Upplysningstiden på 1700-talet innebar just att yttrandefriheten stadfästes som grund för framåtskridande. Jag har inte läst hur FN:s Mänskliga rättigheter formuleras, men utgår från att yttrandefriheten ingår där. I varje fall är det en självklarhet att “vetenskap” inte kan bedrivas utan rätt för envar att kritisera andras tolkningar av de forskningsresultat som föreligger. Det har många “stora män” förklarat:
Universitetets anställningsavtal är ett tragiskt exempel på “Nedsläckningstiden” vi hamnat i.
Jag har i andra fall noterat hur politik och juridik idag excellerar i att tolka in egna betydelser i sådant som varit så självklart att det inte behövt skrivas in i lagarna. Jag såg just att Per Bolund inför COP26 lovar att “Dubbla Biståndet”, d.v.s. han skänker bort ännu mer av dina och mina pengar. Jag betraktar det som en självklarhet att ingen annan får skänka bort mina pengar, inte ens politiker.
Ridd har vunnit i sak
Processen har lett till att parlamentet antagit en lag som förpliktigar akademiska institutioner till “akademisk” yttrandefrihet. Det lär få efterföljd på universitet runt om i världen.
Domen den 11 oktober kommer som en total överraskning, eftersom projektet behandlats av alla berörda myndigheter i regelrätt ordning. Två redan etablerade vindkraftverk berörs omedelbart. De ingår i sex vindkraftparker, som har fyra institutionella ägare, där Credit Suisse står för 40 % och norska Statkraft står för 52 %.
Venezuela ligger i norra Sydamerika och var dess rikaste land tack vare stora oljefyndigheter
Politisk och ekonomisk kris tycks ha gjort oljerika Venezuela till det enda större land som kan komma att uppfylla Paris-kraven från 2015 om minskade tillskott av koldioxid till atmosfären.
Detta ädla mål når Venezuela tack vare 35,5 procent arbetslöshet, 2.355 procent inflation, 304 procent statsskuld jämfört med bruttonationalprodukt (BNP) och 30 procent minskad BNP sedan år 2001.
Mycket statistik saknas eller släpar efter. Landets problem började när socialisten Hugo Chavez tog makten 1999 och fortsätter sedan Nicolás Maduro efterträdde honom 2013. Särskilt efter 2013 saknas mycket statistik.
Den internationella databasen Knoema använder bl. a. länders officiella statistik. Enligt Knoema minskade Venezuelas totala energiproduktion med 78 procent från 2000 till 2019. Antalet sålda motorfordon minskade från 319.000 år 2007 till 4.500 år 2019.
Det kanske glädjer Miljöpartiet och dess tyska systerparti. Men det glädjer knappast Venezuelas befolkning.
Medan 27,3 procent av landets 28,7 miljoner invånare är högst 14 år, är bara 8 procent 65 eller äldre. Andelen i arbete har minskat från 55,3 procent år 2001 till 48,6 procent 2020.
Landets export minskade från 38,9 till 28,7 miljarder USD från 2015 till 2016. Av exporten var 97,7 procent olja. Importen ökade däremot något till 25,8 miljarder USD år 2016, varav 18,4 procent livsmedel trots att en fjärdedel av landets yta är jordbruksmark.
Den tidigare inkomstbringande turismen minskade år 2017 med 37 procent till 429.000 personer. (Sverige hade år 2019 67,8 miljoner gästnätter.) Även detta minskande resande kanske glädjer Miljöpartiet, men knappast venezolanerna.
Men detta land i akut kris tycks alltså på väg att uppfylla Paris-kraven på minskad användning av kol, olja och gas med minskade tillskott av koldioxid till atmosfären.
Tege Tornvall
+ – + – + – +
Sex miljoner har flytt
Sedan Chávez maktövertagande 1999 uppskattar ett konsultföretag att sex miljoner invånare har flytt, främst till Colombia och Brasilien. Det är 20 % av befolkningen, men en mycket högre andel av ledande personal inom industri, handel och undervisning. Ett av universiteten, Simón Bolívar University, USB. förlorade 670 lärare mellan 2009 och 2017.
