Växthuseffekten omätbar i flera norska experiment

Figur 1. Ett av arrangemangen för experimenten, se serie B

En serie experiment avsedda att finna data för “växthuseffekten” genomfördes 2014 och 2015 under medverkan av flera forskare:

  • Thor Eriksen,
  • Yngvar Engebretsen och
  • Jan-Erik Solheim, professor em.

En utförlig rapport finns på en video om 43 minuter. Här tar jag upp något om de två första experimenten.

Serie A: Försök med strålning från lampor

Figur 2. Upptill strålkastare och nertill den använda lådan

  • Strålkastaren hade standard halogenlampor och glas som hindrar IR-strålning.
  • Lådan, L x B x H: 420 x 420 x 280 mm. Väggar av 10 mm kryssfanér med 20 mm isolering, som målats svart invändigt. Upptill kan lådan täckas med glas, som släpper igenom 80 % av våglängder kortare än 4,5 μm och således stoppar IR-strålning, eller med plastfilm, Gladpack, som släpper igenom 90 % av alla våglängder.
  • På sidan ses anslutningen för en temperatursensor inne i lådan. Dess känselkropp är skärmad för direkt strålning.
  • Framför står ett mätinstrument för CO₂ i luft.

Figur 3. Uppställning av fyra lådor med srålkastare

Mellan lådorna placeras skärmar som hindrar ströljus från grannarna. Framför står en dator, som loggar temperaturerna i lådorna/växthusen. Dessa kan fyllas med olika gasblandningar och täckningen upptill kan bytas ut mellan glas och plastfilm.

Figur 4. Loggade temperaturer. Strålkastarna lyser mellan den 8:e och den 75:e minuten.

Lådorna A och B är fyllda med luft, d.v.s. halten CO₂ är 700 ppm (lite högre inomhus än utomhus) . De är täckta med glas, röd kurva, respektive plastfilm, grön kurva. Låda B med plastfilm värms snabbare, men efter 40 minuter blir A med glas varmare. Skillnaden däref-ter torde bero på att glaset stoppar den utåtriktade värmestrålningen.

De andra lådorna är täckta med plastfilm. I lådan C, blå kurva, har halten CO₂ höjts till 5.000 ppm, d.v.s. 0,5 % medan den i lådan D, magenta kurva, höjts till 100 %.

Slutsatser A

  • Vi ser ingen skillnad mellan lådorna med 400 ppm CO₂ och med 5.000 ppm CO₂.
  • Det förvånar att temperaturen blir lägre med 100 % CO₂. Det förefaller inte kunna förenas med IPCC:s hypotes om koldioxidens dominerande verkan på klimatet.
  • Vid värmestrålning från 40-gradiga ytor hindrar glaset den utåtriktade strålningen med en märkbart högre invändig temperatur som resultat.

Serie B: Försök med solen som ljuskälla, se fig 1.

Då standard lampor kan ha små variationer mellan sig i ljusflöde, gjordes försök även med Solen som ljuskälla. De fyra lådorna placerades på ett stativ, som kunde riktas mot Solen. För att hindra värmeutbyte med omgivningen, isolerades de på utsidan med skumplast, som täcktes med aluminiumfolie.

Figur 5. Temperaturkurvor för försök med solstrålning

Alla lådorna är täckta av plastfolie. Då mätinstrumentet hade ett begränsat arbetsområde, fylldes lådorna med uppmätta volymer av CO₂. Dessa dubblades stegvis, för att motsvara en logaritmisk skala. Omräknat till ppm:

  • A: 700 ppm, röd kurva,
  • B: 9.200 ppm, grön kurva,
  • C: 18.400 ppm, blå kurva, och
  • D: 36.800 ppm, magenta kurva.

Den övre panelen visar de varmaste 12 minuterna med 10 ggr förstoring av tidskalan och 5 ggr av temperaturskalan.

Slutsatser B

  • Lådan A med minst CO₂ blev varmast.
  • Lådorna C och D ligger alldeles intill varandra. En dubbling av halten CO₂ har givit en knappt mätbar skillnad.
  • Lägst temperatur har lådan B, vilket kan bero på tillfälligheter.

Enligt IPCC:s hypotes skall temperaturen stiga logaritmiskt med stigande CO₂. Här förefaller det motsatta gälla ! !

Fundering

Inom forskningen är det lätt att fastställa att “NÅGOT” finns, nämligen om man lyckas hitta “DET”. Däremot kan det vara närmast omöjligt att bevisa att “NÅGOT” inte finns, eftersom uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att spekulera om nya sätt att finna “DET”.

“Växthuseffekten” har diskuterats i mer än 30 år utan att några konklusiva bevis visats för dess existens. Dessa experiment visar på förlopp, som är helt motsatta de som kan väntas av “växthuseffekten”.

Detta styrker mig i uppfattningen att “växthuseffekten” inte existerar, d.v.s. koldioxid har inte någon mätbar verkan på klimatet.

S. Å.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

10 thoughts on “Växthuseffekten omätbar i flera norska experiment

  1. Jonas,

    Instämmer helt. Problemet är att ingen får finansiering för sådana forskningsprojekt. Det här verkar vara ganska enkelt försök. Det går säkert att göra ännu mer kvalitetssäkrat, men kräver då längre tid. Och finansiering.

    Många forskare trivs nog tyvärr med nuvarande situation, att det är lätt att få finansiering för diverse suspekta forskningsuppslag, bara de syftar till att bevisa att jorden blir varmare och helst pga fossil koldioxid.

  2. Kanonbra experiment ! Enkelt och övertygande.

    Jag tycker att det är skandal att våra universitet / forskningsinstitutioner inte gör denna typ av försök. Eftersom alarmisterna påstår att vi befinner oss i en “brinnande klimatkris” så borde man väl kunna göra lite forskning runt själva grundantagandena i katastrofmodellen. Jag tycker att man borde kräva att etablerade forskar kommenterar denna typ av försök. Håller de med ? Om inte, vad är det som är fel ?

  3. Jag har ett tag nu kallat klimataktivisterna för fakta- och vetenskapsförnekare. Mest i diverse debatter i kommentarsfälten på Facebook. Det är en bra benämning. För att kunna tro på ett akut och allvarligt klimathot, måste man förneka fakta och vetenskap.

  4. Tre saker som i huvudsak påverkar klimatet:

    1. Solen
    2. Atmosfärens tryck
    3. Moln

    Inget av dem kan människan påverka.

    Jaga koldioxid är bara en fråga om att tjäna pengar eller införa totalitära regimer.

  5. Arrhenius hypotes falsifierades av en annan stor svensk fysiker: Knut Ångström.
    I den amerikansk debatten har man börjat använda en bra term för att beteckna alla alarmister: “science deniers”. Det borde vara en gångbar term även i Sverige!

  6. Ingen bevisade att “växthuseffekten” fanns på 1800-talet och inte heller därefter. Den vilar på antaganden och “beräkningar” gjorda med dessa antaganden, d.v.s. gissningar, som grund.

  7. Verkar vara variant på vad Tyndall gjorde kring mitten av 1800-talet och Arrhenius kring 1900. Varför skulle växthuseffekten ha försvunnit?

Comments are closed.