Solen utan “växthuseffekt”

WIKI

Lamberts Cosinuslag förklarad på Wikipedia

Omsatt på Solens strålning mot Jorden kommer parallella strålar uppifrån. I mitten är vinkeln mot Jordytan 90 grader. Ju längre från mitten de träffar Jorden, desto mindre blir vinkeln mot Jordytan, varför varje kvadratmeter träffas av allt mindre strålning.

Göran Åkesson utgår från denna självklarhet i en rapport med 8 sidor:

Solinstrålningen räcker till för att värma upp jordklotet

Den finns parkerad i Molnet och kan nås genom att klicka på den röda texten. Här följer Görans sammanfattning:

+ – + – + – +

Solinstrålningen räcker till för att värma upp jordklotet – växthusgaseffekten kan inte existera

• Växthusgasmodellen bygger på att solinstrålningen har för svag uppvärmningsförmåga.

• Under många år har allmänheten matats med uppgiften att utan växthusgasers effekt, VGE, hade jordklotet varit 33 grader kallare. Det är ett osant påstående. VGE definieras som IR-elektromagnetisk ’återstrålning’ från växthusgasmolekyler.

• Påståendet baseras på en soluppvärmning, som antas ske så här: solen träffar en yta på jordklotet, som är lika med dess tvärsnittsyta, dvs. en cirkelyta med jordens diameter som bas. Uträkning om solinstrålningens uppvärmning antar att cirkelytan alltid träffas. I förhållande till jordens totala ’sfäriska’ yta blir det en fjärdedel. Tvärsnittsytan är nämligen just så stor relativt sett.

• Solinstrålningen vid atmosfärsgränsen anges till 1370 W/m^2. Av detta anses 30% gå bort i reflektion och absorption i atmosfären. Kvar blir 1370×0,7 W/m^2. I beräkningsmodellen, Stefan Bolzmanns Lag, tas en fjärdedel med; tvärsnittsytan i förhållande till totala jordytan. Beräkningen ger jorden en medeltemperatur om -17,6° C. Det är just ca 33° C under en beräknad faktisk medeltemperatur för jordklotet.

VGE antas ge den ’fallerande uppvärmningen’ om 33°.

MEN…..

● Solinstrålningen träffar aldrig jordens tvärsnittsyta. Den träffar istället alltid halva jordklotets yta. Vi måste utgå från denna verklighet för att få rätt värde på uppvärmningseffekten. Nästan all solinstrålning sker i vinkel till någon punkt på det solbelysta halva klotet. Den fysiska lag som beskriver hur vi ska beräkna solinstrålningen under denna förutsättning är Lamberts Cosinuslag.

När denna lag tillämpas matematiskt/fysiskt blir resultatet att solinstrålningens tryck i genomsnitt är 40,53% av 1370 W/m^2 på halva jordklotets yta. Med borttag av 30% reflektion mm och användning av Stefan Bolzmanns Lag blir genomsnittstemperaturen på halva klotet alltid +14,6° C, efterhand som klotet snurrar med 463 m/sek. I en kompletterande analys erhålles värdet +16,1° C.

Dessa temperaturer, närmevärden för jordens uppmätta medeltemperatur, är ca 33° C högre än växthusgasmodellens värde. Skillnaden är densamma som en hypotetisk VGE. Vi förstår därför att VGE inte finns. Om den funnes hade dagtid temperaturen varit +47 till +48° C i snitt på den solbelysta ytan.

VGE är resultatet av en felberäkning, eftersom temperaturen baseras på en felaktig modell för solinstrålningen.

Genomsnittsberäkningar och medelvärden är lite luriga. De avspeglar inte riktiga förhållanden. En beräkning utifrån Lamberts Cosinuslag, uppdelat på Tropiska, Tempererade och Polära områden, ger följande genomsnittliga dagstemperaturer inom respektive område:

Tropiska (+/-30° latitud):                            +45,3° C

Tempererade (+/-30° till +/-60° latitud): +21,4° C

Polära områden (+/-60° till +/-90° latitud):-44,1° C

Detta talar ett tydligt språk. Det finns ingen plats för en uppvärmning benämnd VGE. Då hade ex.vis den Tropiska dagstemperaturen varit ca +78°C i snitt. Istället sker en ordentlig avsvalning i tropiska områden, främst i form av avdunstning och konvektion. I delar av polära områden sker istället en temperaturutjämning genom vindars och havsströmmars försorg. Således sköter jordklotet på naturlig väg en utjämning av temperaturer för att ge bäst möjliga förutsättningar för kolbaserat liv.

Solinstrålningen ger dessutom i atmosfären upphov till en kompletterande värmehållande atmosfärisk/gravitationell effekt. Den uppstår genom att den elektromagnetiska vågen (solinstrålningen) genom luftmolekylernas motstånd vid passage tappar energi till atmosfärens gaser. Dessas molekyler sätts i rörelse, ges värme, som mot jordytan efterhand förstärks genom gravitationen. Den värmehållande effekten, som sker dygnet runt, är inte elektromagnetisk återstrålning, dvs inte VGE.

Mina slutsatser:

  • Solinstrålningen räcker till för att värma upp jordklotet.
  •  Växthusgasmodellen gäller inte som förklaring till klimatförändringarna !

Göran Åkesson

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

14 thoughts on “Solen utan “växthuseffekt”

  1. Adepten
    Återkommer som utlovat! Mina källor är enbart fysikaliska lagar och förhållanden.
    Conolly har rätt i att CO2 inte bidrar till ‘den globala uppvärmningen’, om sådan alls finns. Koldioxid har enbart avkylande verkan. Det kan förstås av följande:
    1. CO2 har inom IR-området absorptions/emissions möjlighet inom ca 14-16 mikrometer. Sannolikheten är högst vid 14,9 mikrometer, CO2s ‘strålningsmaximala våglängd’. Genom Plancks Lag, Wiens Displacement Law, kan vi beräkna koldioxidens strålningstemperatur, då återemitterade fotoner träffar jordklotet. Ekvationen blir: T=2,897771955/14,9×10^-3=194K= -79,2 °C.
    För solen blir strålningstemp T=2,897771955/501,7×10^-6=5776 K, vilket är dess värde vid fotosfären. Koldioxiden har alltid återstrålningstemp -79 °C, oberoende av koncentration. Högre koncentration innebär endast att fler fotoner kan återstråla, inget annat.
    2. Luftens specifika värmekapacitet är 1,01 KJ/kg×K. CO2s är 0,84. Dess värde ingår med sin proportion i luftens dito. Om koldioxidhalten ökar i atmosfären blir luftens specifika värmekapacitet lägre, allt annat lika. Ju lägre desto fortare tappar luften sin värme vid sjunkande temperaturer. Vid konvektion stiger luften. Atmosfärens temp sjunker med stigande höjd. Det finns matematiskt/fysiskt uttryckt i en ekvation.
    Atmosfärens ‘lapse rate’ uttrycker hur snabbt luften kyls av vid stigande höjd. Torr luft avkyls snabbt, ca 9,8° C per km höjd, våt luft betydligt saktare beroende på vattenångsmängd. Vattenånga har betydligt högre specifik värmekapacitet än luft enligt ovan.
    Således när mängden vattenånga ökar minskar lapse rate. Omvänt ökar den när mängden koldioxid ökar, allt annat lika.
    CO2 har i luften endast avkylande verkan

    Punkterna 1. & 2. visar att koldioxid endast har avkylande verkan på jordklotet och i atmosfären. Det följer av fysikaliska lagar och förhållanden. För förståelse behövs ingen verifikation från observationsdata, experiment eller ‘peer reviewed articles’.
    Alla som läst detta kan därför förpassa AGW till trons och fiktionens rike. AGW skulle platsa som kapitel i en ‘Gretas Sagobok’. Mina tyska vänner översätter AGW med ‘AberGlaubische Warmung’, ung ‘vidskeplig uppvärmning’; en passande beskrivning.

  2. Har Solinstrålningsteorin en förklaring till att stratosfären blivit kallare och att nattemperaturerna ökat mer än dagtemperaturerna?

  3. Göran Åkesson
    Tack för att du ger dig tid till att svara. Din och Nikolov-Zellers hypotes verkar intuitivt mer begriplig jämfört med IPCC AGV hypotes. Men vilka är dina källor?
    Ronan Conolly hypotes är för närvarande för svårgenomtränglig för mig. Det var därför jag gav den första länken. I den andra länken tar han upp att solinstrålningen och inte att CO2 bidrar till den globala uppvärmningen.

  4. En atmosfär värmer alltid en planet eftersom en atmosfär omfördelar värme.

    Om jorden hade lokal strålningsbalans (som månen) så skulle jordens temperatur var mycket lägre. Troligen ca -80 C, d.v.s. som månen.
    Månen tar emot lika mycket solenergi som jorden per kvadratmeter, d.v.s. den utgör en perfekt referens för en atmosfärsfri himlakropp.

    Ju jämnare temperaturfördelningen är, desto varmare blir planeten. Det är en direkt konsekvens av Stefan Boltzmanns lag.

    Personligen tycker jag att det är konstigt att temperaturfördelningen över en planets yta inte diskuteras mer.

  5. Lars Kamél
    Jag undrar vart Du vill komma med Din kommentar?
    Vad är det för sorts ‘strålning’ Du talar om? Konvektion ger inte upphov till ‘radiativ strålning’ längre upp i atmosfären. Det finns inga fysikaliska mekanismer i atmosfären som ger transmission från kinetisk massbunden värmestrålning/konvektion till radiativ masslös EMS sådan. Den konvektiva värmestrålning som sker expanderar, motverkar gravitation, kyls därvid och förs nedåt, varvid gravitation åter värmer upp den men till temperatur som är lägre än den ursprungliga. Det blir ingen ‘ökad temperatur’ vid ytan.
    Den temperatur som uppstår högre upp i atmosfären är en effekt av atmosfärens ‘lapse rate’. Den går fysikaliskt/värmestrålningsmässigt i en riktning, avkylning. Avkylning leder inte till uppvärmning nedåt.
    Radiativ strålning/EMS sker direkt från ytan och sker till hastigheter nära ljushastigheten. Den är inte beroende av någon ‘mellankommande konvektion eller avdunstningsvärme’. Den är som den är. Radiativ strålning/EMS sker alltid från en Planck-radiator. Jorden/Tellus är en sådan. Atmosfären är inte en dylik.
    Det Du antagligen försöker beskriva är den hokus-pokus effekt som växthusgasmodeller försöker ange i s.k. förenklade växthusgasmodeller eller i ‘energibudgetar’. De är alla fysikaliska falsarier. Om jag misstolkade Dig får jag be om överseende.

  6. Ytan på en planet med en atmosfär är definitivt varmare än om planeten inte hade haft en atmosfär. Vad man nu än väljer att kalla effekten.
    En planet utan en atmosfär har bara ett sätt att kylas av: Med strålning. Finns en atmosfär ovanför ytan, tillkommer möjligheten till konvektion. Vilken för värme uppåt i atmosfären till höjder där strålningen blir effektivare. Där uppe är temperaturen ungefär vad den skulle vara på ytan om inte atmosfären funnes. Då temperaturen ökar nedåt, blir ytan då varmare.
    Jorden har dessutom temperaturer som gör att vatten kan förekomma i tre olika faser, och då tillkommer möjligheter till värmetransport genom avdunstning, kondensering, frysning och upptining.

  7. Adepten
    Jag läser som princip inte länkar, som inte dessförinnan blivit strukturerade och sammanfattade. Jag besvarar gärna frågor på sådant material, enklare tillgängliga för mig. Eftersom Du läst dokumenten vore det tidsbesparande, att Du villfor denna princip. Ett måste i en sådan beskrivning är att Du klargör på vilket sätt Conolly behandlat den direkta uppvärmningseffekten från solinstrålningen, om vilken mitt inlägg primärt avser. Återkom!

  8. Göran Åkesson
    OK.
    Ronan Conolly Beskriver sin teori i “Physics of the Earth’s atmosphere” baseras den också på en Atmosfärisk gaskompressionsuppvärmning på grund av tyngdkraften som håller jorden varm?
    https://globalwarmingsolved.com/2013/11/19/summary-the-physics-of-the-earths-atmosphere-papers-1-3/#Variation_of_phase_change_conditions

    Han har tydligen skrivit ett upprop till IPCC att ta upp.
    Beviset för detta finns här. Men det är ett stort dokument så det tar lite tid att ladda ner.
    http://www.raa-journal.org/raa/index.php/raa/article/download/4906/6081

  9. Petter Wulff
    Du blandar samman växthusgaseffekt med den värmehållande atmosfärisk/gravitationella effekten. Den förra är fysikaliskt definierad som en återradierande elektromagnetisk strålning. Den senare är en fysikaliskt effekt av kinetisk rörelseenergi med gravitationellt ökande styrka p.g.a ökad molekyldensitet. Att kalla allting för ‘växthuseffekt’ visar att Du själv inte förstått fysiken.

  10. Matematiken i all ära, men hur är det med fysiken?
    Att jorden har förhållandevis små skillnader mellan sol- och skuggsida är väl en verkan av det som kallas växthuseffekten – att det finns en atmosfär, som håller kvar värme, så att nattemperaturerna blir uthärdliga?

  11. Adepeten
    Det är just denna värmehållande atmosfärisk/gravitationella effekt som jag tar upp i en punkt, också i sammanfattningen. Den är kompletterande till solinstrålningens verkan således, men har solinstrålningen som ‘motor’.
    IPCC har endast som syfte att premiera koldioxid/växthuseffekt. Organisationen bryr sig inte om några andra beskrivningar, oavsett relevans.
    F.ö. betraktar jag inte det jag framför som teori. Det är en bekräftad verklighetsbeskrivning.

  12. Atmosfärisk gaskompressionsuppvärmning på grund av tyngdkraften håller jorden varm, inte de infraröda strålningsegenskaperna hos de så kallade “växthusgaserna” enligt Nikolov och Zeller
    Nikolov menar tydligen att ” tryck ökar den inre energin och därmed temperaturen i ett stort system som en planet på grund av dess gravitationskraft ” Är deras teori kompatibel med din teori? Vad är den fysikaliska bakgrunden till att IPCC inte accepterat dessa teorier?

Comments are closed.