En kraschad mölla vid Döbeln i Sachsen. Det ödet kommer att drabba hela vindkraftbranschen.

Många vindkraftsprojekt behandlas nu av politiker runt om i landet. Det är då viktigt att betrakta dess grundläggande förutsättningar.  

Två självklara krav är dels att folkhälsan inte äventyras och dels att oavbruten leverans av ström kan garanteras. Hissar, frysboxar och masugnar får inte stanna.

Hälsoeffekterna 

Det råder stor okunskap om hälsoeffekterna. På många håll klagar närboende på huvudvärk, yrsel, sömnlöshet, depression, etc. Jyllandsposten har rapporterat om en handelsträdgård, där de anställda kvinnorna dessutom fick oregelbunden menstruation. I samma grannskap blev djuren i en minkfarm galna och bet ihjäl varandra. 

Orsaken är den oförståelse, som företag och myndigheter har beträffande arten av det buller vindkraftverken genererar. De har beräknat bullrets utbredning ef-ter mätningar med konventionella mätinstrument, som justerar ljudstyrkan för de olika frekvenserna till att motsvara örats känslighet. Mätresultatet anges då med dB(A), decibel A. 

Människan uppfattar inte ljud med frekvenser lägre än 20 Hz, Hertz = antalet svängningar per sekund. Men vindkraftverkens buller har ofta frekvenser omkring 1 Hz, infraljud. Bl.a. komprimeras luften, då en vinge passerar tornet. Vingen kan vara 80 meter lång och 4 meter bred, vilket blir 300 kvadratmeter, som alltså fungerar som ett högtalarmembran. En riktigt stor högtalare kan ha ett membran med diametern 14 tum, 35 cm. Dess yta är en tiondels kvadratmeter.

Vingens buller blir flera hundra gånger starkare än från högtalaren, men branschens bullermätningar har satt infraljudets styrka till noll, posten “Buller från vindkraftverk“.

Infraljudets egenskaper skiljer sig markant från vanligt buller. De låga frekvenserna dämpas mindre av växtlighet och bebyggelse samt går runt byggnader och kullar. Därmed når det längre än vanligt buller. Infraljudet går genom fönster och väggar samt kan förstärkas genom resonans i rum med vissa mått. Så har man mätt tiofaldig bullernivå inomhus jämfört med den utanför huset.

Branschen och myndigheterna måste således skaffa instrument, som mäter bull-rets absoluta styrka för frekvenser lägre än 20 Hz. När så sker, kommer antalet platser med goda vindlägen, som kan bebyggas, att bli väsentligt färre.

 Nyckfulla leveranser

Vindkraftens mest kännetecknande egenskap är dess nyckfullhet: En vanlig vecka kan effekten svänga i förhållandet 1: 10 mest varje dag och den blir noll då det blåser för lite eller för mycket. Detta inträffar vanligen varje månad. Det kan gälla hela landet under en hel vecka.

Då säger många att “det blåser alltid någonstans”. Men det är önsketänkande. I verkligheten har det samtidigt varit vindstilla från Irland till Ural och från Hammerfest till Sicilien, se posten “Vindstilla i hela Europa“.

Nyckfullheten måste kompenseras med konventionell, pålitlig reglerkraft av vindkraftens fulla kapacitet. När vindkraftverken är få, kan vår vattenkraft stå för reglerkraften. Men när kärnkraftverken avvecklas, behövs all vattenkraft för att ersätta dem. Då måste reglerkraften komma från gas-, olje- eller kolkraftverk. Investeringen i dem måste således läggas till investeringen i vindkraftverken för att bedöma dessas lönsamhet.

Vi hade en väl fungerande elmarknad, som mötte alla behov. Med subventioner pressade politikerna in mera kapacitet. Det är då en självklarhet att elpriset gått ner till de konventionella verkens marginalkostnader, vilket betytt att kapitalet i deras anläggningar reducerats till skrot. Vattenfall avskrev 36 miljarder kronor häromåret.

När de konventionella verken blir olönsamma, läggs de ner. Men de är absolut nödvändiga för säkerheten i leveranserna. I Tyskland och Storbritannien subventionerar politikerna dem, för att de inte skall läggas ner. De får betalt även då de inte producerar något.

Då får vi betala strömmen tre gånger:

 1. För att den skall produceras.

2. För att subventionera den olönsamma vindkraften.

3. För att subventionera vanliga kraftverk, så att de inte läggs ner.

Denna exceptionella ekonomi har motiverats av kampen mot “den globala uppvärmningen”, som påstås bero på våra utsläpp av koldioxid. Det är emellertid ett stort missförstånd. Uppvärmningen har stannat. Men tillsammans med den ökade halten av koldioxid i luften, har den bidragit till att planeten blivit grönare, skördarna ökat och världens fattigdom minskat. Utsläppen har varit välgörande för hela mänskligheten. Koldioxid påverkar inte klimatet mätbart, se posten “Koldioxidens verkan på klimatet“.

Redan 1801 konstaterade astronomen William Herschel i London ett samband mellan klimatets variationer och antalet solfläckar, posten “Solen och klimatet“. De senare indikerar variationer i Solens aktivitet. Denna har nu gått in i en passiv fas lika den för 200 år sedan, då klimatet var kallt. Därför är en kommande avkylning mycket troligare än en uppvärmning.

När skattebetalarna inser detta, upphör subventionerna och vindbranschen kraschar.

 Sture Åström

by