Vindkraftens avigsidor

Poels

Landskapet i Sachsen-Anhalt, Tyskland, domineras nu helt av vindkraftverk

Så har Tyskland också fått Europas högsta elpriser. . .

+ – + – + – +

Med studier i projekt- och företagsledning i bagaget samordnar centerpartisten Mari-Louise Wernersson nu regeringens vindkraftssatsning i region sydost.

I ett stort reportage i tidningen Epoch Times (v. 38) påstår hon att vindkraft är hållbar, går ganska snabbt att få på plats och dessutom är billig.

Hon menar också att Sverige med stora ytor och mycket vind till fjälls och till sjöss passar bra för vindkraft. Hon hävdar att vindkraft ”levererar året runt”, men hon undviker att nämna vindkraftens allvarliga problem.

Vad hon menar med det luddiga modeordet ”hållbar” framgår inte. Att vindkraft ”går förhållandevis snabbt att etablera” ger intrycket av beskedliga små vindtorn som på gårdar förr i världen.

Nya vindkraftverk är i stället upp till 200 meter höga torn med runt 100 meter långa vingar därtill. Tornen byggs på enorma betongfundament och består av stora stålcylindrar, sammanfogade med avsmalnande diameter uppåt.

För detta behövs gigantiska kranar. För att forsla material och utrustning långt ut i skogen eller till havs krävs vägar, lastfordon och fartyg. För att leda alstrad el krävs miltals med höga ledningar över skog eller under hav.

Dessutom måste producerad el lagras, eftersom vindkraft ingalunda ”levererar året runt” utan bara när det blåser lagom. Ingen känd teknik kan till rimlig kostnad lagra så stora mängder elenergi flera dygn i rad.

Om det blåser för litet, blir det därför för litet el. När det blåser för mycket, måste verken av säkerhetsskäl stängas av.

I båda fallen krävs då reservkraft. Den har i Sverige varit vatten- resp. kärnkraft. Men med sex stängda kärnkraftverk måste nedlagd kärnkraft ersättas med import av kol- och gaskraft från andra länder, eller att åter ta oljekraftverket i Karlshamn i bruk.

Epoch Times citerar Energimyndighetens Martin Johansson, chef för enheten för ”förnybar energi och samhälle”. Enligt honom har tekniken för vindkraft utvecklats snabbt ”med högre torn och större turbiner”.

Han nämner 290 meter höga torn (med vingar) på land och upp till 350 meter höga till havs. Ingalunda ny teknik utan mer och större av samma slag. Johansson nämner också att olika bolag har ansökt om att få bygga över 2.000 nya vindkraftverk utanför Sveriges kuster.

Dessa storvulna planer har nu fått de liberala kommunpolitikerna Reidar Svedahl, Norrköping, och Sven Olof Andersson Hederoth, Simrishamn, att begära två års paus i vindkraftsbyggandet.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

22 thoughts on “Vindkraftens avigsidor

  1. Hoppas att inte någon vanlig stockholmare tog illa vid sig när jag i morse lite vanvördigt använde mig av uttrycket Tokholm om vår kungliga huvudstad – i så fall vill jag å det ödmjukaste be om ursäkt.
    Vad vi landsortsbor i förskingringen vanligtvis syftar på när vi använder oss av Tok-ordet är den centralt placerade makten i form av klåfingriga politiker och deras propagandaapparat SVT.
    När de som har till uppgift att tjäna folket sedan så uppenbart kör i diket som den svenska centralmakten har gjort i klimatfrågan så är tyvärr vägen till ironi och kraftuttryck inte så lång …
    Som väl är tror jag att vi har betydligt fler kloka invånare i Sverige än de 6% som Erica Bjerström pekar ut som har förmåga att genomskåda en ohållbar politik och som använder sin röst i det kommande valet till att byta ut vår klimatreligösa regering.

  2. Tycker nog att det borde finnas ytor mer centralt i Tokholm att nyttja för vindsnurror – i alla storlekar, som torg, rondeller byggnadstak o liknande. Då blir kablarna ännu kortare och eftersom medlemmarna i före detta Tokholmspartiet, numera MP, anser att man skall ”förenkla tillståndsprocessen” eftersom de tokiga landsortsborna inte vet sitt eget bästa så kan det ju inte vara något större problem längre – bara o bygga. Man kanske tillochmed kan nyttja redan befintliga byggnader som fundament så sparar vi cement …
    Varför inte börja med TV-huset eftersom vi vet att där finns många förespråkare för ”hållbar” energiproduktion, kanske även Kaknästornet kan få en snurra …

  3. Det är inte bara Petter Wulff som är grundlurad. Jag läser just om hur man stänger ner möllor i Tyskland som närmar sig 20 år. Då får man inte längre något bidrag. Man uppför en ny mölla och så har man 20 år med trygga bidrag.

  4. Det lär finnas närmare 30 000 öar, kobbar och skär från Öregrund i norr till Landsort i söder. Där skulle man kunna sätta upp alla vindsnurror. Behöver knappast cement eftersom det är torde gå att montera direkt mot urberget. Enkelt och miljövänligt. Korta elledningar till Stockholm där man då kan införa totalförbud för fossila fordon och utveckla den elektrifierade kollektivtrafiken runt hela Stockholms län.

  5. Om vi får elbrist i vinter så ser jag framför mig löpsedeln: “Vi såg det inte komma”!

  6. # Tege

    Ständig paus är förstås det bästa, men hur får vi med oss politikerstollarna? Jag tror tyvärr att det är en långsam process, då de flesta av dem är djupt okunniga inom området, indoktrinerade, och besatta av att vara pk. De tror på IPCC, Greta och Rockström, men förstår inget inom energi- och klimatområdet. Kommande vinter blir det troligen kaos på elmarknaden med skyhöga priser och roterande bortkopplingar. Trist, men kanske är det priset som måste betalas för att få politiker och msm-media att vakna upp från sina befängda drömmar.

  7. Christian H. Rätteligen borde vi inte bara begära utan direkt kräva ständig paus !!

  8. Elcertifikaten för vkv byggda före 2021 fortsätter till 2035. Kostnad för frekvensstabilisering och reaktiv effekt är inte inräknad i vindkraftens kostnad men måste till. Så nog kan vindkraften anses subventionerad. Blåser det mycket kan ägarna ge ett lågt pris på elbörsen så vindkraften tränger undan vatten och kärnkraft.

  9. Energimyndighetens Martin Johansson tror på högre torn och större turbiner, upp till
    290 meter höga torn (med vingar) på land och upp till 350 meter höga till havs. En helt grotesk storlek, menar jag. Man bör beakta att materialåtgången ökar med kubiken av bygghöjden, medan effekten endast ökar med kvadraten av bygghöjden. Därför torde allt större vindsnurror bli än mer oekonomiska än de nuvarande. De enda som gynnas av en sådan utveckling är vindkraftsbolagen och deras ägare inom det klimatindustriella komplexet. Vindkraftsparkerna är miljöförstörande, fula, ineffektiva, dyra och helt onödiga. Kommunpolitikerna Reidar Svedahl, Norrköping, och Sven Olof Andersson Hederoth, Simrishamn, gör helt rätt när de begär två års paus i vindkraftsbyggandet. Förhoppningsvis följer fler deras exempel.

  10. @PW
    ”Att driva någonting hur länge som helst utan att det uppstår resursbrist” … För att påstå att vindkraft kan drivas hur länge som helst utan att resursbrist uppstår … krävs en extremt smal definition av resursbrist. Ok, det uppstår säkert ingen brist på resursen vind … på grund av driften av vindkraft.
    Men menar då PW att själva syftet med att driva vindkraft är att utnyttja resursen vind, när det blåser … ibland.
    Jag trodde i min enfald att syftet med att producera el var att driva det goda samhället med en hållbar energiresurs – och kan man då anse att ett gott samhälle kan drivas hur länge som helst utan att det uppstår resursbrist på energi … om man förlitar sig på vindkraft för sitt behov … samtidigt som man vill ställa om hela samhället till att enbart förlita sig på el … för sitt energibehov.
    Fast nu handlar ju inte synpunkterna på vindkraften enbart om att energiförsörjningen blir nyckfull – eller ”ohållbar”. Min främsta synpunkt är dess storskaliga negativa miljöpåverkan – men jag slutar argumentera där, för är det något samhället glömt under klimat-debaklet så är det miljön. Jag menar att vindkraften orsakar resursbrist på en god miljö – ohållbart.
    //God natt

  11. Det är väl bara Petter W här som blir lurad av politikernas nya namn på subventionerna! Och skulle vindmöllornas ägare själv få bekosta ledningar och annan infrastruktur som vi skattebetalare subventionerar vindkraften med skulle inte en krona satsas på vanvettet. Vindkraften klarar sig helt enkelt inte utan statligt stöd som bekostas av skattekollektivet.

  12. Subventionerna kallas något annat, som elcertifikat, men är fortfarande subventioner. Vem blir lurad av ett namnbyte? För att inte tala om att vindkraften inte alls betalar för sin miljöpåverkan och att det finns förslag om att vindkraft till havs inte ska behöva betala för sin anslutning till elnät.

  13. Sol- och vindsatsningen i Tyskland behöver fossil energi för elproduktion. Saxat från ledarsidorna:
    De tyska koldioxidutsläppen från elproduktion ökade under första halvåret 2021 med en fjärdedel, eller 21 miljoner ton, enligt tyska tankesmedjan Agora Energiewende vilket rapporterats av Reuters tidigare. Gaseldade kraftverk ökade med 15%, kolkraftverk med 36%och kraftkolsverk med 44%.
    I Sverige måste oljekraftverket i Karlshamn producera el redan nu trots att vi har investerat över 10000 MW i vindkraften-

  14. Väderkraft är ett problem både när det funkar och inte med tanke på balansproblemen i nätet. Ställer ständigt stora problem att balansera den interruptiva väderkraften så att elen hela tiden levererar till rätt spänning och 50 MHz. Det sliter ner den pålitliga kraften med alla stopp och starter. Men när allt är subventionerat som sägs vara hållbart så spelar ju kostnader ingen roll. Allt får gå på godhetskontot för “att rädda världen”.

  15. Lars K: De statliga subventionerna togs bort för ett drygt decennium sedan. Så något gör vindkraften konkurrenskraftig.

  16. Vindkraften är så otroligt billig att inte ett enda vindkraftverk skulle ställas upp utan subventioner.
    Vindkraften är så förnybar och hållbar att inget annat energislag kräver så mycket material, alltså ändliga resurser, per producerad kWh.
    OBS! För den som inte fattar, så var jag ironisk.

  17. PW
    Vindkraft måste bytas ur efter 15-20 år.Knappast hållbart.
    Vindriften varierar stort,att påstå att det inte uppstår resursbrist är definitivt att slira på sanningen.

  18. Efter 12 till 15 går växellådan sönder och skall bytas. På större vindkraftverk innehåller utväxlingsmekanismen, växellådan 1 m3 olja. När det blir kall måste oljan värmas annars stannar vindkraftverket som det gjorde i Texas i vintras. Är det lönsamt att repararea ett trasigt vindkraftverk? Vi får väl se, risken är att vindkraftverken lämnas av företag som gått i konkurs. Gamla trasiga vindkraftverk blir stående i landskapet och i havet utan att det finns nån som vill betala för att ta bort dom. “Det tänkte vi inte på” brukar det heta.
    Fåglar insekter och fladdermöss dödas av de snurrande vingarna men det vill miljövännerna inte riktigt tala om. Receptet mot detta utslungat av MP “man får väl måla vingarna” Jag föreslår en billigare lösning som funkar lika bra: sätt upp en varningsskylt”

  19. PW. “Vinddrift” är heller inte hållbar, eftersom det blåser olika mycket – eller inte alls.

  20. Hållbart är något som kan drivas i princip hur länge som helst utan att resursbrist uppstår.

    Vinddriften är hållbar, medan byggandet av vindkraft (liksom byggandet av kärnkraft) inte är det.

  21. Det handlar inte bara om att ha en annan energikälla när det inte blåser. Vindkraftverk kan inte hålla frekvensen i nätet. Det behövs exakt lika mycket effekt av ett slag som kan hålla frekvensen som det finns effekt i vindkraft. Om det finns exempelvis 100 MW vindkraft behövs det 100 MW vattenkraft. Det går inte att ersätta ett kärnkraftverk med 100 % vindkraft eftersom den frekvensstabiliserade effekten försvann. Enda lösningen att ersätta ett kärnkraftverk i Sverige är att ersätta det med kol, olja eller naturgas.

  22. Vindkraftverk i naturen är en förorening både visuellt och audiellt för framförallt boende och turister. Hotade växter och djur stoppar etablering av alla nybyggen men utsatta människor är inget hinder för vindkraftsutbyggnaden.

Comments are closed.