Permafrosten tinar och fryser sedan halv miljon år

Bortersta ändan av Sibirien med Alaska i öster och Kamtjatka i söder. Google Earth visar var Tjerskij, Chersky på engelska, ligger med en liten röd ballong.

Kommentar till artiklar i DN med rubriken:

Sibirien sjunker sakta ned i dyn när permafrosten tinar

+ – + – + – +

Men ryska forskare vill ändå ha mer kyla och is

Sedan minst en halv miljon år är det permafrost i norra Sibirien (ständigt frusen tundra). Det rapporterades i tidningen Science i februari 2013. Det betyder att detta stora område har upplevt minst fyra långa istider med mellanliggande värmeperioder – varav vi lever i den senaste. 

Men permafrosten har förstås varierat. Under särskilt varma perioder kan den delvis tina. Sedan senaste istid slutade för 12-11.000 år sedan var det varmast under det s. k. klimatoptimum för 8-5.000 år sedan. Varmare än nu var även bronsåldern, romartiden och högmedeltiden. Kallare var antiken, tidig medeltid samt Lilla Istiden ca 1300-1850. 

Under alla dessa värme- och köldperioder har permafrosten dels värmts och dels frusit till ordentligt igen. Nu tinar den på sina håll igen som en följd av naturlig återhämtning från Lilla Istiden. Då rådde under långa perioder besvärande köld, missväxt, nöd och död. 

Hur permafrosten utvecklas studerar de ryska forskarna Sergej och Nikita Zimov, far och son. De driver en forskningsstation i staden Tjerskij 15 mil från Norra Ishavet i distriktet Kolyma, känt för extrem vinterköld. Dagens Nyheter skildrade den 30 juli deras arbete i ett stort reportage.

Trots Kolymas köld vill de ha mer kyla och is. De fruktar att metan från tinande tundra skulle kunna värma Jordens atmosfär. Mätningar tyder på att Jordens medeltemperatur sedan 1880 har ökat med en knapp grad och att ökningen är större nära polerna.

Enligt Nikita Zimov blir permafrosten nu 0,1 grad varmare per år.

 Vad han och DN inte nämner är att Sibirien har upplevt både varmare och kallare perioder många gånger tidigare. Under Lilla Istiden var det betydligt kallare. Men då rapporterade knappast någon från Sibirien. Nu skriver DN att våren kommer tidigare och vintern senare, att snön smälter tidigt och att det blir grönt. I förbigående nämns att en by har börjat odla vattenmeloner.

 Sådant hälsas normalt med glädje. Men för forskarna Zimov är det ett problem. De tror att metan från tinande permafrost kan värma Jordens atmosfär, trots att metan är en försvinnande liten del av atmosfären och dessutom blir till vattenånga och koldioxid i reaktion med luftens syre. Tinande tundra släppte ut metan även under tidigare varma perioder utan några skadliga följder. 

De menar också att Sibiriens stora barrskogar (taigan) håller kvar värme. Därför vill de i stället göra tundran både kalare och kallare genom att inplantera betande djur, som skapar stora grässlätter utan träd.  

De menar inte bara köldhärdiga jakar, myskoxar, visenter, vildhästar och jättehjortar. De hoppas genom genmanipulering kunna få fram ulliga elefanter och kanske även återuppliva mammutar genom DNA-överföring från döda djur. Tanken är att elefanter och mammutar kan ge sig på träden. 

Forskarna har lön från ryska vetenskapsakademien och får internationellt stöd. Stationen är bara öppen sommartid. Då är forskare från andra länder också där. Vintertid är familjerna Zimov i miljonstaden Novosibirsk med måttligare 10-15 minusgraders medeltemperatur mot 40-50 minusgrader – eller ännu lägre – i Kolyma. 

Sådan kyla avskräcker dock inte fiskaren Leonid Naljotov, som bor i Tjerskij året om. Han menar att väder och klimat ändras normalt och betonar att den gångna vintern var kall med mycket snö. Han tror inte på rådande klimatlarm. 

Men forskarna Zimov har ett egenintresse av att framställa dagens värme som ett hot. Utan hot blir det inga anslag till deras forskning. Det rapporterar dock inte DN.

Tege Tornvall

Nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

3 thoughts on “Permafrosten tinar och fryser sedan halv miljon år

  1. Permafrosten når ned till 1500 m. För att bilda en sådan permafrost behövs det flera istider. En kort mellanistid kan inte tina upp hela permafrosten, bara lite på ytan, speciellt bra tinar permafrosten om människan genom bygge av vägar och hus tar bort den skyddande isoleringen. Den permafrost som tinar nu är i första hand den som bildades efter 1300-talet. Det får vi veta i en doktorsavhandling som heter ”CHANGING LOWLAND PERMAFROST IN NORTHERN SWEDEN: MULTIPLE DRIVERS OF PAST AND FUTURE TRENDS” av MARGARETA JOHANSSON. En undersökning i Torne träskområdet.http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1288754&fileOId=1288755

    I förordet sägs det ” Modellerade marktemperaturer visade att permafrosten har tinat vid två tillfällen de senaste 100 åren. För de senaste 1000 åren indikerade de modellerade resultaten att det funnits permafrost hela tiden, men detta stämmer inte överens med proxydata (från torv och sjösediment) från området som visar att permafrosten förmodligen har bildats under den så kallade ”Lilla Istiden” (ca år 1300)”. Det var inte bara permafrosten som ökade under den lilla istiden, all världens glaciärer nådde sina maxima någon gång under denna tid. Storglaciären i Kebnekaisemassivet var blad de sista och nådde sitt maxima 1910. Glaciärerna på Island växte till och den berömde glaciologen Ahlman berättade om gården Fjäll på Island som byggdes omkring år 900 men övergavs 1695 och den begravdes av isen 1708. http://rutgerstaaf.blogg.se/2012/january/hans-ahlmanns-forelasning-i-new-york-1953-2.html Det var kalla tider. Ännu värre var det för Vikingarna på Grönland. Vikingagårdarna på Grönland övergavs, folket dog då klimatet blev alltför dåligt och då tog permafrosten över helt och hållet. 1991 hittade man husgrunderna till en gård med fårlort nästan förstenad och lukt som exploderade när utgrävningen började. Permafrosten hade bevarat denna gård extra bra. http://www.ualberta.ca/~publicas/folio/38/16/03.html

  2. Jag trodde att “metanbomben” var vetenskapligt avförd för länge sedan? Bland annat för att forskning visar att när det blir så varmt att tundran tinar lite, så vaknar en massa metanätande mikroorganismer till liv.

  3. JOURNALISTER Glömmer fort och en ny generation lanserar de gamla “nyheterna”.
    Naturvetenskapen räknas kanske inte in i vad man vill kalla kultur, fastän den troligen är en förutsättning. Dagens problem är plasten, som saknar ett biologiskt kretslopp.
    Hans Brise

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *