Fukushima visade att nu är kärnkraften ovanligt säker

Figur 1. Fukushima var inte en kärnkraftolycka utan en gigantisk tsunami

För tio år sedan, den 11 mars 2011, inträffade en jordbävning 72 km öster om Japans kust. Dess magnitud noterades till 9,0 vilket är den värsta som noterats i modern tid. Havsbotten lyfte 16 meter och försköts upp till 50 m mot sydost. En enorm vattenmassa strömmade mot kusten och bildade en jättevåg när vattendjupet minskade vid kusten. Den mätte upp till 40 meter och nådde 15 meter vid kärnkraftverket.

Kiddle

Figur 2. Höjdförhållandena vid kraftverket.

  • E. En skyddsvall utanför kraftverkets område nådde 5,7 meter över havets nivå, D.
  • C. Kraftverkets byggnader A var placerade på mark 10 meter över havets nivå.
  • B. Tsunamin strömmade in med höjden 15 meter.

På WUWT gör kärnfysikern dr. Kelvin Kemm, Pretoria, en sammanfattning av händelseförloppet:

+ – + – + – +

En chockvåg i jordskorpan spreds mot landet i hög hastighet. Den träffade Japan och skakade marken i sex skrämmande minuter. Den passerade under 11 kärnreaktorer, inklusive två separata Fukushima-komplex: Fukushima-Diani och Fukushima-Daiichi. (Diani betyder ‘Complex 1’ och Daiichi ‘Complex 2’.) Alla elva reaktorer stängdes av, som de var konstruerade för att göra. Alla reaktoroperatörer kunde dra en stor suck av lättnad. Det var för tidigt.

Vattenmassan strömmade långsammare. När den kom in på grunt vatten, pressades den upp i en våg så hög som 40 meter på sina ställen. Därefter, cirka 50 minuter efter jordbäv-ningen, träffade tsunamin kärnkraftverket Fukushima-Daiichi. Några kilometer bort, när vågen nådde Fukushima-Diani, var den ”bara” 9 m hög, vilket inte var så förödande som vid Daiichi. Därför kom Diani aldrig med i nyheterna.

Vid Fukushima-Daiichi steg vattnet över skyddsvallen och strömmade in i byggnaderna. Suckarna av lättnad en halvtimme tidigare förvandlades till oro och rädsla.

Vid Fukushima Diani, 12 km söderut, orsakade vattnet också skador på hjälpmaskiner, men reaktorerna skadades inte. Det fanns ingen risk för utsläpp av strålning, så Diani var inte intressant för de internationella medierna. Diani stängdes av till det säkra läget “kallt stopp” efter två dagar. Resultatet har blivit att alla hänvisningar till “Fukushima” under det senaste decenniet bara betytt Daiichi och inte Diani.

Den förödande tsunamin svepte upp till 10 km inåt landet, svepte bort byggnader, vägar, telemaster och kraftledningar. Över 15 000 människor dödades, främst genom drunkning.

Även om alla reaktorer hade stängts av till ett tillstånd som kallas “varmt stopp”, var reaktorerna fortfarande mycket heta och behövde kylning i många timmar efter snabb-stoppet. Kärnreaktorer måste kylas tills de når det säkra tillstånd som kallas “kallt stopp”. Pumpar cirkulerar vatten genom reaktorn tills den svalnat. Men Fukushimas elektriska pumpar blev utan ström, eftersom tsunamin hade svept bort de inkommande kraftled-ningarna. Automatiskt kopplades dieseldrivna generatorer in för att hålla kylpumparna igång; men vågen hade förstört bränsletillförseln, så att generatorerna bara fungerade en kort stund. Sedan kopplades nödbatterier in; men batterierna var inte dimensionerade för att hålla i flera dagar. De höll pumparna igång bara cirka åtta timmar.

Resultatet var att hett bränsle inte kunde kylas tillräcklig. Under de närmaste tre eller fyra dagarna smälte bränslet i tre reaktorer, ungefär som ett ljus smälter. Världsmedierna såg på och sände vidtagna åtgärder slag-för-slag.

De japanska myndigheterna började få panik i det internationella strålkastarljuset. Det icke-cirkulerande kylvattnet kokade inuti reaktorerna, vilket resulterade i en reaktion mellan hett bränsle och het ånga. Då bildades vätgas. När ångtrycket steg, bestämde teknikerna att öppna ventiler för att minska trycket. Det fungerade som planerat, men det släppte också ut väte, som var lätt och steg upp till taket, där ventilationssystemet inte fungerade, eftersom det inte fanns någon elektricitet. Efter ett tag antände någon vilsen gnista vätet som exploderade och blåste av det lätta taket från byggnaden precis framför världens TV-kameror. Fukushima-nyheterna blev bara ännu mer dramatiska.

Figur 3. Vätet exploderade i den ena efter den andra reaktorbyggnaden

Myndigheterna blev desperata för att visa världen några positiva åtgärder. De beordrade gradvis evakuering av 160 000 människor som bodde i stadsdelen Fukushima. Det var ett misstag. När dagar och veckor gick, stod det klart att inte en enda person dödades av radioaktiv strålning. Inte en enda person skadades ens av strålning.

Även idag, ett decennium senare, finns det fortfarande inga tecken på strålskador på någon person. Tyvärr dog emellertid människor under tvångsevakueringen. Så en av lärdomarna från Fukushima är att en enorm mängd kärnkraft kan drabbas av den största jordbävning-en och tsunamin som någonsin registrerats, och ingen skadas av radioaktiv strålning. En annan lärdom är att evakueringsordern som utfärdades för snabbt skadade och dödade människor.

WUWT

Figur 4. Urblåsta reaktorhallar efter explosionerna

Generaldirektör Dr Sama Bilbao y León, World Nuclear Association, sa: ”Den snabbt genomförda och långvariga evakueringen har resulterat i väldokumenterade betydande negativa sociala och hälsoeffekter. Totalt tros evakueringen ha varit ansvarig för mer än 2000 för tidiga dödsfall bland de 160 000 som evakuerades. Den snabba evakueringen av de svaga äldre, liksom de som behöver sjukhusvård, tog nästan omedelbart en tull. ”

Hon tillade: ”När man står inför framtidsscenarier om folkhälsa och säkerhet, oavsett händelse, är det viktigt att myndigheterna tar ett allvarligt synsätt. Det finns risker med all mänsklig verksamhet, inte bara kärnkraft. Åtgärder som vidtas för att mildra en situation bör inte leda till sämre påverkan än de ursprungliga händelserna. Detta är särskilt viktigt när man hanterar svaret på incidenter vid kärnkraftverk – där rädsla för strålning kan leda till en alltför försiktig bedömning och brist på perspektiv för relativa risker. ”

Nu, ett decennium senare, kan vi betänka de samlade lärdomarna. Framför allt är det att kärnkraft är mycket säkrare än någon hade trott. Även när fruktade härdsmältor inträffade, och även om reaktorer förstördes, vilket resulterade i en ekonomisk katastrof för ägarna, skadades inga människor av strålning. Vi fick också lära oss att det för lokala invånare skulle ha varit mycket säkrare att stanna inomhus än att gå med i tvångsevakue-ringen. Vi lärde oss också att regeringar och myndigheter måste lyssna på kärnkraftsexper-ter och inte överreagera, även om tv-kamerorna står väldigt nära. Fukushima gav verkligen flera värdefulla lektioner. Regeringar, nyhetsmedier och allmänheten behöver dra rätt lärdom av dem.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

9 thoughts on “Fukushima visade att nu är kärnkraften ovanligt säker

  1. @JonasW.
    Kanske inte “onaturligt” i “konceptet” ifråga, men hur bra skulle du må om du blev utsatt för hög radioaktivitet en längre stund tro?
    Radioaktivitet hör hemma på en plats och vi på långt avstånd från det..

