Richard Feynman avfärdar den s.k. “växthuseffekten” !

Richard Feynman, Nobelpristagare i fysik 1965, är en av de största fysikerna i historien

Han undervisade ett par generationer fysiker vid CalTech, California Technical Institute och blev en av dess mest ansedda och i världen mest välkända vetenskapsmännen.

Internationella kollegor rankade honom som den sjunde bland historiens största fysiker.

TWTW, The Week That Was, citerar honom denna vecka:

“For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled.”

(För en framgångsrik teknik måste verkligheten ha företräde framför Public Relations. Man kan inte lura Naturen.)

Vetenskapen måste arbeta utan hänsyn till resultatens popularitet. “Konsensus” och “omröstningar” visar att det inte handlar om “vetenskap” utan om “pseudo-vetenskap” eller tydligare uttryckt: “Låsse-vetenskap”.

Levde och verkade innan IPCC

Hypotesen om koldioxidens verkan hade dock diskuterats, men Feynman fann den tydligen så absurd att han kommenterade den mest i förbigående. På bloggen “Principia Scientific” citeras några av hans yttranden:

Den så kallade “växthuseffekten” är enbart en konsekvens av gravitation, atmosfärisk massa, tryck, densitet och värmekapacitet, och beror inte på “instängd strålning” från koncentrationer av IR-aktiva gaser eller “växthusgaser”.

Notera att hypotesen om “växthuseffekten” används för två helt olika processer:

  1. Det förhållandet att Jordens marktemperatur bedöms vara 30 à 60 grader varmare än den skulle varit utan atmosfär. Effekten tillskrivs luftens halt av koldioxid.
  2. Växthuseffekten antas, d.v.s. gissas vara drivkraften bakom de klimatförändringar som handlar om 1 à 4 graders global medeltemperatur. Högre halt av koldioxid, som då kallas “växthusgas”, i luften skulle höja luftens temperatur ovan marken och “återstråla” värme till marken.

Effekten enligt punkt 1 beror alltså enbart på atmosfärens existens och massa oberoende av dess sammansättning enligt Feynmans uttalande.

Den korrekta beteckningen bör då vara:

Den atmosfäriska effekten

Beträffande punkt 2 förklarar Feynman att tron på återstrålning från ett varmt skikt av koldioxid, som i ett växthus, är absurd. Dels skulle det innehålla mycket lite värme, eftersom strålning från ljumma ytor bär så lite energi jämfört med konvektion och avdunstning, och dels skulle värmen genast blåsa bort i den turbulens som alltid råder i atmosfären.

Slutsatsen är:

Koldioxid kan inte ha någon mätbar verkan på klimatet

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

20 thoughts on “Richard Feynman avfärdar den s.k. “växthuseffekten” !

  1. Punkten 1 ang atmosfärens existens:

    “Effekten tillskrivs luftens halt av koldioxid.”

    Jag som hade för mig att man menar att det en gång i ursprunget var kvävet från jordens inre som frigjorts och möjliggjort vår atmosfär?

  2. Tack Sture men med begränsat fysikaliskt kunnande försöker jag ändå förstå båda sidor. Därför är jag inte lika övertygad som du. Däremot ser jag inga bevis för att t.ex USA går mot en långsiktig uppvärmning (där lång statistik finns). Inväntar signaler på att temperaturen ska vända ner på allvar (new low efter lower high). Jag är mao klimathots-skeptiker på basis av vissa fakta.

    Även om temp skulle fortsätta stiga i samma långsama takt ser jag inga för människan allvarliga hot. Klimatförändringar är naturliga och cykliska enligt min enkla mening sett till vår geologiska historia. En större avkylning skulle dock utgöra ett allvarligt hot.

    (400 ppm skulle det stå i ett annat inlägg ovan, inte 4)

  3. Hej Thorleif !

    “Återstrålning” är en fantasi som är fysiskt omöjlig enligt Feynman med flera.

    Då finns inte heller någon “växthuseffekt”.

  4. Det förekommer i troposfärens ett flertal gasmolekyler (utöver syre/kväve) med högre volym än både vattenånga, koldioxid och aerosoler. Ändå är det dessa senare (samt ozon) som ska ha störst betydelse för väder och klimat.

    Ozon som skydd mot ultraviolett ljus. Vattenånga och aerosolers egenskaper är också ganska lätt att ta till sig men koldioxid mest som livets gas!

    Ps! Nu iom sanktionerna mot Ryssland så får vi kanske inte längre följa den ryska forsknings-modellens data kring temperatur-utvecklingen. Den modell som bäst avspeglat verkligheten.

  5. Nu glömde jag att ta upp återstrålnings-fenomenet som jag förstår är centralt i växthuseffekten. Dvs att CO2 hindrar utstrålning av reflekterande värme (energi) till stratosfär osv.

    Så hur stor är den relativa mixen (delta) av nämnda molekyler i vår troposfär där växthus-effekten är som störst? Återstrålningen är väl dessutom väsentligt lägre (marginaleffekter) än inkommande strålning (albedot).

  6. Betr atmosfär och dess olika färger. Bilder från månen visar en svart himmel pga avsaknad av atmosfär (av betydelse). Man säger att det är ca 70 gr minus på ytan.

    Vilka molekyler i vår atmosfär gör himlen blå? Är det de mest förekommande som syre, kväve och väte eller de mindre förekommande som metan, argon och kol?

    Är det inte också så att den blå färgen avtar med höjden och om det är så torde effekten handla om de första, dvs syre och kväve som också avtar med höjden.

    Om ljuset från solen bryts upp mer på kortare våglängder närmare jordytan innebär det i sig en värme-effekt? Alltså mer energi från solen som når jordytan?

    I Ljusets spektrum tillhör blå (inkl indigo och violett) den färg med kortaste våglängd. Som dykare vet jag också att på djupare vatten når bara blått ljus.

    Som dilettant ställer jag därför också frågan om ljusbrytningen på koldioxid-partiklar vars mängd utgör 4ppm i atmosfären verkligen kan påverka det relativa energi-innehållet till jordytan på ett kännbart och mätbart sätt?

  7. Den “Atmosfäriska Effekten” är mycket lätt att förstå för dem som kan tänka själva.

    En gasmolekyl högt uppe i atmosfären rusar omkring i ständiga krockar med sina grannar. Däruppe är det kallt. Så kallt som avståndet till Solen bestämmer. När molekylen boxas neråt får den lite högre hastighet av gravitationen, vilket är detsamma som högre temperatur. Det blir alltså varmare i atmosfären, ju längre ner man kommer. Samtidigt blir vikten av gaspelaren ovanför högre ju längre ner man kommer, vilket ökar trycket.

    Således blir trycket vid marken ett mått på den “Atmosfäriska Effekten”, den högre temperatur som råder under gasmassan jämfört med den som skulle gälla utan atmosfär.

  8. Något sådant har Feynmann aldrig sagt. Det är bara name dropping för att få en galen teori att verka mer seriös genom att associera den till en känd forskare.

    Atmosfärens massa ger ingen temperaturökning, annars kunde man ur detta bygga en evighetsmaskin. En hög gaspelare med denna påstådda temperaturgradient blir kall upptill och varm nedtill. Sätt den bredvid en hög järnpelare som inte har samma gradient och du får en temperaturskillnad vid topp och/eller botten som man kan använda för att driva en ångmaskin och utvinna energi.

  9. På 80 talet fick vi Skåningar naturgasen från Danmark. Jag jobbade på ett konultföretag
    som sysslade med bl annat inspektioner av anläggningarna. Väl i Helsingborg så skulle växthusen värmas med naturgasen. Och jag har aldrig tidigare träffat växthusägare som
    var så glada. Utgiften för det stora koldioxidtornet kom att försvinna och istället
    ändrades skorstenen för att blåsa in koldioxiden i husen. På 80 talet visste trädgårds-
    mästarna att koldioxid var livets gas. Idag vet inte IPCC detta.

