Virves klimatintervjuer är systematiskt vilseledande

Professor Markku Rummukainen i Lund, Sveriges representant i IPCC. Den ende av de intervjuade med kunskap om “klimatet”.

Kristianstadsbladets Virve Ivarsson, chef för kulturredaktionen, har intervjuat tio personer ”insatta i klimatkrisen” om ”hur vi kan lösa den”. Hon utgår från att vi har en ”klimatkris” utan att beakta alla fakta som talar emot.

Först ut var SMHI-meteorologen Markku Rummukainen, professor i klimatologi i Lund samt svensk delegat i FN:s klimatpanel IPCC.  Han menar att ”de närmaste 5-10 åren är avgörande” för att begränsa global uppvärmning.

Nummer två var Sydsvenskans ekonomireporter Thomas Frostberg, som också skriver om hållbarhet för Dagens Industri och har varit redaktör för Dagens Nyheters serie Global utveckling. Han vill få media att påverka politikerna.

Tredje intervjun var med psykologen Kali Andersson i konsultföretaget Klimatpsykolo-gerna, som hjälper folk att hantera sin klimatångest. Hon vill ”sätta press på politiker”.

Fyra i raden var Sydsvenskans kulturskribent Patrik Svensson. Han finner det ”ångest-framkallande att antalet arter kan vara halverat om 100 år”.

Femte intervjun var med biologen Lina Herbertsson, som forskar om pollinering i Lund. Hon säger: ”Det riskerar att bli en klassfråga att få äta näringsrik mat.”

Sjätte intervjuoffret var lantbrukaren Markus Lundmark. Han sitter i styrelsen för föreningen Ekologiska Lantbrukarna och vill verka för ”att alla matvaror finns i framtiden”.

Sjunde intervjun var med dr. Juliana Därhardt, som forskar i ekologisk zoologi i Lund. Hon vill ”prioritera de åtgärder som har effekt snarare än de som är billigast för lantbrukare”.

Nummer åtta i raden var Linnéa Eriksson, forskare inom mobilitet, aktörer och planering vid Statens väg- och transportforskningsinstitut. Hon menar att Trafikverket planerar för överdrivet mycket bil- och godstrafik på vägarna.

Nionde intervjun var med Oksana Mont, professor i hållbar konsumtionsstyrning i Lund. Enligt henne är det ”ineffektivt att lägga ansvaret för hållbar konsumtion på individen”. Därför vill hon ”förbjuda klimatfarliga matvaror från marknaden”.

Sist ut var Johanna Alkan Olsson, docent i miljövetenskap i Lund med fokus på hållbara städer. Hon tycker att vi bor för stort och för varmt, har för stora fönster och borde ha varmt på oss inomhus. Hon vill bygga privatbostäder i trä, som hon menar påverkar klimatet mindre än cement.

Ingen av de tio intervjuade ifrågasätter IPCC:s tes att mer koldioxid i atmosfären från mänsklig verksamhet skulle farligt värma Jorden.

Ensam rimligt sakkunnig är Rummukainen, doktor i meteorologi med inriktning på modellering av vad som sker i atmosfären på 10-80 km höjd. Väder och klimat utspelas närmare marken men påverkas förstås också av vad som händer ovanför.

Dock är datormodeller inte verkligheten. Klimatforskning har många okända faktorer. Datormodellerna matas med antaganden om dessa faktorer. Att anta är att gissa. Om datorer bearbetar gissningar, blir svaren också gissningar.

I verkligheten har atmosfären globalt värmts en dryg grad sedan 1800-talets slut. Det är en välkommen återhämtning från Lilla Istidens kyla, missväxt, nöd och svält. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.

Men det säger de intervjuade inget om.

Intervjuaren Virve Ivarsson har läst juridik, litteraturvetenskap och idé- och lärdomshistoria. Det var bildande men gav knappast kunskaper om klimatet.

