Vår ambitiöse kontakt i Tyskland, Rolf Schuster, har sänt statistik över utbyggnad och drift av “förnybar” el.
Fig 1 Utbyggnaden av vindkraft med uppgift om antal och sammanlagd märkeffekt för alla anläggningar som anslutits till nätet i Tyskland.
Fig 2 Vind- och solkraft 2011 – 2015 första kvartalet. Röd linje sammanlagd märkeffekt. Gult visar till nätet inmatad effekt solkraft. Mörkblått, d:o vindkraft.
Det är tydligt att inmatad effekt blivit något mindre andel av den installerade effekten.
Fig 3 Loggade värden för minsta och högsta effekt levererad av vind- respektive solkraft.
Här får man bortse från uppgiften om 2015, som bara avser första kvartalet. Då framgår tydligt att trots en betydande ökning av maximalt levererad effekt, så är minimivärdena nästan oförändrade. I förhållende till max-värdena har min-värden minskat från 7 promille till 3 promille. Således behövs konventionell reglerkraft till fulla effektbehovet på marknaden hur mycket “förnybar” effekt man än installerar.
Vid beräkning av kapitalkostnaden för den “förnybara” kraften måste man således i ärlighetens namn inkludera investeringarna i konventionell kraft för samma effekt.
by 
Även i Danmark har man problem med dyr vindel, nedan följer artikel från den danske avis, http://denkorteavis.dk/
Vindenergi koster en gennemsnitsfamilie på 2 voksne og 2 børn mere end 1.000 kroner ekstra på elregningen årligt.
Isoleret set er vind ikke dyrt, men der skal konventionel kapacitet til at dække vinden af, når det ikke blæser. Professor Anders Sørensen fra Copenhagen Business School har for Rockwool Fonden analyseret sig frem til, at vindenergi gør elproduktion 14 procent dyrere.
Uden vindkraft ville en kWh koste 51 øre, før diverse skatter og afgifter. Med vindkraft er prisen 58 øre.
I Danmark har vi et backup-system, baseret på termisk energi – kul, biomasse og gas. Det har en massiv overkapacitet og leverer el til Danmark, når det er vindstille. Den massive overkapacitet koster.
Jo større afstand der er mellem det et kraftværk kan producere og hvad det rent faktisk producerer, desto dyrere bliver den enkelte kilowatt-time.
Desuden stiller vindenergi krav om ekstra produktion af fjernvarme. Det koster ekstra. Meget fjernvarme produceres ved at udnytte overskudsvarmen fra almindelig elproduktion. På nær når kilden til el er vind. Så skal der produceres ekstra varme.
Prisen for vindkraft er ikke kun 7 øre per kWh. Dertil kommer den halvdel af PSO-afgiften på elregningen på 21 øre per kWh, der går til vindmøller.
17 øre i alt per kWh plus moms er prisen, gennemsnitshusstanden skal betale for vindkraft i Danmark. Med et forbrug på 5.200 kWh svarer det til en merpris på 1.100 kroner om året.
Det kan godt være, at vindenergi isoleret set er en billig måde at producere energi på. Men da vind er en ustabil kilde til energi, koster dens indpasning i det danske energisystem kassen.
Jo mere vindkraft, jo større bliver afstanden mellem, hvad traditionelle kraftværker rent faktisk producerer og hvad de kan producere. Ekstraprisen for vindkraft bliver større og større over tid.
Modsat det officielle Danmarks forsikringer!
Lars Klottrup
Den förnyelsebara energin skapar på grund av sina periodiska och varierande leveranser betydande merkostnader för att säkerställa det basala energibehovet.
Det förefaller mig angeläget att distributionskostnaderna till förbrukare av förnyelsebar energi analyseras, utöver kapitelkostnader, direkta och indirekta.
Små enheter skiljer sig förmodligen från större om energikällan finns på taket eller i trakten, men gäller det enorma vindkrafteparker, föreställer jag mig anläggningskostnaderna stiger avsevärt, som också påpekats. Hur har man tänkt sig att säkra energiförsörjningen genom distributionsfördelningscentraler med flexibel energiersättning? Leder detta till billigare energiförsörjning??
Vårt samhälle producerar avfall som med nödvändighet måste omhändertagas och är ett långt större problem än användning av fossilt bränsle. Utsläpp skall renas vid sin källa! Det deponeras medvetet avfall i hav och på land i en helt opåtalad omfattning.
De flesta av våra industriprodukter kräver omhändertagande och återvinning.
Av alla utsläpp är koldioxid och vatten de enda som inte utgör föroreningar utan omsättes i naturen sedan begynnelsen. De är lika nödvändiga som vårt eget behov av syrgas och vatten. Som bekant behöver vi människor och djur därutöver mat och även växter kräver näring och koldioxid. Syret i luften minskar på grund av urbaniseringen och mänsklig rovdrift.
Det är ett märkligt faktum att för att besluta om tillstånd och utsläpp av alla de slag, krävs inga som helst krav på kunskap eller krav på vart beslutet leder.