Vätgas är en orimligt dyr räddningsplanka

Bland förslagen: Snabba tåg som drivs med vätgas

210120 Nerikes Allehanda

Lobbyorganisationerna för förnybar el talar sig varma för vindkraft. Men när andelen ostyrbar vindkraft nu växer blir problemet övertydligt med ömsom brist vid vindstilla och ömsom överproduktion. Slutsatsen blir att vindkraft aldrig kan vara stommen i vår elförsörjning. Energilagring föreslås då bli räddningsplankan som ska rädda vindindustrin.

”Vad ska in – sol och vind”. Är inte så hållbart som det låter. Det är inte så billigt heller. Hittills har man kommit undan med att bara tala om själva elproduktionen. Men ingen kraftkälla fungerar ensam. Den måste finnas i ett system. Ett nät med alla tekniska förutsättningar. Utan reglerkraft är det omöjligt med elproduktion som inte kan styras efter behovet. Så länge andelen förnybart varit blygsam har vattenkraften fungerat för regleringen. Nu räcker inte det längre till. Man inser också att batterier bara kan lagra för korta effekttoppar. På systemnivå kan batterier inte lagra energi för någon längre tids behov. Det handlar om minuter i begränsade områden.

Det är här vätgasen har kommit i ropet. Det kanske går att lösa, men det enda som är säkert är att det kräver gigantiska investeringar. Det är energislukande. Det är förenat med extremt hög risk. Det är helt oprövad teknik i den skala som krävs.

Det normala när man byter ut något, maskiner eller fordon till exempel, vill man att det nya ska var bättre, effektivare och uppfylla rimliga krav. Vind, sol och vätgaslagring möter inget av dessa krav. Vi har haft ett elsystem i världsklass. Ändå är vi på väg att byta det mot något som inte fyller ens grundläggande krav för en säker elförsörjning.

Ett mått på elproduktions effektivitet är hur mycket elenergi som produceras jämfört med totalt förbrukad energi för att åstadkomma detta under anläggningens livstid. Där är sol och vind i botten. Att de inte kan styras efter behovet av effekt gör också att annan teknik måste säkerställa spänning och frekvens i nätet.

Att producera el med de minst effektiva sätten och täcka upp för den slumpmässiga variationen med att lagra överskottsel i vätgaslager visar att man blivit blind för tekniska realiteter och är likgiltig för kostnaderna. Den låga verkningsgraden från ”ax till limpa” är förskräckande. Självklart kommer det att ge väldigt mycket högre elpriser.

Vätgas måste tillverkas. Det sker i elektrolysanläggningar och den ska sedan förvaras under högt tryck. För att klara oss utan importberoende en februarivecka en normalvinter behöver vi ha ett lager för att producera 1 TWh el, när kärnkraften är avvecklad. (Staffan A. Qvist Klimatnyckeln)

Eftersom vätgas är högexplosivt är tanken att placera lagren i bergrum. För 1 TWh behöver drygt tre miljoner kubikmeter vätgas (vid 200 bar) finnas redo att användas för elproduktion. Volymen motsvarar yta som 23 fotbollsplaner och rumshöjden 20 meter.

Det enda vi som ska betala anses behöva få veta är att det blir fossilfritt. Inte ens det är sanning.

Evert Andersson

Mats Kälvemark

Fria debattörer

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

9 thoughts on “Vätgas är en orimligt dyr räddningsplanka

  1. Uppgiften att solkraft skulle ge lågt energiutbyte är tveksam. Solpaneler ska på 2,5 år kunna tjäna in den energi som krävts att tillverka dem. Det ger ett stort nettoplus över livslängden.

  2. # Roland

    Frågan är inte dum. Att vi inte skrivit det i artikeln att man måste bygga gaskraftverk för att göra el vätgasen i lagret har helt med det begränsade antal tecken man får hålla sig till för att få plats på debattsidorna. Så vi gjorde helt enkelt antagandet att läsarna själva tänker ut att vätgas inte blir elektricitet av sig självt.

  3. Per I 2021/01/21 at 14:05
    Vad är grön el? Jo det är grön energi men effekten som behövs när vädret är ogynnsamt kan vara polsk kolkraft som inte är grön. Men gröningarna kan och vill inte skilja på energi och effekt.

  4. Där har du en poäng Roland. Varför spjälka vätgas när det redan finns färdig gas att nyttja?

  5. Ursäkta en dum fråga, men vad ska man göra med vätgasen? Framgår väl inte av artikeln. Att man kan bygga anläggningar för att spjälka fram vätgas ur vatten när det finns EL överskott dvs = blåsigt samtidigt som vi har låg förbrukning begriper jag.
    Finns ju redan idag gaskraftverk som reserv. I dessa drivs väl generatorerna av gasturbiner vill jag minnas. Fördelen med dessa är ju att dom är snabbstartade, så dom har väl tidigare betraktats som reservkraft.
    Men verkningsgraden att gå över vätgas om det är sånna man skall ha blir ju rätt usel. Att använda ett sånt system för att fylla i dagar och veckor av för lite vind på vintern torde ju bli otroligt dyrt.

  6. Björn,

    Metan och vätgas är helt riktigt två olika saker men de har några saker gemensamt. Båda är extremt brandfarliga och båda är lättare än luft.

  7. Det finns mycket fakta tillgänglig idag om man är intresserad så att man lättare kan se den ekonomiska drivkraften i att använda vätgas för energilagring. Alla de större energibolagen har gjort sina analyser så att man förstår systemnyttan i att kunna lagra intermittent energi i ett lager, t o m över längre tid om man vill och behöver. Investeringskostnaden i elektrolysörer sjunker kraftigt pga att man producerar så oerhört mycket mera elektrolysörer globalt.
    Ang. olyckan med gas i Spanien så bör man inte förväxla metangas med vätgas.

  8. Per Bolund (MP) aviserar större satsning på vätgas idag.

    VÄTGAS
    REGERINGEN TAR HÖJD FÖR ÄNNU MER INVESTERINGAR – BOLUND (Direkt)
    2021-01-21 13:48

    Dagens nr av Ny Teknik hyllar också vätgasen.
    Fast media rapporterade också om olycka i Madrid där gas exploderade i ett hus med flera dödsoffer.
    Gasen behövdes eftersom det var kallt där.

  9. Tydligen är grön el attraktivt på marknaden. Serverhallarna som byggs i Sverige har kontrakt som säkrar dem grön el. Sverige har alltså ett bra läge att sälja grön el även till andra länder. Ska det vara ekonomiskt försvarbart ska vindkraft ge inkomster och betala sig själv. Inte som nu att priserna sjunker till noll när det blåser och det finns överskott.
    Man bör resonera så här, vill övriga EU ha grön el från Sverige så får de betala för det. Och betänker man då serverhallarna som får skatterabatt i stället för att betala mer för en attraktiv vara så inser man det ekonomiska vansinnet.
    I realiteten så betalar Sverige dyrt för att framställa en vara som sen säljs till underpris eller skänks bort. Grön el bör säljas på en egen börs då kanske det blir lönsamt och ger inkomster till Sverige.

Comments are closed.