Åt väder och klimat finns inte mycket att göra

Våldsamma oväder är en vanlig företeelse i vårt normala klimat. En jetström från Antarktis samt cyklonen Joalane över Indiska Oceanen april 2015.

2017-07-29

Vad menar Pontus Björkman? En förutsättning för att vara klimataktivist är okunskap. Det ser vi i Pontus Björkmans inlägg den 23/7.

Han skriver om att ett isberg har brutits loss från Antarktis som om det vore något nytt och oroande. I själva verket är det helt normalt och har hänt gång på gång sedan Antarktis blev istäckt för 34 miljoner år sedan.

Han skriver om korallblekning som om det är döden för korallerna, fast det egentligen är en metod för dem att försöka överleva. Korallerna slänger ut alger som inte längre passar förhållandena och försöker hitta nya att vara i symbios med.

Torka inträffar då och då i Östafrika och har inget med klimatförändringar att göra. Svält beror alltid på krig, konflikt och annan politik och inte på matbrist.

Vad han menar med att Arktis ska kollapsa är obegripligt. Vadå kollapsa? Likaså är det obegripligt vad han menar med att isarna där smälter snabbare än i klimatforskarnas prognoser. Minskningen i havsistäcket på sommaren har stannat av. Grönlands is förändras så sakta att det är svårt att mäta, men den uppmätta takten leder till att all is där har försvunnit om drygt 10000 år. Fast långt dessförinnan lär nästa istid ha kommit och istäc-ket börjat växa igen. Just i år har avsmältningen under våren dessutom varit ovanligt liten.

Sedan menar han att vi ska göra något för att hindra dessa förändringar, som inte avviker alls från vad som är naturligt. Det vi kan göra är att hindra politiskt skapade svältkatastrofer. Åt väder och klimat finns inte mycket att göra.

Lars Kamél, Klimatsans och Clexit Sverige

+ – + – + – +

 

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

One thought on “Åt väder och klimat finns inte mycket att göra

  1. En sak som dagens teknik har medfört är att exponeringen av händelser vad det än må vara har ökat enormt mycket.

    På den tiden när jag var liten och det inte fanns något Internet, inga digitala kameror etc. brukade en vanlig bild på TV vara svältkatastrofer. Då var det stor exponering av dem. Idag ser vi sådan exponering väldigt sällan, när möjligheten till det är mycket större. Hur kommer det sig?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *