Figur 1. Total produktion med sol- och vindkraft, Export-Import och börspriset EEX
Remarkabelt är att det denna månad blåst mera över land än på havet. För “off-shore” noteras flera perioder med närmast vindstilla. En av dem löper från den 16:e till den 25:e, nio dagar.
Elpriset når ner till minus 70 €/MWh.
Figur 2. Sol- och Vindkraft
Figur 3. Sol- och vindkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på deras sammanlagda effektfaktor
Figur 4. Vindkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på dess effektfaktor
Alla möllorna på havet står helt stilla i mer än en timme ! Deras genomsnittliga effekt är bara 26,4 % av märkeffekten !
Röd kurva: Vänster axel, globalstrålning kWh/m² och år.
Blå kurva: Höger axel, årsmedeltemperatur, grader C.
“Globalstrålning” har inget med planeten att göra. Enligt Wikipedia är det “Den sammanlagda solstrålningen, direkt eller diffus, som träffar en yta.” Den kan alltså sägas komma från en halv glob ovan ytan.
Data från SMHI
Thoralf Alfsson har en ovanlig förmåga att hitta intressanta data och en enastående skicklighet att presentera dessa grafiskt, så att de blir lätta att förstå. I SMHI:s egna data har han funnit ett tydligt samband mellan Solens totala instrålning och årsmedeltemperaturen mellan åren 1983 och 2019, den tid för vilken tillförlitliga data finns. Samtidigt har temperaturen ökat från knappa 5 till dryga 6 grader.
Sambandet är så tydligt att man inte behöver “göra statistik” av det.
På sin blogg refererar han även till kontakter med tekn. dr. Sandra Andersson på SMHI:s avdelning för kommunikation. Han fick data för Stockholm från 1922.
Vi ser en viss följsamhet, som blir mycket tydlig efter 1970. Stockholm är förstås bara en liten del av landet, men dessa data stärker intrycket av ett samband.
“Avancerad klimatmodellering”
Sandra Andersson medgav att det nog finns ett samband mellan globalinstrålning och temperatur, men för att avgöra det “behövs avancerad klimatmodellering”. D.v.s. det vi ser med öppna ögon skall blandas bort i datorsimuleringar med ett stort antal andra indata, varav många måst gissas, eftersom man vet så lite om klimatets faktiska drivkrafter.
“Klimatforskarna” finner klimatet så komplicerat att de studerar “klimatmodeller” istället för verkligheten. Vi ställde några frågor till SMHI 2016. I sitt svar på vår fråga nr 2 förklarar GD Rolf Brennerfelt att modellerna “entydigt” visar att förra seklets uppvärmning “inte går att förklara” utan mänsklig påverkan, d.v.s. koldioxid.
Det är ett “icke-bevis”. Globalstrålningen och molnbildningen har de uppenbarligen inte tänkt på. Sandra Anderssons avslutande kommentar var:
”Däremot är det tydligt att koldioxid är den främsta drivande faktorn till klimatförändringar.”
Det betraktar jag som en nödvändig trosbekännelse i klimatkyrkan, om man inte vill bli utmobbad.
Den heliga enfalden
Se även Lindzens omdömen i föregående post. Han är en gentleman, så han använder inga fula ord, men tänk själv vilken enfald som krävs av IPCC:s troende:
Det komplexa klimatet, som är så olika på alla kontinenter, beskrivs med en enda variabel, den globala medeltemperaturen.
Denna tror man styrs av en enda variabel, koldioxiden, fast det finns det stort antal påverkande faktorer, ex.vis molnbildning och globalstrålning. Man har fler än 50 variabler i sina datorsimuleringar.
Fast man inte vet precis vad koldioxiden gör, formulerar man en bestämd politik för att bekämpa dess inverkan.
by 