Av 20.000 anställda inom oljeindustrin har 75 % lämnat för jobb på annat håll, ex.vis Nordsjön och Alberta.
Denna “brain drain” har närmast lamslagit flera branscher.
Figur 1. Halten CO₂ bestämd i Antarktis isborrkärnor respektive växters klyvöppningar
Rubrikens fråga avser alltså den historiska halten koldioxid i luften. Kjell Lindmark svarar:
+ – + – + – +
Flera forskargrupper har analyserat växters löv som samlats in från olika håll. Det man bl.a. studerat är antal klyvöppningar som löv och barr haft när de vissnat. Det ger en direkt korrelation mellan CO₂-halten i atmosfären just då och till antalet klyvöppningar.
Växterna andas in CO₂ och kväve, CO₂ används i energiomvandlingen i växten och dess utandning består av syre. Kolet stannar kvar i växten och blir dess fysiska byggstenar. En del växter tar upp mer kväve än andra och bidrar med naturlig kvävegödning när de dör och förmultnar.
Det flera olika forskarlag kommit fram till i sin forskning är att man med ledning av antalet klyvöppningar i gamla löv och barr man funnit, så har antalet varierat i takt med föränd-ringar i CO₂-halten i atmosfären. När halten är låg finner man många klyvöppningar och vice versa, färre vid högre halter.
Dessa fynd korrelerar inte med de CO₂-halter man funnit i isborrkärnor utan uppvisar en större variation. Det kan möjligen förklaras med att isen lakar ur CO₂ ur luftbubblorna som finns kvar i isen. Variationerna är betydligt större och visar på att det under den senaste interglacialen har medelvärdet på CO₂-halten legat på runt 305 ppm mot de 285 ppm som isborrkärnorna visar. Dock stämmer observationerna väl överens mellan borrkärnor och löv bakåt till ca. år 1900. Vilket kan tyda på att, som sagt, koldioxiden lakas ur isen ner till en viss nivå med tiden, se figur 1.
Som man tydligt kan se finns det luckor mellan 1 000 år och 3 000 år sedan och mellan 4 000 – 7 000 år sedan och mellan 11 000 och 12 300 år sedan. Den dramatiska dippen för mellan 12 300 och 13 000 år sedan hänförs sig till den dramatiska temperatursänkningen under yngre Dryas. Vad den berodde på råder det delade meningar om. En teori är ett meteornedslag på norra Grönland och en annan är att avsmältningen i Skandinavien och Nordamerika försåg Nordatlanten med mycket kallt sötvatten vilket avbröt uppvärmningen temporärt (1 200 år).
Under de senaste 422 000 åren har istider och värmeperioder avlöst varandra med ungefär 10 000 år värme ± 5000 år och 85 000 till 90 000 åriga istider. Det visar att vi snart, kanske inom 2 000 år, står inför en ny istid. När det sker vet ingen, men när det väl händer kan det gå oerhört snabbt. På så kort tid som 20–30 år kan väderläget och klimatet vända från värmeperiod till istid.
climate4you
Figur 2. Den globala temperaturen de senaste 420.000 åren
Vår värmeperiod är den längst till höger. Den är svalare än de fyra föregående.
Det vi däremot vet är att jordens medeltemperatur gradvis sjunkit sedan 3 400 år tillbaka, se figur 3.
climate4you
Figur 3. Data från isborrkärnor vid Grönlands forskningsstation GISP 2
Övre panelen: Temperaturen i grader Celsius.
Nedre panelen: Halten CO₂ i inneslutna luftbubblor.
Båda panelerna ovan har 1854 som slutår.
Trots den lilla återhämtningen från lilla istiden som avslutades 1830 – 1850 är vi nu långt ifrån det varmare och fuktigare klimat som rådde under Holocen optimum under 5 000 år fram till för 3 000 år sedan. Och jämför man med de fyra tidigare värmeperioderna under de senaste 420 000 åren, så är denna den svalaste av dem. Det antyder att jorden kanske åter går in i en långvarig köldperiod, så som var fallet för 600 – 800 miljoner år sedan. Den varade i omgångar under flera miljoner år. Det var före den Kambriska eran, då livet på allvar tog fart med ca 10°C högre medeltemperatur än vad vi har idag.
Klimatforskarna har ingen lätt uppgift att försöka utröna vad som egentligen ligger bakom de klimatförändringar vi haft och vilka vi skulle kunna förvänta oss. Det är så många olika parametrar som styr detta kaosartade system att det helt enkelt inte kan förklaras med halten koldioxid i atmosfären.
Vattenfall är en av de största investerarna på Nordsjön
Vi har ständigt fått höra att kostnaderna för vindkraft nu fallit så mycket, att den är långt billigare än kolkraft och kärnkraft. Samtidigt har vi noterat hur elpriserna blivit allra högst i de länder, där man satsat mest på vindkraft: Danmark och Tyskland. I en tidigare post har professor Gordon Hughes granskat resultaten för 6.400 danska möllor.
Nu har en större studie publicerats med författarna:
Gordon Hughes, Professor of Economics at the University of Edinburgh,
Dr John Constable, Director of the Renewable Energy Foundation,REF.
(Kostnaderna för offshore vindkraft: Blindhet och insikt)
Hughes har studerat de reviderade boksluten för 350 vindkraft-farmer. I UK bildar möl-lorna “farmer” istället för “parker”. Man skall förstå att bönderna odlar el förutom vete och havre. Detta jämförs med kalkyler för elproduktionens kostnader från BEIS, regeringens departement för Business, Energy and Industrial Strategy.
Här några klipp ur rapportens presentation:
Den utbredda uppfattningen att förnybar energi blivit billigare är fel. Regeringens officiella kalkyler för framtida energikostnader och därmed priserna är skamligt felaktiga.
De dramatiskt sjunkande kostnaderna för förnybara energikällor är nu en politisk och en medialklyscha. Påståendet är bevisligen falskt.
Reviderade räkenskaper visar att vindkraften långt ifrån blir billigare, men faktiskt blir dyrare. Den offentliga administrationens misslyckande med att upptäcka detta faktum och därmed skydda konsumenten och skattebetalaren från konsekvenserna av det hotande misslyckandet inom sektorn för förnybar energi, väcker viktiga frågor om Whitehalls analytiska kompetens.
Folk har fått uppfattningen att vindkraft och särskilt offshore vindkraft har blivit billigare och nu är det billigaste kraftslaget. Nästan varje rapport eller lång artikel om den framtida rollen för havsbaserad vindkraft åtföljs av ett diagram som påstår sig visa den snabba minskningen av kostnaderna under de senaste par decennierna, kanske med prognoser fram till 2030 eller 2040.
Så otroligt som det kan verka är inget av detta sant. Varken offshore eller onshore vindkraft har blivit billigare. Båda har faktiskt blivit dyrare under de senaste två decennierna.
Hur vet vi detta? Därför att Gordon Hughes har sammanställt data från reviderade räken-skaper över kapital- och driftskostnader för 350 land- och havsbaserade vindkraftparker i Storbritannien. Rapporten omfattar majoriteten av de större vindkraftparker (> 10 MW kapacitet) som byggts och beställts mellan 2002 och 2019. Det är den största studien i sitt slag hittills.
Analysen avslöjar entydiga slutsatser:
De faktiska kostnaderna för vindkraft på land och till havs har inte sjunkit nämnvärt under de senaste två decennierna och det finns inga förutsättningar att de kommer att sjunka de närmaste fem eller tio åren.
Medan några av komponenterna har blivit billigare, har de totala kostnaderna inte minskat. Till exempel har den vägda avkastningen för investerare och långivare minskat kraftigt, särskilt för offshore, på grund av en minskad risk. Dessutom kan den genomsnittliga produktionen per MW ny kapacitet ha ökat, särskilt för offshore -turbiner. Dessa vinster har dock uppvägts av högre drifts- och underhållskostnader.
De faktiska kapitalkostnaderna per MW kapacitet ökade. De var långt ifrån att falla från 2002 till cirka 2015 och har i bästa fall varit konstanta sedan dess. Rapporter om kostnaderna för att bygga nya vindkraftparker till havs i början av 2020 -talet antyder att deras kostnader kan sjunka fram till 2025, men sådana rapporter är genomgående opålitliga och ofullständiga. Slutliga kostnader tenderar att vara betydligt högre, så liten vikt kan läggas på prognoser för framtida kostnader.
Driftskostnaderna per MW ny kapacitet har långt ifrån sjunkit både på land och till havs under de senaste två decennierna. Dessutom tenderar driftskostnaderna för befintliga vindkraftsparker att växa ännu snabbare när de åldras. Ökningen för ny kapacitet verkar bero på övergången till platser som är mer avlägsna eller svåra att serva. Mycket av ökningen med åldern beror på frekvensen av konstruk-tionsfel och behovet av förebyggande underhåll, som båda är starkt förknippade med övergång-en till nya generationer av större turbiner – både på land och till havs.
Turbintillverkare och elföretag verkar förlita sig på en ökning av effektfaktorn (ett mått på möllans produktivitet) via (i) större navhöjder, för att dra nytta av högre vindhastigheter, och (ii) förändringar i balansen mellan vingarnas area och genera-torns kapacitet. Emellertid leder den sämre tillförlitligheten hos turbinernas nya generationer till en snabbare minskning av prestanda med åldern, så att den ultima-ta effekten på genomsnittsprestanda under nya turbiners livslängd inte är klar. Kom-binationen av ökande drifts- och underhållskostnader med minskad avkastning på grund av åldrande innebär att vid nuvarande marknadspriser kommer de förväntade intäkterna från elproduktion att bli lägre än förväntade driftskostnader efter utgång-en av gällande kontrakt som garanterar priser högre än marknadens. Längden på dessa kontrakt har förkortats, vilket innebär ett behov av att återvinna kapitalet under en kortare ekonomisk livslängd, vilket ökar den effektiva kapitalkostnaden.
Vad styr företagen ?
När så klara resultat föreligger, varför satsar stora företag enorma summor på mycket stora projekt, som nästan säkert kommer att göra förlust under marknadsförhållanden, som liknar de nuvarande ? Det finns tre faktorer som kan förklara detta beteende:
Offshore vindkraft domineras av stora företag, ofta statskontrollerade, som kan dispo-nera stora kassaflöden från befintlig verksamhet. De har liten press att sänka kostnaderna för sina kunder eller, om statliga företag, att leverera kontanter till sina aktieägare. Tre skandinaviska statliga företag ‒ Equinor (tidigare Statoil), Ørsted och Vattenfall ‒ ansvarar för mer än hälften av de nuvarande brittiska offshore farmerna och har ambitiösa planer för nya projekt.
Operatörerna räknar med att kunna sälja av en stor del av aktierna i sina projekt till överoptimistiska investerare med liten förståelse för riskerna. Dessutom är projekten starkt beroende av skulder som tillhandahålls av lika naiva långivare.
Operatörer och finansiella investerare är medvetna om risken, men räknar med att bli utlösta med skattepengar.
+ – + – + – +
Politisk fanatism
För de statliga företagen gäller politisk fanatism, för vilken pengar inte räknas.
Vem sänder rapportens länk till Anna Borg på Vattenfall ?
När “strömmen går” får vi vara förberedda med mer än stearinljus
Ingvar Åkesson har funderat grundligt på det:
Vi närmar oss nu tiden då mycket värme behövs. Under de fyra kallaste månaderna kan mycket väl 60 – 70% av årsenergin för uppvärmningen förbrukas. Då är också kravet att elen fungerar klanderfritt. Förutan el fungerar inte fjärrvärme, biopannor, värmepumpar, etc. Har man inte någon reserv, finns risk för periodvis lägre inomhustemperaturer. Detta har vår ”eminenta” regering sett till. Framför allt drivet av MP, men supportat av S, C & L.