Hon intervjuade ingen av de många högt kvalificerade svenska forskare som med observerade fakta ifrågasätter IPCC:s politiskt drivna larm.

De ”insatta i klimatkrisen” var följande, en i varje kategori: Meteorolog.  Ekonomireporter.  Psykolog.  Kulturskribent.  Biolog/pollinering.  Lantbrukare. Ekologisk zoolog. Transportforskare. Hållbar konsumtion. Miljövetenskap.

I stället är bl. a. följande discipliner relevanta för klimatforskning: atmosfärfysik, oceanografi, sol- och rymdforskning, geologi, geofysik, paleontologi, tektonik/seismik, basvetenskaperna fysik och kemi samt hjälpvetenskapen matematik/statistik. Frånsett meteorologen Rummukainen kammar Ivarsson helt noll vad gäller de övriga.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

Visst är klimatet “kultur”. Det är ju en religion.

Den globala “frälsning” för tron på koldioxidens förbannelse, som spritts i västvärlden har tydliga kännetecken av “TRO”. De som vill visa hur goda de är upprepar ständigt dogmerna och besvarar alla frågor och invändningar med ett tvärsäkert “lyssna på forskningen”. Det betyder alltid att det är just vad de inte gjort själva. De har lyssnat på domedagsprofeterna, som kallar sig “forskare”.

I alla tider har det funnits domedagsprofeter. De har alltid haft fel.

Självklart är “religion” en fråga om “kultur”. Så förs en livlig “klimatdebatt” på kultursidorna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan med Helsingborgs Dagblad och nu även Kristianstadsbladet. Där uppträder kulturpersonligheter, författare, poeter, kolumnister och naturligtvis kultur-redaktörer som alla saknar kunnande och förståelse dels för naturvetenskap och dels, vad värre är, för vad som skiljer vetenskap från religion och bluff.

“Riktiga forskare” med ovedersägliga fakta ges aldrig plats för repliker. Sådant är ju inte “kultur”. . .

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

17 thoughts on “Virves klimatintervjuer är systematiskt vilseledande

  1. För övrigt anser jag att Catos anföranden i senaten alltid avslutades på det sätt som jag angett ett antal gånger nu vid mina inlägg, som travestering:
    ‘För övrigt anser jag att IPCC bör förstöras’
    Det kommer jag fortsatt ange vid kommande inlägg.

  2. I Catos efterföljd borde vi avsluta alla våra inlägg med detta enkla: Dessutom anser jag att IPCC bör förstöras (läggas ned).

  3. Sture
    Praeterea censeo IPCC esse delendam
    blir på svenska ;
    : Dessutom tror jag att IPCC bör förstöras

  4. Tege Tornvall Tack! Ett bra komplement till din utmärkta bok ”Tänk om det blir kallare?” – vilket det tycks bli…
    När myndigheterna nu ställer allt högre krav för att begränsa mängden av livets gas i atmosfären måst de väl utgå från hur stor del som är naturliga utsläpp och hur stor del vi bidrar med. Det är således viktigt att redogöra för om man tror att vi bidrar med 3 – 4 % eller 100% av livets gas. Innan detta är klarlagt man sitta stilla i båten.

  5. Professor Rummukainen är klimatmodellerare, och är säkert mer upptagen av klimatmodeller än verkligheten. Detta framgår också av hans uppdrag som ledare för MERGE (ModElling the Regional and Global Earth system), forskning kring biosfären i klimatmodeller vid CDC Lund. En naturlig representant för den klimatteologi, som utgår från IPCC klimatmodeller. Att kalla honom klimatforskare m.h.t. hans bakgrund som metereolog är enl min bedömning en eufemism för hans klimataktivistiska inriktning. Det framgår av hans smått idiotiska tidsram.
    Ingen av de intervjuade personerna platsar inom ramen för att kunna föra fram några som helst relevanta budskap, med bäring på samhällelig orientering och prioritering för bäst utbyte av begränsade resurser för miljömässig utveckling. De platsar endast som representanter för den snyltekonomiska kader av personer, som just lever på skattebetalarnas pengar. Klimatåtgärder har inget med miljöåtgärder att göra, eftersom de förra inte ens mätbart kan påverka klimatet, oavsett resursinsats, medan de senare kan ge mätbara resultat, även vid begränsade budgetar.