  10. Utan växthusgaser, skulle jordatmosfären ha svårt att kylas. Konvektion, avdunstning och ledning fungerar ju inte i vakuum, utan dit måste energin transporteras genom strålning. Där är växthusgaser effektivare än andra gaser. Dock klarar även dessa andra gaser av att stråla ut lite i infrarött.

  11. I tilägg till min kommentar vill jag förtydliga att ingen av de s.k. växthusgasernas IR-strålning, må det var från vattenånga, koldioxid, metan eller har någon som helst fysikalisk påverkan på atmosfärens temperaturprofil. Skälen är bl.a
    • IR-strålning är en passiv effekt från en redan existerande uppvärmning. Den kan därför inte vara dess orsak. ‘Verkan kan aldrig beskyllas vara orsak till orsaken’ myntade ungefär Maxwell en gång.
    • Fysikaliskt: om så skulle vara fallet, skulle den kinematiska viskositeten vara icke-linjär. Som resultat skulle den dynamiska viskositetens profil inte kunna stämma överens med atmosfärens temperaturprofil. Atmosfärens kinematiska & dynamiska viskositeter hänger samman med atmosfärens ‘energitröghet’, där den kinenatiska har en längdrelation och den dynamiska en gravitations/tryckrelation såväl som en relation till den kinematiska.

    Däremot finns vattenångans, såväl som koldioxidens, argons, kväves, syres och andra atmosfäriska gasers specifika värmekapaciteter med som komponenter för att korrekt ange atmosfärens Lapse Rate, dvs den hastighet med vilken temperaturen sjunker med stigande höjd, i den enligt mig korrekta US Standard Atmosphere. Den ger både vad avser bakgrundsfysikaliskt som korrelerande observationsdata en korrekt återgivning.

    Växthusgasers IR-strålning ger endast upphov till energiomsättning i atmosfären, inte till några temperturhöjningar på jordytan. Endast solen/solinstrålningen har denna förmåga. Klimat är en härledning med många energikomponenter direkt och indirekt över tid från solinstrålningen och med beaktande av det Feynman anger i inlägget.

  12. Petter
    Vattenånga och koldioxid är växthusgaser. Vattenångan är den starkare och koldioxiden den svagare. För att det ska bli ett klimathot (varmare, kallare, torrare, regnigare mm) så har den klimathotsreligiösa sekten antagit att 1 + 1 är minst 4 (positiv återkoppling) för annars finns inget klimathot pga koldioxid. Vilken av de 102 klimatmodellerna har störst sannolikhet att likna verkligheten?

  13. Tack för detta! Exakt detta har jag i ett flertal inlägg hävdat. I ett av dessa, från den 27/9 2021 betitlad ‘Växthusgasteorins definitiva svanesång’ refererar jag till Feynman i de referenser, som anges i nedladdningsbar pdf-fil. Den berör fysikaliska fundamenta för att förstå atmosfärens temperaturprofil.
    Än en gång, koldioxid har i detta sammanhang endast marginell påverkan, temperaturnegativ sådan på atmosfärens temperaturprofil, genom dess låga specifika värmekapacitet.
    I ett annat inlägg från den 7/12 2021, ‘Professor William Happer misstar sig’ förklara jag utifrån termodynamikens andra lag varför koldioxids återremitterade fotoner fysikaliskt inte kan öka jordytans temperatur vid en viss given temperatur vid jordytans normala temperaturintervall +/- 60° C.