Oppositionen verkar ”lysa med sin frånvaro”.
Om tyskarna genomför sina beslut om att plocka bort kärnkraftverk med 3.956 MW:s effekt plus en massa kolkraftverk den 1 januari 2022, ligger vi illa till om/när vinden mojnar och Celsius kryper ner ”i sin håla”. Då blir det tid för Ygeman att plocka fram sitt ”el-överskott”.
Partiell elnedsläckning kan då bli ”vardag”. Nedsläckning och återkomst av el kan ge “spikar” med spänningar som överstiger det normala på 230/400 volt. Det kan ta ett kort ögonblick innan systemet åter är i balans, men spiken kan finnas där.
Där jag bodde tidigare var det inte långt till transformatorstationen. Någon gång emellanåt startade eller stoppade någon eller några verksamheter i grannskapet samtidigt sina maskiner och spiken var ett faktum. På den tiden hade man ”glödlampor”. Var dessa inte alldeles ”purfärska” så var det bara att byta dem. Strömmen var då 220/380 volt.
I dag har vi inte glödlampor som är känsliga. I stället har vi elektronik i princip i varje pryl i hemmet. Dessa kan vara relativt känsliga. Den stora frågan är hur försäkringsbolagen ställer sig om många dyrbara utrustningar slås ut samtidigt av detta? Är det force majeure eller inte? Sen tillkommer också bevisbördan.
Hur kan man då göra för att öka sitt skydd?
Som extra ”försäkring” har jag låtit installera överspänningsskydd, mellan el-mätaren och säkringsenheten. Det är installerat parallellt och kopplas direkt till jord. Det tar spikar på över 250 V. Kommer det en spik, så tar skyddet den och “bränner upp” överskotts-energin. Har så skett måste skyddsmodulen/erna bytas ut. Det finns en skyddsmodul för varje fas. Strömmen finns kvar i huset eftersom skyddet var parallellkopplat med inkommande ström.
Detta skall inte förväxlas med jordfelsbrytare och säkringar som har andra funktioner.
Elmätaren kan då också ha ”gjort sitt” – men det är el-näts-leverantörens problem.
Parisöverenskommelsen säger att vi måste lämna fossilberoendet. Politiska ledare lovar fossilfritt till 2050. Löften som kommer att skruvas upp vid COP26 i Glasgow i november?
Det är bara ett problem – det är inte möjligt.
Världens energiförsörjning idag är till 85 procent kol, olja och gas. Energibehovet kommer att öka till 2050.
1 ) Den energimängd som ska ersättas motsvarar att det behöver startas ett nytt kärnkraftverk som Ringhals om dagen i världen från idag fram till 2050 för att bli fossilfria.
2 ) Att öka sol- och vindkraft från 0,5 procent till 3 procent av världens energiförsörjning har kostat minst 20 000 miljarder kronor och tagit 8 år att genomföra.
3 ) Ingenstans i världen kan sol och vind leverera mot behovet. Reglerkraft och / eller energilagring är nödvändig för systemets funktion.
– Vattenkraft är bäst, där den finns, men kan bara till mindre del gå till att balansera väderberoende förnybar el.
– Batterier hoppas en del på. För att klara en normal februarivecka i vårt land, när kärnkraften är borta, behöver vi ha hela världens batteriproduktion i fyra år. De ska också bytas efter ett antal år.
– Vätgaslagring för februariveckan. Det krävs 3 miljoner kubikmeter vid trycket 200 bar för att lagra den mängden energi. Ett lagerutrymme med tjugo fotbollsplaner stort golv och tjugo meter högt. Plus gaskraftverk för att generera ström av vätgasen med effekt, som räcker för att upprätthålla kraftbalansen i systemet. Processen från el via vätgaslager till el igen har så stora förluster i varje steg att verkningsgraden blir orimligt låg.
Varken batterilagring eller vätgaslagring kan i praktiken fungera som något annat än att kapa korta effekttoppar i elnätet. Säsongslagring faller på sina orimliga proportioner.
Allt det här är tekniska realiteter. Inte åsikter, bara matematik. De är generellt giltiga i hela världen. Ingenstans i världen kan elproduktion med vind och sol styras.
I Tyskland och England är just nu energikrisen med extrema prisökningar en realitet där kärnkraft och kolkraft ersatts med vind- och solkraft. Energibrist och mardrömspris på el är konsekvensen.
Tre obegripligheter hur detta kan vara global politik, som planetens öde sägs vara beroende av! Den här översikten handlar bara om perspektiv och proportioner.
Svenska kraftnäts rapport Långsiktig marknadsanalys LMA 2021 rekommenderas till läsning. Men inte innan läggdags om du vill sova gott.
Det finns många kolgruvor i Kina. År 2014 avsåg man att minska antalet från 6.300 till 4.800 genom att fasa ut sådana med ålderdomlig hantering.
Nu har man brist på kol beroende på flera samtidiga faktorer. Vintern och våren var kalla, vilket tär på lagren. Dessutom man infört en blockad av import från Australien. Konflikten har flera grunder, men mest omedelbart tycks Australiens begäran om en undersökning i Wuhan om coronvirusets spridning ha varit.
Hösten har börjat tidigt, vilket ökat förbrukningen av kol för uppvärmning och för produktion av el. Det har gått så långt att man måst tillgripa rullande Black-Outs. Jag klipper några rader av Reuters:
+ – + – + – +
Kina har beordrat sina två provinser med bästa kolgruvorna att öka produktionen. Man kommer att tillåta kolkraftverk att debitera kunderna högre priser, när landet nu kämpar mot den värsta kraftkrisen på flera år.
Den autonoma regionen Inre Mongoliet och provinsen Shanxi uppmanade kolgruvorna att höja den sammanlagda årliga produktionskapaciteten med mer än 160 miljoner ton, medan Kinas regering sagt att marknaden för kolkraft nu kan fluktuera upp till 20% från basnivåerna, en ökning från tidigare gränser, eller mer för sektorer med hög elförbrukning.
Prisjusteringen är utformad för att förhindra hög energiförbrukning, rapporterade statliga medier och tillade att priserna för bostäder och jordbruk, liksom för offentlig välfärd, skulle hållas stabila.
Nära rekordhöga priser på termiskt kol och elbrist har föranlett ransonering av energi över hela Kina och har skakat om landets industriproduktion med hot mot dess ekonomiska tillväxt.
Shanxi, Kinas största kolproducerande provins, beordrade sina 98 kolgruvor att höja den årliga produktionskapaciteten med 55,3 miljoner ton under resten av året. Det bekräftades av en tjänsteman från provinsregeringen i fredags i ett dokument som granskades av Reuters. Shanxi kommer också att låta cirka 51 kolgruvor, som redan nått sin högsta årliga produktion, fortsätta producera under fjärde kvartalet och öka kapaciteten med 8 miljoner ton, vilket förväntas lägga till 20,65 miljoner ton extra.
I Kinas kolregion nr 2, Inre Mongoliet, bad regionens energiavdelning de lokala myndigheterna att meddela 72 gruvor att de omedelbart får arbeta med högre kapacitet, förutsatt att de säkerställer säker produktion. Det skedde i ett “brådskande meddelande” daterat den 7 oktober. En tjänsteman avböjde att säga hur länge produktionshöjningen skulle pågå. Meddelandet följde på ett möte där regionala myndigheter kartlade åtgärder för försörjningen av energi under vintern som svar på mandat från Kinas regering rapporterade “Inre Mongolia Daily” på fredagen.