  2. Det som värmer jordens inre är ju det radioaktiva sönderfallet (uran-kedjan). Det är samma reaktion som i en reaktor.

    Vi bor alltså på en väldigt stor härdsmälta (jorden).
    Samtidigt cirkulerar vi runt en gigantisk fusionsreaktor (solen).

    Ändå anser många att radioaktivitet är “onaturligt”.

  3. Återigen är det lätt att beslå en artikel på sidan med faktafel. I detta fall när det gäller jordbävningens magnitud.
    Vsb att sajtens trovärdighet är begränsad. Det gör det i sin tur inte fruktbart att ens reflektera över de halsbrytande slutsatser som stundom görs.
    Jag tror att kärnkraft har framtiden för sig. Men att negligera svagheter i 50 år gamla reaktorer/konstruktioner är infantilt.
    (en tidigare groda handlar om skribentens oförmåga att skilja på 100 000 respektive 1 000 000 när det gällde kostnad för batterier i elbilar var också underhållande. Det finns fler… )

  4. Under en period sysslade jag med ”strukturell verifiering” av en kärnreaktors kringsystem. Som jämförelse med Fukushima daiichi, så dimensioneras svenska verk för en jordbävning som högst inträffar en gång på 100 000 år och med epicentrum 2km under kärnkraftverket.

  5. När det gäller MP gäller det nog också om att i slutändan få rätt oavsett nya fakta och ny information. Ett beteende som man kan koppla till bristande mognad och det stämmer bra på MP som har drivit linjen att rösträttsåldern borde sänkas till 16 år och då hade man sänkt mognadsgraden ytterligare en bit.

  6. I Fukushima borde de ha tagit höjd för en mega-tsunami. Sovjet systemet klarade inte av den teknik och säkerhet som krävdes. Tjernobyl och dess grafitrektorer är inte representativt för kärnkraft i allmänhet. Tror de bara finns i Ryssland. Det har inget med svensk kärnkraft att göra men det går inte kommunicera till MP för de har bestämt sig för vindkraft. Efter Fukushima har ännu mer säkerhet införts så risker finns knappt i Sverige. Bolund pratade i 30 minuter om en incident i en svensk reaktor som kunde resulterat i en olycka. Hittar inget om det på nätet. Är det nån som vet vad syftade han på?

  7. Det inträffar stora flygolyckor som får stor uppmärksamhet, men ingen kräver avveckling av flygandet för det. När det inträffar en stor kärnkraftsolycka, kommer däremot krav på att kärnkraften ska avvecklas.
    Flyg och kärnkraft har det gemensamt att de är den säkraste metoden inom respektive bransch, transporter respektive elproduktion. Där slutar likheterna, för när olyckor inträffar blir argumenten helt olika.
    Den som lider av koldioxidfobi, borde propagera för en snabb utbyggnad av kärnkraften, det enda energislag som fungerar som ersättning för fossila bränslen och kan byggas ut nästan obegränsat. När klimataktivister är motståndare till kärnkraft, är det ett tydligt tecken på att de egentligen inte bryr sig om klimatförändringar, utan bara vill att människor ska få det sämre.

  8. I september 2018 medgav Japan officiellt att EN anställd på det kärnkraftverket Fukushima avlidit efter att ha utsatts för strålning. Hälsodepartementet beslutade att betala ersättning till familjen. Mannen, i 50-årsåldeen, arbetade under hela sitt liv på kärnkraftverk i Japan och vid just Fukushima-anläggningen i minst två perioder EFTER härdsmältorna 2011. Han diagnosticerades med lungcancer 2016.

  9. Det som hände i Fukushima resulterade i att Tyskland och andra delar av Europa gjorde sig beroende av rysk gas. Facit av det ställningstagandet kan det dröja innan vi får men det är inte säkert att det blir någon rolig läsning.

Comments are closed.