  14. Freeman Dyson, en brittisk-amerikansk matematiker och teoretisk fysiker, menar att man borde lyfta fram fördelarna med mycket koldioxid i atmosfären. Jorden har blivit grönare, upp till 25% grönare tack vare mer koldioxid. Han avfärdar inte att koldioxiden kan ha en effekt på temperaturen men att vi inte vet varför och i vilken utsträckning. Klimatmodeller duger inte till att förutspå klimat. Han tror mer på kosmisk strålning och molnbildning.

    https://www.youtube.com/watch?v=BQHhDxRuTkI

    William Happer brukar beskriva koldioxidens påverkan som när man målar en dörr. Resultatet av den första strykningen syns mycket tydligt men efter ytterligare några strykningar syns ingen förändring. Om vi tänker oss att det inte fanns någon koldioxid, varken i haven eller i atmosfären, och att man långsamt tillsatte koldioxid. Då skulle temperaturen öka mycket kraftigt i början men ganska snart skulle temperaturen påverkas minimalt.

  15. Utan atmosfär skulle medeltemperaturen vara lägre och temperatursvängningarna mellan dag och natt avsevärda. Det är nog få som ser CO2 som exklusiv orsak till att det inte är så.

    Vattenånga och koldioxid antas av många bidra till en växthuseffekt. Dessa gaser antas av andra sakna betydelse för klimatet. Båda parter antar något. Det är ofrånkomligt i naturvetenskapen. Att gissa är något annat. Distinktionen är viktig.

  16. Jag läste också om havsnivåökningen på 1-2mm/år, mätt via mätbojar världen över och jämfört med satellitmätning som visar >3mm, dvs förhållandet 1:2
    Här talar man om “programfel” i satelliterna.
    Om ni orkar, så läs hela TWTW pdf

  17. Ivar Andersson,

    Din jämförelse är perfekt vintertid och omvända förhållandet även så. Dvs dagtid under sommaren med molntäcke ger svalare temperaturer, än när det är molnfritt. Vi har där två av de viktigaste faktorerna som styr klimatet involverade – sol och moln. Världshaven är den tredje. (Ingen av dessa tre går att beskatta, så …)

  18. Om tillräckligt många regeringar och miljardärer skulle få för sig att det är möjligt att likt A Strindberg framställa guld på kemiskt väg kan man fråga sig hur många “vetenskapsmän” (och kvinnor) som skulle nappa på att få en ny forskningskarriär betald av skattebetalarna? Kanske inte ett jättebra exempel men ändå en metafor för vad människor är villiga att göra om sunda tvivel kan manipuleras via massiv propaganda om det påstådda syftet synes gott (eller bli rik). Komplettera sedan med kunskapen om människans svaga psyke/motståndskraft mot auktoriteter (S Milgram). Jmf förresten den massiva pågående västpropagandan mot ryssar i allmänhet och Putin i synnerhet!

  19. Så enbart genom ett laboratorium-test där man med känsliga instrument kan påvisa en viss ir-effekt å koldioxid-molekylen så drar man slutsatsen att dessa partiklar som i antalet uppgår till 4-miljondelar värmer vårt klimat så att vi riskeras att utplånas!

    Konvektion och avdunstning från vatten är ju däremot för ögat synliga effekter. Alltså t.om synliga och direkt kännbara gaser/vätskor.

    När alarmisterna hänvisar till den osynliga gasen koldioxid visar de gärna skorstenar med vattenånga. Många skulle kalla det ett vetenskapligt bedrägeri. Eller fattar jag som vanlig ovetenskapligt beläst medborgare helt fel?

  20. Koldioxid har stor betydelse för fotosyntesen som ger oss mat att äta. Därför berikar växthusodlare luften med koldioxid för att det ska växa bättre.
    Men koldioxiden bevarar inte värmen. Jämför temperaturen en stjärnklar natt med temperaturen en molnig natt. Molnen, kondenserad vattenånga är en svartkropp, ger högre nattemperatur medan den molnfria himlen, som släpper ut strålningen trots koldioxiden, ger en lägre temperatur.

Comments are closed.