“(Regeringens) insatsgrupp för kol ska uppmana gruvarbetarna att höja produktionen utan kompromisser,medan gruppen för energi ska förmå de producerande företagen att garantera att de uppfyller vinterns behov av el och uppvärmning”, skrev tidningen.
“Detta visar att regeringen är seriös med att höja den lokala kolproduktionen för att lindra bristen”, sa en handlare i Peking, som uppskattade att produktionshöjningen kan ta två till tre månader att förverkligas.
De 72 gruvorna i Inre Mongoliet, varav de flesta är öppna dagbrott, hade tidigare en auktoriserad årlig kapacitet på 178,45 miljoner ton. Meddelandet föreslog att de skulle öka den med 98,35 miljoner ton, visar Reuters beräkningar.
“Det kommer att hjälpa till att lindra kolbristen men kan inte eliminera problemet”, säger Lara Dong, chef för IHS Markit. “Regeringen kommer fortfarande att behöva ransonera energin, för att säkerställa balanserade kol- och kraftmarknader under vintern.”
Priserna på andra bränslen har också stigit, inklusive eldningsolja, metanol och flytande petroleumgas (LPG). Alla har stigit minst 10% den senaste månaden medan kraftverken ropar efter bränsle.
Motionen föreslår att SVT skall åläggas att ägna 15 minuter av varje nyhetssändning åt “klimatnytt”. Motionen är undertecknad av 30 medlemmar, varav åtminstone två sitter på politiska poster.
Staten skulle alltså predika “klimatrörelsens” dogmer så som prästerna gjorde med Katekesen på 1700-talet. En form av nyhetsförmedling som kännetecknar diktaturer: Fascism, nazism och kommunism.
I telefonsamtal tar de två förtroendevalda tillbaka sitt stöd för motionen eftersom partiled-ningen tydligen dragit i handbromsen. Men den totalitära grundsyn, som motionen avslöjar omfattas även av partiledningen.
Ländernas frivilliga åtaganden bör vara utgångspunkt, men målet måste vara att nå ”nödvändiga åtaganden”.
Och det är inte länderna själva som skall avgöra vad som är nödvändigt, utan det skall hennes “Globala Klimat-Kris-Kommission” avgöra. Ett sätt att införa diktatur.
Det är helt logiskt: Skall man “rädda världen” med alldeles nödvändiga åtgärder, kan man inte låta sådana futtigheter som demokratiska formaliteter stå i vägen. Då går ju världen under. . .
Miljöpartiets “värdegrund” har nu öppet avslöjats som totalitär. Miljöpartiet är inte ett demokratiskt parti !
Nobels Fredspris går till “Yttrandefriheten” medan världens största Google prisar den så högt att de “förbjuder” den
Det som skulle vara medborgarnas skydd för sin yttrandefrihet, “Public Service” med Sveriges Radio, SR, och Sveriges Television, SVT, traskar patrull med trivialisering, acceptans av det nedsättande och helt ologiska uttrycket “klimatförnekare”.
Fredspriset går till dem som kämpar mot överheten i andra, odemokratiska länder, medan “överheten” i Sverige och våra “demokratiska” grannländer stillatigande accepterar Googles inskränkning av den. Eller kanske t.o.m. gillar den.
“Demokratins” viktigaste grundsten är “Yttrandefriheten”. Det är meningslöst med “Fria Val”, om yttrandefriheten är så inskränkt att medborgarna blivit gravt felinformerade. De kommer då att rösta rätt EMOT sina egna intressen och åsikter.
Detta är nu fallet beträffande “klimathotet”. Sverige kan inte kallas “demokrati” längre ! !
Det är på dig det hänger !
Du som läser detta: Det är på dig det hänger att vända glidningen mot fascism. Det räcker inte att jag och några till kämpar emot. Det måste till en folklig resning mot dagens offentliga förljugenhet. Idag är det inte Riksdag och Regering som styr landet utan ledningen för SR och SVT.
Du måste också göra något ! Du måste få med dig MÅNGA andra. Tala högt och tydligt om falskheten i media och det därav följande vanvettet i politiken.
by 