    ‘För övrigt anser jag att IPCC bör förstöras’-innan IPCC förstör vårt samhälle.

  6. Ja, tänk vad mycket som KAN hända inom 100 år. Till exempel kan utomjordingar komma och utplåna mänskligheten, för att de vill ta över den här planeten. Vilket också verkar mer troligt än att det ska bli en klimatkatastrof inom 100 år eller att hälften av alla arter ska utrotas på den tiden.

  7. Botwid: CO2-utsläpp från motorer med kolhaltiga bränslen beror på bränslets kolhalt och på hur mycket motorn belastas.
    Rent ingenjörsmässigt är det alltid dumt att slösa, så minimal förbrukning för utfört arbete är förstås idealet.
    Bränslens kolhalt (energiinnehåll) i fallande ordning: diesel-bensin-etanol-metanol. För ett och samma arbete går det alltså åt mest metanol (som knappast finns på marknaden) och minst diesel.
    Biobränslen innehåller också kol men har lägre energiinnehåll, går åt mer och kostar mer (utan subventioner).
    Vid fullständig förbränning blir bara vattenånga och koldioxid kvar. Men om man politiskt tvingas att minimera förbrukningen, blir förbränningen inte fullständig utan lämnar kväveoxider (NOx) och små partiklar kvar.
    Om man samtidigt politiskt tvingas att minimera NOx och partiklar, hamnar man i knipa. Det går inte. Men det krävs för normerna EU5 och EU6.
    Biltillverkarna vände sig till bl. a. teknikjätten Bosch för råd. VW-gruppen följde rådet att just vid mättillfället för NOx tillföra något mer diesel. Det ökade förbrukningen och alltså även CO2-utsläppet något.
    Det led ingen skada av, men det skildrades snabbt som att VW “fuskade”, inte som att myndigheterna krävde det omöjliga.
    För världens försörjning vore högre CO2-halt än nuvarande drygt 415 ppm önskvärd. Hälsovådliga avgaser och utsläpp kan med modern teknik elimineras, minskas, renas, återanvändas resp. nyttiggöras på olika sätt.

  8. Det borde vara uppenbart för de som är insatta i CO2 och klimatet att det inte finns något samband! Då kan man ju fråga sig om dessa tillfrågade personer inte förstår vad de forskat i eller så går man i någon annans koppel och hjälper till att genomföra globalisternas agenda? Det verkar som svaret är det senare…Det finns ingen heder kvar i världen längre pengarna styr allt och medlöparna bland “forskare” och politiker väntar sig rika belöningar efter att “karriären” är över!

  9. Utomordentligt framförd kritik!

    10 Vilseledande personer avslöjas med att inte förstå verkligheten.
    Desinformation går totaliära globala ärenden.

    Avskaffa KlimatReligionen.

  10. Jag har boken ”FALSE ALARM” av Gösta Pettersson framför mig. ”The Climate Issues from a Scientific aspect”. Klimatet ur ett religiöst/politiskt perspektiv intresserar mig inte.
    Förs det verkligen några klimatdebatter? Jag besiktigade bilen idag, den släpper ut 84 g CO2 per km. Är det bra eller dåligt? Eftersom CO2 är livets gas, kunde bilen gott släppa ut litet mer CO2. Värt att diskutera?

  11. Flockmentalitet, grupptänkandet och tunnelseendet är typiskt för de klimathotstroende som inte ser verkligheten utan är nöjda med IPCCs klimatmodeller.

Comments are closed.