Folksams förvillelser om översvämningar

Ögruppen Maldiverna med c:a 20 större atoller ligger i Indiska Oceanen mellan 1 grad sydlig och 7 grader nordlig bredd, skalan längst till vänster. Till höger visas loggar från tidvattenmätare på tre av öarna under åren 1990 – 2001. Till vänster avvikelserna från medelvärdet i millimeter.
Ingen trend kan noteras.

Detta är resultatet av en serie fältstudier initierade av docent Nils-Axel Mörner med besök på flera av öarna i sex omgångar åren 2000 – 2005.

Ett par artiklar i Svenska Dagbladet av Jenny Stiernstedt har föranlett Mörner till nedan-stående öppna brev till Folksams Karin Stenmar.

+ – + – + – +

2017-07-21

Öppet brev till Karin Stenmar, hållbarhetschef i Folksamgruppen

Fortsatta förvillelser om hav och regn och värme

I dagens SvD ( 21 juli, sid 1 och 6 ) refererar Jenny Stiernstedt under rubriken Kommuner hotas av översvämning uttalanden och åsikter från Folksam via dess hållbarhetschef Karin Stenmar. Här påstås att ”varannan kommun hotas idag av översvämning till följd av varmare klimat”.

Med ”översvämning” menar man dels stigande havsyta längs kusterna, dels översväm-ningar på grund av extremt regnande. Båda dessa påstådda fenomen anser man vara en funktion av ett varmare klimat.

Allt detta framstår som ogrundat svammel framburet av grupperingar som tar sig rätten att ignorera vetenskapliga rön uppnådda under generationer av idogt forskningsarbete och även fysikaliska lagar till förmån för populistiska modeller och data-scenarier, som omhuldas av starka lobbyist-organisationer med snarare politiska än vetenskapliga mål.

Fru Stenmar säger att ”fakta faktiskt finns” – det håller jag verkligen med om; men då är det inte alls de fakta hon baserar sina uttalanden på, utan just de fakta som visar att hon har helt fel (eller som man brukar säga: ”är ute och cyklar”).

Hav och klimat

Den 30 juni hade Jenny Stiernstedt en artikel i SvD där hon påstod att ”stigande hav tros leda till 2 miljarder flyktingar”. Påståendet är på intet sätt förankrat i vetenskapliga fakta. I norra Indiska Oceanen sägs risken vara störst – men här har vi mycket klara observations-fakta att havsytan inte alls är i stigande (Journal of Coastal Research, vol. 33, no. 2, s. 421- 434, 2017). Fru Stiernstedts artikel har bemötts i min skrivelse en okunnig journalists villfarelser i demagogins träskmarker” .

Runt våra svenska kuster dominerar landhöjningen. I Nordsjön, Kattegatt och Östersjön har havsytehöjningen under de sista 125 åren varit +1,0 ± 0,1 mm/år, vilket är så lite att havsytan inte ens i sydligaste Sverige stiger. Allt påstående om motsatsen är ovederhäftig okunskap.

Regn och klimat

 Våra svenska högmossar är utomordentligt känsliga system för registrering av ändringar i regn och klimat. När det blir varmt och regn uteblir, så dör mossarna och en så-kallad ”rekurrensyta” utbildas. Sådana ytor har dokumenterats och daterats till 1050 e.Kr. 500 e.Kr. 550 f.Kr. 1200 f.Kr. och 2300 f.Kr. De motsvarar korta, intensivt varma och torra perio-der på c:a 50 år).

Här har vi klara fakta (inget snack om saken): varma och torra perioder hänger ihop.

Även på 1700-talet var det varmt och torrt. Torvmossarna registrerade en tendens mot ”rekurrensyta”, utan att riktigt nå så långt. Dagens värmetopp har ännu inte lett till någon generell effekt i våra torvmossar.

Intensiva regn hör inte alls ihop med värmeperioder, om man ser till fakta i naturen själv under de sista 5000 åren.

Värmer och värme

De ”små istiderna” (1440-1460, 1687-1703, 1809-1821) tog slut i mitten på 1800-talet och därefter steg temperaturen i vågor med kallare svackor” runt sekelskiftet 1900 och 1960-1975.

