Örtofta kraftvärmeverk, på tro och inkompetens

Illustration från ansökan om tillstånd för eldning med träflis

Några siffror från ansökan med kommentar av Eric von Gertten:

Bränslebehov ca 4000 MWh/dygn. Behov 3 bilar /h c:a 65 lastbilar/dag  á 38 ton, c:a 2600 ton/dygn. Frontlastare 2 ton ger 1300 turer/dygn inom området.

50 anställda ger därtill ca 20 000 mils körning till och från arbetet.  30 man kör lastbil 600 mil/dag 200 000 mil/år. Frontlastare 600 turer/dygn

+ – + – + – +

Kraftvärmeverket Örtofta i Eslöv tillkom med syfte att vara miljö/klimatvänligt genom att elda med biobränslen. Den Miljökonsekvensbeskrivning som godkändes av Miljödomstolen såg inget verkligt alternativ – enbart en alternativ plats och så blev det.  Politikerna i kommunen godtog argumentet om CO₂-neutralt och att fjärrvärme var rätt.

Miljökonsekvensbeskrivningen tilläts begränsa konsekvenserna till i stort sett innanför omgivande staket.

Resursnyttan bedömdes ej! Ett flisupplag tog upp 18 ha av världens bästa åkermark innanför staketet. Arealen bestämdes av begränsning till små högar av flis för att minska risken för självantändning och spridning av brand. 

Dagligen skulle många lastbilar transportera träflisen som hämtas i genomsnitt 10 mil bort. Laster med 50% vatten. Bilarna kräver mängder med dieselolja. De ger, liksom det bioeldade verket, stora utsläpp av skadliga kväveoxider och lämnar tonvis med däckpartiklar till våra hav och vattendrag.                     

18 ha motsvarar 20 fotbollsplaner eller 150 000 – 200 000 kg vete/år mat, som kunde tagit upp CO₂.

Hållbar utveckling beror av att vi inte eldar upp det som kan användas bättre. Vi kan inte elda oss ur ”klimatkrisen”!  Vi måste värna om åkermarken som ger oss mat.  Sveriges självförsörjning är nu under 50 %.                                                                                        

När verket som vilar på tro och inkompetens färdigställts, var samtidigt ett kvarter utan fjärrvärme och värmeelement klart för inflyttning i Eslöv. Värmeväxlare tar hand om värme från el-användning och kroppsvärme.  

Klimatdebatten har satt hushållningsregeln ur spel. Människor, som bor i välisolerade bo-städer skall inte ha resurskrävande fjärrvärme.  Det talas mest om att ersätta all energi vi använder med förnyelsebart. Likväl lever vi i ett modernt samhälle där den miljömedvetne tar bort onödig energianvändning. Ett hus byggt 2014 och senare har bra isolering.

I Sverige används mer energi per invånare än i övriga Europa. (Norge undantag!) Användningen av el i Tyskland och Danmark är hälften så stor som i Sverige.

En värmepump ger   >>5 ggr bättre resursutnyttjande än ett bioeldat värmeverk som kräver stora  resurser för betjäning, transport och hantering av bränslet. Biltrafik och eldning ger stora utsläpp av partiklar och kväveoxid. Sjukdomen KOL har ökat i Sverige. Ett samband med trafik har påvisats liksom sämre utveckling av hjärnan hos barn.                                            

Enligt en IVL-rapport 2016  ”De stora mängderna partiklar man upptäckt i hav och sjöar domineras av partiklar från biltrafikens däck och vägbanor”. Däckslitage ger i Stockholm c:a 10 ton Zinkpartiklar/år.

Fjärrvärme är inget energislag utan ett system för distribution. Det är bra när verklig spillvärme finns att distribuera.

Men nu eldas 100 000 ton engelska och norska sopor i Malmö. . .

Eric von Gertten                                                      

+ – + – + – +

Ledningarnas förluster

Jag har varit en övertygad anhängare av idén om fjärrvärme och anmälde mig till sådan, när vi byggde villan 1977. I Helsingborg utnyttjades då spillvärme från tillverkningen av svavelsyra hos Kemira. Därmed hade jag inga tveksamheter.

MEN, man kan se var ledningarna går under gator och trottoarer, när vädret ligger nära noll och det är lite snö på marken. Sedan har jag sett hur man lägger ner nya rör med storleks-ordningen 7 cm plastisolering, polyuretan ?, runt rören. Då har jag undrat hur det kommer sig att vi skall isolera husen med 20 cm glasull eller motsvarande, fast skillnaden i temperatur mellan varm och kall sida är mycket lägre än för rören.

I fjärrvärmens framledning håller man upp till 120 grader på vintern och kanske 80 grader på sommaren. I returledningen 40 grader lägre temperatur på vintern och hälften därav på sommaren. Nere i marken räknar man med 10 grader året om i Skåne. Isoleringen gäller alltså 90 grader på vintern och 60 grader på sommaren.

Isoleringen i husets väggar skall klara 25 grader på vintern och i praktiken noll grader på sommaren, då solens instrålning ger värme och fjärrvärmen endast behövs för varmvattnet.

Ledningarna har alltså mindre isolering men nästan fyra ggr så stor skillnad i temperatur mellan varm och kall sida. Kan det vara optimalt ?

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

13 thoughts on “Örtofta kraftvärmeverk, på tro och inkompetens

  1. Hur saker räcker till beror på hur man hushållar och hur mycket man vill använda den till. Enligt IVA Ingenjörsvetenskapsakademin har vi inte tillräckligt med biobränslen.
    Skall vi t ex använda skogen som råvara för att göra drivmedel till våra motorfordon måste vi sluta att göra pappersmassa – bygga hus med trä – osv
    Skall vi dessutom göra däck och asfaltera våra vägar utan oljeprodukter blir det svårt
    Men vi har framför allt inte råd med resurskrävande fjärrvärme baserad på resurskrävande KVV . Ytterst handlar allt om att vi hushållar – använder allt på rätt sätt.
    Dessutom måste vi undvika hälsofarliga utsläpp.
    I mest coronautsatta 08-område är kväveoxider och partiklar besvärande för lungorna.

  2. Karl Erik R,

    Det var nog så jag menade – hoppas vi inte eldar upp skog som går att använda till andra saker (typ papper). Uttryckte mig lite oklart.
    Den dag vi fäller träd och eldar upp dem så är vi fel ute – tycker jag. Jag tror detta pågår i andra länder, t.ex. Drakewood kraftstation i England.

    Som jag förstått så står skogsindustrin för en stor del av elen som produceras med biobränsle, sodapannor och barkpannor. Dessa anläggningar är ju inte direkt sinnebilden för “miljövänligt” (även om de är rätt OK miljömässigt).
    Grejen är att dessa anläggningar byggs av rent kommersiella skäl – har inget att göra med vår “miljöpolitik”. Däremot tror jag att de kommunala biobränsle anläggningarna tvingas fram av politiska skäl (man får inte bygga nåt annat).

    Personligen tvivlar jag lite på att de är gott om flis (eller annat träspill). Det finns ju andra användningsområden än att elda upp det.
    Kraftvärmeverket i vår kommun eldar mycket torv och “återvunnet” trä (från återvinningen). Sen köper de också in nåt som kallas “sveg-mix”. Tillverkas visst i Sveg, och är en blandning av olika grejor (skogsavfall ?).

  3. Jag vill ge kompletterande information om Örtoftaverket och bakgrunden till dess tillkomst. Örtoftaverket ägs av Kraftringen Energi AB som är ett kommunalt aktiebolag, kommunerna som äger Kraftringen Energi AB är: Lund (85 %), Eslöv, Lomma och Hörby. Styrelsen för bolaget utgörs av de folkvalda politikerna. Verksamheten omfattas i huvudsak av elproduktion/distribution, fjärrvärme och fjärrkyla.

    På 60, 70 och 80-talet byggdes fjärrvärmenätet ut i dessa kommuner, bränslet i varmvattenpannorna var i huvudsak tjockolja. I mitten av 80-talet installerades två stora värmepumpar på vardera 20 MW, värmepumparna utvinner värme ur vattenförande lager på 700 meters djup. Borrhålen finns ca 1,5 km utanför Lund, det 20 gradiga vattnet pumpas i ledningar in till anläggningen. Det var ett unikt projekt och anläggningen levererar fortfarande värme . En värmepump installerades också vid Källbys reningsverk som utvinner värme ur avloppsvattnet. Effekten är på 15 MW. I början av 90-talet kände man på företaget pressen att av miljöskäl ersätta tjockoljan med naturgas. En av de stora pannorna som vardera är på 75 MW konverterades till naturgasdrift. En gasturbin för naturgas byggdes också 1992 som gav 20 MW el och 40 MW värme till FV-nätet.

    Ytterligare några år senare eskalerade klimatdebatten och de övriga tre pannorna anpassades för att eldas med fettsyror (restprodukter från biooljaprocesser som har sitt ursprung från t ex raps, solros och kokosolja).

    Det hade nu gjorts mycket arbete för att minska förbrukningen av fossila bränslen. Region Skåne som är Kraftringens största kund krävde för några år sedan att få levererat helt fossilfri energi. Ledningen på Kraftringen kände sig tvungna att fasa ut naturgasen och ersätta den med det enda alternativet – ett biobränsleeldat kraftverk – Örtoftaverket.

    Enligt min mening är naturgas ett fantastiskt bra bränsle, det kommer till anläggningen i en ledning, inga transporter. Det blir inga giftiga utsläpp, bara koldioxid och vattenånga. Enkelt att styra och reglera. Pannan behöver inte sotas.

    Man kan givetvis ha olika uppfattningar om Örrtoftaverket. Verket är välbyggt med den senaste tekniken och fungerar utmärkt, personalen som sköter drift och underhåll är mycket kompetent. Bränslet består av RT-flis (trä från t ex rivna hus och lastpallar), sågspån, GROT (grenar, rötter o toppar). Örtoftaverket producerar 40 MW el ( ungefär lika mycket som Eslövs kommun förbrukar) och 80 MW värme till FV-nätet.

    När det gäller fjärrvärmeutbyggnaden så har det varit en fantastisk framgång när det gäller att förbättra luftkvaliteten i städerna. Innan fjärrvärmen kom eldades det i en panna i varje fastighet, verkningsgraden var dålig och rening av rökgaserna var obefintlig. Fjärrvärmen har också gjort det möjligt att ta vara på spillvärme från industrin, två bra exempel är just Lund och Helsingborg.

  4. Jonas,

    Visst eldar vi upp vår skog, men framför allt gör vi papper, byggvaror, blöjor mm. Ca 2 miljoner ton träpellets eldar vi upp varje år. Den görs av spån och andra restprodukter som inte går att använda till så mycket annat. Ved och flis eldas av många, särskilt de som äger egen skog.

    Skogsvolymen i Sverige ökar dock för varje år, så det är ingen risk att den tar slut inom överskådlig tid.

  5. Nils Bruhner 2020/05/11 at 07:30
    Sopförbränningen importerar sorterade sopor dvs batterier, gipsskivor mm får inte ingå. Annars fungerar inte rökgasreningen. Sopförbränningsanläggningarna detekterar om soporna är felsorterade och kan skicka tillbaka soporna. Sopförbränningen förhindrar att plastavfallet från hushållen hamnar i havet.

  6. Detta med återvinning av sopor är mer eller mindre en bluff. Släng allt på deponi i dagsläget i väntan på den dag då det faktiskt går att ta hand om soporna på framförallt ett ekonomiskt sätt. Incitamentet är inte att vi konsumenter ska betala för att bli med våra sopor utan att någon faktiskt vill köpa våra sopor.

    Den areal som går åt för deponi är pytteliten. För en stad som Stockholm skulle den areal som behövs vara ett nålstick i Stockholms totala yta.

    Dessutom går det att utvinna energi ur soptippar.

  7. Jonas,
    du glömde nämna ordet sopor, vad finns det i sopberget?
    Självklart har man ordnat med rökgasrening, säger man, men hur bra fungerar den? Lovar, att det inte står i tidningen när den inte fungerar. Skulle lokalpressen skriva om det, skulle de aldrig mer få en intervju med någon kommunal företrädare.

  8. Vad är egentligen biobränsle ?

    Som jag förstått kan det vara lite vadsomhelst. Det kan vara torv eller “skogsavfall”, men det kan också vara trä som man slängt på återvinningen.
    Jag hoppas att vi inte har börjat elda upp vår skog.

    Tycker att man kommer undan för lätt med vad bränslet egentligen innehåller. Hur är det t.ex. med svavel och klor i torv ? Vad händer med målarfärg och spik/skruv när man eldar “återvunnet” trä (tror det kallas RTF) ?

    Bara för att man kletar dit ordet bio så betyder det ju inte att bränslet är rent.

    Har Örtofta talat om vad som ingår i flisen ??

    Bor själv i en kommun som eldar biobränsle. Jag har varit och tittat på de avfallshögar som omvandlas till träflis. De kommer direkt från återvinningscentralen.

  9. För mig är alltid Örtofta detsamma som Örtofta Sockerbruk. När betkampanjen startade på hösten fyllde kolonner av traktorsläp upp vägarna mot bruket. 2005 tecknade Sockerbruket ett avtal om leverans av spillvärme till Lund. Numera finns det 105 mil fjärrvärmeledningar som förser hushållen i Lund, Lomma, Dalby, Genarp, Eslöv, Bjärred, Klippan, Ljungbyhed och Östra Ljungby med värme och varmvatten. Underhållskostnaderna är höga och redan för fem år sedan började fastighetsägare i Lund att leta efter billigare alternativ. 2017 startade man ett EU-finansierat projekt för “fossilfri fjärrvärme med låg temperatur”. Med tanke på hur mycket energi som gått åt att tillverka 105 mil fjärrvärmeledningar och gräva ner dem i marken, undrar jag om det verkligen är “energismart”.

  10. Erbjöds anslutning av slottet och mina bostadshus. Ledningarna ligger nära min mark. Hur jag än räknade skulle fjärrvärmen bli mer än dubbelt så dyr som värmepumparna som värmer mina bostäder. Dessutom betraktar jag anläggningen som ett oförsvarligt intrång i en känslig kulturmiljö.

  11. Efter att ha sett Michael Moores film “Planet of humans” på Youtube, tror jag inte längre
    på förnyelsbart. Filmen visar att det förnyelsebara i form av vind, sol och biomassa tar sådana enorma arealer i anspråk att det inte blir plats för något annat. Ta biomassa t.ex., bara i USA skulle alla träd gå åt på ett år. Solpaneler på marken tar enorma arealer i anspråk för el till ett villaområde. Samma sak gäller vindkraften. Plus att man i båda fallen gör våldtäkt på naturen.

  12. Kanske lite off kommentar, men väl värt, att känna till i dessa tider med mängder av stolligt tyckande i energifrågan.

    Om man ökar trycket och värmen i fjärrvärmeverket så kan man även göra el, men av någon anledning gör man inte det.
    Som du skriver, “på sommaren behövs fjärrvärmen endast för att låta hushållen producera varmvatten”. Något överdimensionerat då kan man förmoda.
    I Uppsala förr fick man inte bygglov med mindre man anslöt sig till fjärrvärmenätet.
    Bränslet bestod av sopor, som kom långväga ifrån i kopiösa mängder och torv, som man hämtade uppe i Norrland, tror i Sveg.
    För att lagra torven byggde man en enormt stor silo, som så fort den började fyllas med torv, självantände. Minns fortfarande hur det inte gick, att släcka. Sprutade man på vatten blev torven ännu tyngre och det brann etter bättre.
    Mer än en månad rök det friskt runt fjärrvärmeverket. Röken spred sig med vindarna över hela Uppsala. Självklart skrotades silon, som hade kostat en förmögenhet, att bygga, plus att någon arbetare strök med under bygget.
    Undrar vem som från början godkänt denna stolliga torvlagring. Om inte annat borde väl brandchefen, som gått utbildning i självantändningsanledningar ha motsatt sig projektet.
    Redan i småskolan lärde vi oss varför alla sågverk utmed Norrlandskusten brann upp.
    Alla fönster inom en radie på några kilometer blev alldeles smutsiga av sot.
    Enda fördelen med fjärrvärmen för Uppsalaborna var, att den var billig att nyttja.
    Dock tog detta abrupt slut, när det av kommunen ägda fjärrvärmeverket såldes till statliga Vattenfall. I ett slag steg priserna med 30% och efter några år till mångfaldigt flera procent. Där står nu alla husägare som tvångsanslutits till fjärrvärmeverket, rivit ut sina pannor och endast kan värma sina hus med fjärrvärme.
    Tänkte på det, när man i Helsingborg hade funderingar på att sälja sitt energibolag.
    Ren tur, att invånarna röstade nej.

Comments are closed.