenska Kraftnät anger att vindkraften då bidrar med i genomsnitt 6 procent av installerad effekt – solcellerna med noll procent. Fler solceller minskar alltså inte behovet av annan kapacitet.

I Tyskland har man gjort ett fullskaleprov och installerat sol- och vindkraft med en total märkeffekt, som överstiger landets hela effektbehov. Trots det behövs reglerkraft främst från brunkolsanläggningar. De måste kunna täcka det totala behovet, eftersom det ibland kan vara vindstilla på natten i hela landet. Det har blivit en nationalekonomisk katastrof.

I delstaten South Australia har man gjort samma försök men lagt ner sitt sista kolkraftverk. Där har två totala ”black-outs” blivit följden.

Någon har sagt:

”Vind- och solel kräver kärnkraft som basenergi

Med kärnkraft behövs varken vind- eller solel”

Investering i solceller kräver alltid investering också i konventionella kraftverk av lika stor kapacitet. Ingen verksamhet kan bli lönsam med dubbla investeringskostnader.

Som skattetalare känner jag ett ansvar för hela nationens ekonomi. Gör man inte det i Miljöpartiet?

T. Norling

+ – + – + – +

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

6 thoughts on “Solpaneler, subventioner

  1. Statistiken över elproduktionen i Sverige visar det märkliga att produktionen från solceller inte är noll på nätterna. Den är visserligen låg, och mycket lägre än på dagarna, men den borde ju vara exakt noll. Vilket den inte är, om man ska tro produktionsstatistiken.
    Fast även med denna märkliga nattproduktion är solcellernas bidrag till Sveriges totala elförsörjning försumbar. Det skulle inte vara något problem att avveckla dem. Vilket förresten gäller globalt också. Miljöflummare hävdar ofta att solel har en fantastisk ökning. Vad de inte nämner är att ökningen har varit från helt försumbar till i stort sett helt försumbar. En ökning som dessutom beror på stora subventioner från olika stater.

    1. I Spanien visade det sig att produktionen från solkraft på nätterna kom från dieselaggregat som man körde eftersom man fick betalt av staten för “solenergin”.

  2. Bilden ovan på “Norrtälje Energi” och montering av solcellspaneler visar på hur lite t.o.m. elbolagen förstår av solenergitekniken.
    Ett montage som visas ovan ger ett uselt utbyte av monterade solcellspaneler.
    Norrtälje Energi borde skämmas över att montera solceller på det vis man här gör.
    Solcellspaneler bör vara monterade i helt söderläge för att ha någon chans producera energi.
    Med ovanstående montage i flera väderstreck ger uselt utbyte dessutom är takvinkeln alldeles för flack.
    Det är pinsamt att se hur okunnigheten breder ut sig om solenergin.

  3. Hej,

    Rättelse: Svenska kraftnät räknar inte med en tillgänglighet hos vindkraften på “i genomsnitt 6 procent”. Man räknar med att “minst 11 procent av den installerade effekten hos vindkraften i Sverige är tillgänglig när den behövs som mest” – under den kallaste timmen under vintern (tidigare var den siffran 6 procent, men den har räknats upp i takt med att vindkraften blivit effektivare).

    Under gångna vintern producerade vindkraften 17,5 procent under höglasttimmen, alltså då den behövdes som mest. Förra vintern 12 procent; allt i paritet med siffran 11 procent.

    Siffran 6 procent är alltså missvisande. Motsvarande siffra för kärnkraften var dock 100 procent. För solceller räknar inte med något bidrag idag – framför allt för att det inte är ett utbyggt kraftslag – ännu. 2016 kom 0,03 procent av inmatad elenergi till nätet från solkraft.

    Olof

    1. Olof har valt mejladressen “svenskakraftnät@gmail.com”. Jag betvivlar att företaget eller någon anställd på företaget har den adressen. Tricket att välja ett namn som associerar till en myndighet är vanligt bland alarmisterna. Nu bortser jag från det och förutsätter att hans siffror är korrekta:

      De visar att han inte har en ingenjörs förmåga att relatera till verkligheten. Han säger att tillgängligheten uppvärderats från 6 % till 11 % “i takt med att vindkraften blivit effektivare”. Det kan jag bara tyda så att möllornas verkningsgrad ökat, vilket den säkert har. Men det är knappast med mer än 5 %, vilket skulle motivera en höjning till 6,3 %.

      Den kritiska frågan är hur stor effekt från vindkraften Svenska Kraftnät kan räkna med i förväg, vilket krävs för att mobilisera effekt från annat håll. Då gäller det inte möllornas egenskaper utan sannolikheten för att det blåser tillräckligt under maxlast-timmen. Och värden från två enskilda år kan inte räcka för en rimlig bedömning. Jag använder data från den tyska marknaden, som har flest vindkraftverk i Europa, posten: “Tysk el januari på en schizofren marknad

      Figur 2 visar att vindkraftens medeleffekt under månaden var c:a 20 % av märkeffekten och minimum var 0,3 %.

      Den gröna tabellen i figur 4 visar att under 600 timmar av 744 var effekten 20 % av märkeffekten eller lägre och under 350 timmar lägre än 10 %.

      Om vindkraften under ett år levererat 11 % av energin i nätet, motsvarar det ungefär 20 % av möllornas märkeffekt. Men under hälften av alla timmar blåser det så lite att de ger mindre än 10 % av märkeffekten. För en given timme i framtiden, maxlast-timmen, är det då 50 % chans att möllorna producerar 5,5 % av totala energin eller mindre.

      Jag finner siffran 6 % mer rimlig är de 11 % Olof uppger. Den senare siffran verkar vara resultatet av politiskt önsketänkande utan hänsyn till verkligheten.

      Det är mycket oroande att våra beslutande politiker avslöjar sådan monumental okunnighet. Man frågar sig om de inte tar reson förrän de orsakat en total black-out så som skett i South Australia.

  4. Det kan tilläggas att Norrtälje Energi har säkert fått bidrag till sin usla anläggning. Det är verkligen att kasta skattebetalarnas pengar i sjön. Men det är väl det här som går under epitetet hållbar energi 🙁

Comments are closed.