Hypotesen att CO2 driver jordens klimat har efter 40 års intensivt forskande inte kunnat verifieras. Däremot har det visat sig mer och mer säkert att solens variationer är den dominanta faktorn. Med det synsättet förväntar vi oss att vi är på väg mot ett nytt sol-minimum runt år 2040  ± 10 år.

IPCC:s så-kallade klimatmodeller försöker förutsäga klimatet fram till år 2100. Dessa mo-deller har mycket hårt kritiserats för ovetenskaplighet. Dessutom avviker de mycket starkt från observerade temperaturmätningar på jordens yta liksom i atmosfären ovanför. De saknar alltså tillförlitlighet.

Kackel i demagogigrytan

 Så, bästa Karin Stenmar, om det kacklar och kokar i demagogigrytorna (och där är Haga-initiativet i högsta grad en av grytorna), så bör man ”kolla fakta”. Om man gör det på ett konstruktivt sätt, kommer man att finna att det finns en annan verklighet – en vetenskap-lig, observationsbaserad, verklighet – där det inte alls föreligger något verkligt hot om ”översvämningar till följd av varmare klimat”; vare sig längs våra kuster eller som extrema regnoväder över inlandet.

Jag manar därför till besinning, eftertanke och faktakontroll.

Lycka till i denna nya roll !

Nils-Axel Mörner

 

docent, specialist på havsytans rörelser

tidigare föreståndare för ”Paleogeofysik & Geodynamik” vid Stockholms Universitet

ledare för INTAS projektet ”Geomagnetism and Climate” (1997-2003)

president för ”Commission on Sea Level Changes and Coastal Evolution” (1999-2003)

ledare för ”The Maldives International Sea Level Project” (2000-2005)

president för ”The Independent Committee on Geoethics” (2015-2017)

ledare för ”The Fiji New Sea Level Project” (2017)

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

4 thoughts on “Folksams förvillelser om översvämningar

  1. Magnus Berne undrar:

    Hur hänger det ihop att havet stiger 1 – 3 mm/år i Nordsjön men inte alls på Maldiverna och Kiribati??

    1. Du har höjning och sänkning av berggrunden, de tektoniska plattorna, att ta hänsyn till också. Men även så är det inga problem.
      Korallerna har förmåga att anpassa sig till både höjning och sänkning av den iakttagna havsytans förändring.

      De flesta korallöarna ökar sin yta som följd av tillväxt med material från koraller.
      Tuvalu är en Ö som trots domedagsprofeten Al Gore växer i storlek.

      Se även
      http://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2009/10/Mörner-letter-Maldiverna.pdf

    2. Bäste Magnus,
      Havet stiger och sjunker över globen på ett oregelbundet sätt:
      – i det här fallet gäller det dynamiska faktorer
      – det finns även gravitationsfaktorer
      Detta gäller havet som sådant – vad forskarna kallar “eustatiska” ändringar.

      Den relativa havsytans förändringar är något annat och innebär balansen
      mellan havets “eustasy” och bergets tektonik eller/eller isostasi
      (men det are inte det jag talar om i min artikel)

      Jag talar om världshavens “eustasi” som varierar över jorden.
      – havsytan är “bucklig” p.g.a. gravitation
      – och “skrynklig” p.g.a. dynamiska faktorer

      Det är alltså helt följdriktigas att havet kan ligga still (±0,0 mm/år) på platser som Maldiverna, södra Indien, Bangladesh, Kiribati, Tuvanu, Fiji, Venedig etc.
      samtidigt som det stiger med +1,0 ±0,1 mm/år utanför nordvästra Europa
      (och då är tectonic och isostasi frånräknade)

      Påståendet (den 22 juli i SvD; förstås) att havet stiger med +3,4 mm/år
      är helt befängt och bottnar i djup okunnighet om havets fysik & dynamik
      Det skulle t.ex. innebära att:
      – Amsterdam stiger isostatiskt med 1,9 mm/år
      när vi vet att den sjunker med 0,4 mm/år
      – Stockholm skulle stiga med endast 1,5 mm/år
      när vi vet att det rätta värdet är 4,9 mm/år

      Allt detta finns noga utrett i vetenskapliga specialartiklar,
      som IPCC-gruppen tar sig rätten att helt ignorera
      i sina desperata försök att hålla upp skräckscenarier
      som kan använder för att befästa Parisavtalet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *