Verkningslösa och orealistiska klimatmål

Vattenfall byggde brunkolverket Jänschwalde med mycket hög miljöstandard

Det såldes till ett tjeckiskt företag, eftersom våra politiker inte ville associeras med “Smutsigt brunkol”. Till mycket billigt pris. Brunkol utgör fortfarande ryggraden i den tyska elproduktionen, och ser ut att fortsätta i den rollen, hur mycket opålitlig sol- och vindkraft som än byggs.

+ – + – + – +

2018-08-19

De globala klimatmålen är orealistiska och verkningslösa

(Rubrik på nätet. Överst rubriken på papper.)

Ouppnåeliga mål leder till förlorad trovärdighet för de som satt dem. Detta gäller de politiska målen för klimat och energi i Sverige och globalt.

Med aktuella väderhändelser får vi veta att de är de värsta på hundra år. Då är det bra att tänka, att det hände faktiskt långt innan vårt lilla koldioxidbidrag också. Av naturliga orsaker. Märkligt att det är från 1988, som klimatförändringarna beror på oss människor.

FN hyllar Sverige för världens bästa klimatpolitik. Två av de mindre partierna (C) och (MP) har fått ta var sitt politiskt block som gisslan. Vår  okritiska hållning till FN samt klimatagitatorer som Johan Rockström och Anders Wijkman har tillåtits stort inflytande på målen baserat på osanna hotbilder och meningslös jakt på fossilt koldioxid, som övertygande har visats ha minimal klimatpåverkan.

Regeringen har budgeterat stora resurser på klimatlagen och klimatklivet. Man utgår då från att ‘business as usual’ som vice statsministern uttryckte det i Almedalen, innebär 6  grader varmare klimat och katastrof. Vi planerar alltså för ett scenario som till och med FN och IPCC betraktar som ytterst osannolikt. Deras datormodeller visar sig inte stämma ens på den temperaturökning som varit.

Allt kokar ner till två huvudspår.

  Vi tror oss kunna styra planetens klimat med att eliminera koldioxidutsläpp till atmosfären. Till och med övertrumfa naturliga förändringar.

  Detta ska ske genom att ersätta fossil energi med förnybar. Läs vind- och solkraft. Energikällor med underlägsen produktivitet jämfört med fossila.

Ingen av punkterna håller för den enklaste granskning. Hur Parisavtalet kunnat komma till stånd med dessa grundbultar är obegripligt.

EU:s energiministrar träffades nyligen för att diskutera målen för förnybar energi 2030. De är inte överens. Tysklands Peter Altmeier sa, att visst kan de tänka sig 15 procent förnybar energi, men  det skulle kosta tyska skattebetalare 25 miljarder euro per år. Sätter man målet över 30 procent, blir det minst det dubbla och Tyskland kommer inte att tåla det.

Ändå förhandlar EU-parlamentariker om målen som om vore de realistiska. Efter  nattmangling kom man fram till att sätta målet 32 procent förnybart 2030. Och ansåg att det var en bra kompromiss! Trots att den ledande nationen ansåg allt över 15 procent var ekonomiskt oansvarigt.

Vårt svenska mål är 100 procent förnybart, som exempel för världen att följa.

Koldioxidjakten är global.  Parisöverenskommelsens huvudspår är att vi måste halvera mänsklighetens bidrag som är 14 ppm till 7 ppm av atmosfärens 400 ppm. Att nå mätbar klimateffekt med det är ett orimligt antagande. Samtidigt är det ouppnåeligt att öka vind- och solkraft från 0,7 procent av planetens energiförsörjning så mycket att fossil energi kan halveras från nuvarande 80 %. Det är kärnan i Parisförhandlingarnas mål max 2 grader.

I partiledardebatten i Riksdagen sa Isabella Lövin (MP) att klimatet är viktigast. Hon inledde med klimatförändringar som syns på bruna gräsmattor, men tiger om förra årets rekordkalla sommar. Jimmy Åkesson (SD) i replik konstaterade att det blir andra gången (MP) går till val och lovar bättre väder. Där har ni ytterligheterna i klimat- och energipolitiken. Var finns det parti med en realistisk och uppnåelig väg att gå?

Klimatet har alltid naturen skött själv. Vi skulle hellre använda resurserna för att ge fler en bättre tillvaro här på vår planet med sånt vi kan påverka. Rusta oss på ett sansat sätt för att klara de förändringar som kan komma.

Koldioxid är ingen förorening. Den har dock förgiftat politiken globalt. Till absolut ingen klimatnytta.

(Faktakällor: IPCC, Miljödepartementet och IEA)

Evert Andersson – Mats Kälvemark

Fria debattörer

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

16 thoughts on “Verkningslösa och orealistiska klimatmål

  1. Vilken betydelse har koldioxid respektive vattenånga? En klar natt sjunker temperaturen markant jämfört med en molnig natt. Koldioxidhalten är lika för bägge nätterna medan mängden vattenånga är väldigt olika. Trots att koldioxidhalten är lika blir temperaturerna olika. Hur förklarar du det?

  2. Vi har fågelarter som har levt på jorden i miljontals år, har överlevt flera istider, men nu håller vindkraftverken på att utrota dem.

  3. 1) Det är ett antagande att koldioxiden i atmosfären påverkar jordens klimat. Det finns inga bevis för att så är fallet. Om du har bevisen Petter Wulff vill jag jättegärna läsa om det praktiska experiment som har gjorts om som visar att koldioxiden kan påverka temperaturen i ett rum.

    2) Eftersom det finns så mycket petroleum att det räcker för hela mänskligheten både idag och i morgon är förbränning av petroleum hållbart.

    Om det skulle vara på det viset att människan kan öka halten koldioxid i atmosfären ska vi vara glada, för halten koldioxid i atmosfären är över tid avtagande och vi ligger nära så låga nivåer att livet på jorden kan dö ut.

  4. Ovedersägligt faktum är att både ryssar och amerikaner nu prospekterar och utvinner gas och olja på dubbla djup mot där sådant utvinns från sediment från döda växter och djur. Sinande oljekällor har i efterhand fyllts på underifrån från större djup.

  5. Här i Fortaleza, Brasil, har vi ett av världens jämnvarmaste klimat. Det är i princip alltid 30-31 grader dagtid året om. Staden kallas Terra do Sol. Har aldrig sett en gul eller brun gräsmatta här. Dock vattnas de, de perioder inte regnet gör sitt.

  6. Tyndall visade att det i atmosfären finns gaser som absorberar värmestrålning. Det var nog han som införde begreppet växthusgaser, men jag är osäker. Om allt annat är oförändrat, innebär mer växthusgaser i atmosfären att den och jordytan blir varmare. Men allt annat blir inte oförändrat. Klimathotet baseras på antagandet att det finns förstärkande återkopplingar. Inga mätdata från verkligheten stödjer det antagandet. Snarare tyder mycket på det finns dämpande återkopplingar och då blir mänsklighetens klimatpåverkan knappt mätbar. Hur som helst är klimatkatastrofen inställd eftersom de förstärkande återkopplingarna inte existerar i verkligheten.
    Därmed är fossilförbränning effektiv och hållbar på både kort och lång sikt. Däremot är en återgång till de energislag som dominerade före år 1800 inte ett dugg effektivt och hållbart.

  7. Artikeln kokade ner till två satser:
    1) “Vi tror oss kunna styra planetens klimat med att eliminera koldioxidutsläpp till atmosfären”
    Kommentar: Koldioxid bildas vid förbränning, och om bränslet är fossilt ökar tillgången på koldioxid i atmosfären. Genom att utvinna och förbränna fossila bränslen ökar vi koldioxidhalten. Då höjs jordens temperatur (Detta visade John Tyndall redan på 1800-talet, enligt Azar 2009). Därmed styr vi planetens klimat.

    2) “Detta ska ske genom att ersätta fossil energi med förnybar. Läs vind- och solkraft. Energikällor med underlägsen produktivitet jämfört med fossila.”
    Kommentar: Fossilförbränning är kortsiktigt effektiv men långsiktigt ohållbar.

    Jag har alltså svårt att komma till någon annan slutsats än att artikeln inte stämmer med känd kunskap.

  8. Det du talar om är Abiogenic petroleum origin. Teorin ses av majoriteten av forskarsamhället efter tiotals år av försök som extremt osannolik. Man har gång på gång kommit fram till att nästan alla kolväten vi hittar i jordskorpan har organiskt ursprung.

    Det är alltså inte fel att använda begreppet fossil energi.

  9. Biobränslen marknadsförs gärna som miljövänligt och förnybart. Hur fick de till det så?

  10. Bra inlägg av Evert och Mats. Men vi måste en gång för alla sluta tala om “fossil energi”.

    Per definition är fossil mineraliserade (förstenade) rester av döda växter och djur. Det är bara en mindre del av alla växt- och djurrester. Det mesta kommer från mjukare substans och är vanliga sediment, alltså sammanpressade, förmultnade växt- och djurrester. Därtill är fossil kalkhaltiga och passar sämre till bränslen.

    Det var oljemagnaten John D. Rockefeller som 1892 fick en konferens i Genève att kalla all olja ur marken (petroleum) för fossil. Han ville skydda sitt oljebolag Standard Oils nästan-monopol och ge ett intryck av knapphet för att hålla priset uppe.

    De facto kommer allt kol i atmosfär, hav, mark och tidigare och nuvarande biologiskt liv från ursprungligt kol i Jordens inre. Mycket har som koldioxid tryckts ut under tidiga vulkanutbrott och sedan lösts (tagits upp) av långa och djupa istiders kalla hav. Men enorma mängder återstår ännu i Jordens inre.

    Under högt tryck och hög värme nybildas av sådant kol gas och olja, som nu börjar prospekteras och utvinnas på större djup än där sediment finns. Frågan är hur fort och hur mycket. Men det är dubbelt fel att använda begreppet “fossil energi”. Det är att spela alarmister i händerna och måste undvikas.

    Korrekt är däremot att tala om kolbaserade energiformer. Då innefattas även biobränslen, som ju också utgår från ursprungligt kol. Alla har samma effekt på miljö och atmosfär.

  11. Är din kommentar föranledd av att budskapet kan misstolkas i vår text. Om du avser generellt har du helt rätt. Enda stället där ordet finns utan förklarande sammanhang är i citerandet av Lövin. Henne kan vi nog inte få med på det tåget.

  12. En personlig uppfattning är att vi måste skriva “mänskligt påverkade klimatförändringar” och inte bara “klimatförändringar”. Långt och krångligt kanske, men det är faktiskt vad det hela handlar om. Klimatförändringar pågår hela tiden.

    Det blir faktiskt lite märkligt att skriva att sommarens högtryck inte har med klimatförändringar att göra. Det borde uttryckas att sommarens högtryck inte har med (obevisbar) mänsklig påverkad klimatförändring att göra.

    Är inte kärnfrågan: Kan människan påverka klimatet?

    Vet inte om jag fick till ovanstående begripbart.

  13. Hur lång tid av värme behövs för att en gräsmatta som inte vattnas att bli brun? Tar det en vecka, två veckor eller mer? Ser vi inte bruna gräsmattor varje år? Folk åker på semester och kommer hem till en brun gräsmatta. Inte varje år, men det händer då och då.

    Vad gäller högtrycket över delvis Sverige verkar det var så att sådana högryck uppstår varje år på jorden och i år var det Sveriges tur att få ett sådant över sig.

Comments are closed.