Figur 1. Forshuvuds kraftstation i Borlänge vid Österdalälven

Dess fallhöjd är c:a 10 meter. Den ingår i ett system av flera stationer med sammanlagd fallhöjd 42 meter, vilka reglerar Siljans nivå.

+ – + – + – +

Den opålitliga vindkraften sliter hårt på vattenkraftens turbiner

Det finns i Sverige ca 2100 vattenkraftverk och 1670 separata regleringsdammar. De 255 viktigaste vattenkraftverken svarar för ca 98 % av den installerade effekten.

Ljungan som är den 8:e största av vattenkraftsproducenterna har totalt 15 större vatten-kraftverk med en sammanlagd effekt på 610 MW och en årsproduktion på ca 2300 GWh.

Detta kan jämföras med Ringhals 1+2 som hade effekten 865 + 900 MW (1.765 MW) och en produktion på 6600 + 6700 (13.300 GWh) för år 2018.

Elsystemet måste hela tiden vara i balans, d.v.s. producera lika mycket som det konsumeras. Detta kräver reglering och följsamhet på millisekunder.

Som bakgrund får man titta på hur Sveriges elproduktion har sett ut och de olika kraftslagens andelar.

Siffrorna baserar sig på SCB statistik. För Ringhals 1+2 baseras beräkningen på Vattenfalls redovisningar.

* Vattenfall har inte officiellt redovisat några siffror för 2019. Produktionen har under lång tid legat på ungefär samma nivå. Deras andel har därför beräknats utifrån detta.

Mer vind i elsystemet gör att vattenkraftsturbinerna får jobba hårdare, för att hela tiden anpassa frekvensen (Hz). Flera starter, stopp och snabba regleringar, för att kompensera den oberäkneliga vindkraften, ger ett större mekaniskt slitage på turbinerna och dessas ledskovlar, vilket även IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskaps Akademien) rapporterat om.

För att minska detta slitage testas ett hybridsystem med batteri-back-up.

Figur 2. Fortums batterilager vid vattenkraftverket i Forshuvud

Fortum har vid vattenkraftverket i Forshuvud i Dalälven installerat ett batterilager våren 2019, till en kostnad av ca 31 miljoner kronor. Det har enligt uppgift en lagringskapacitet på 6,2 MWh och maximal effekt på 5 MW.

Forshuvud har en effekt på 44 MW och en produktion på ca 200 GWh. Det består av 2 st kaplanturbiner, som påminner om båtpropellrar med ställbara skovelblad.

Tanken är att batterierna skall lösa frekvensproblemet de första 60 sekunderna så att turbinernas mekanik hinner ikapp med frekvensregleringen utan att pressas.

Fler energibolag planerar, enligt uppgift, för liknande åtgärder.

Ingvar Åkesson

+ – + – + – +

Vindkraftens oförutsedda problem drabbar vattenkraften !

Detta är bara ett exempel på de extra kostnader som vindkraften orsakar på andra håll i elnätet. Kostnaderna skulle i rättvisans namn bäras av ägarna till vindkraften, men torde istället drabba vattenkraften, så att vi kunder får betala.

+ – + – + – +

by

Den 27/10 föll snö i nordvästra delen av delstaten Chihuahua

Bilderna kommer från orterna Janos and Ascensión. De ligger lika långt söderut som Casablanca i Marocko.

Detta händer alltså redan i oktober. Ytterligare ett förebud om kallare tider. . .

+ – + – + – +

by

Figur 1. Transformator på 370 ton på väg till Markbygden

Notera att hjulen på släpet är vinklade för att komma runt kurvan.

Vindkraften behöver således special-special utrustning i alla led av produktionen, transporten och montaget.

På holländska betyder MAMMOET “mammut”. En silhuett av en sådan syns till vänster om namnet. Det är naturligtvis ett lämpligt namn på ett företag som specialiserat sig på jättelika transporter.

Figur 2. Släpvagnen har 144 hjul

En bil drar och en är beredd att puffa på när det behövs.

När transformatorn kommit på plats, fylls den med olja, så att totalvikten blir c:a 500 ton.

Vi hoppas att transporten och montaget går bra. Men vem vill kosta på en sådan speciell special-transport, när möllorna är skrotade om 20 år och transformatorn inte behövs ute i skogarna ? Finns det någon användning för den utan möllor ?

+ – + – + – +

by

Övervakningen av hela jorden med satelliter har givit data för världens alla orkaner och cykloner sedan 1972. Den statistiken visar en tydligt avtagande trend sedan sekelskiftet, skriver Torbjörn Lang.

2020-10-29 Hela Hälsingland

Torbjörn Lang i Edsbyn skriver en insändare om att statistik kring naturkatastrofer används på fel sätt.

Nej, naturkatastroferna har inte blivit fler. Häromveckan larmade FN om en ”dramatisk ökning”, nära en fördubbling, av antalet naturkatastrofer de senaste 20 åren jämfört med de föregående 20 åren. Har naturligtvis presenterats i flera svenska medier.

Det är exempel på felaktig och okritisk användning av data. Dessa har visserligen tagits från den pålitliga databasen EM-DAT, som är ett samarbete mellan flera stora institutioner och organisationer, bland annat FN:s UNDP, United Nations Development Programme.

Dock har sifforna valts utan förståelse för deras innehåll. Vid en analys av den använda statistiken visar det sig att i de flesta länderna rapporterades bara enstaka katastrofer per år hela förra seklet fram till cirka 1980. Det gäller till exempel både Kina och USA. Därefter har rapporteringen förbättrats, så att antalet stigit till några dussin fram till år 2000, googla: ”fn naturkatastrofer okunnigt”. För de olika slagen av katastrofer har trenden därefter oftare varit avtagande än stigande.

ärskilt i USA har olika typer av katastrofer följts detaljerat under mycket lång tid. Det gäller orkaner, tromber, översvämningar, värmeböljor, skogsbränder, med mera. Övervakningen av hela jorden med satelliter har givit data för världens alla orkaner och cykloner sedan 1972. Den statistiken visar en tydligt avtagande trend sedan sekelskiftet.

FN:s larm beror alltså på att rapporteringen förbättrats! Det är svårt att förstå att ett FN-organ kan torgföra missvisande tolkning av statistik. Att antalet katastrofer har minskat de senaste decennierna stöds även av försäkringsbolagens statistik. Och att antalet förändrats på grund av klimatförändringarna är väl rena gissningar i dessa klimatalarmismens tider.

Torbjörn Lang

Edsbyn

+ – + – + – +

by

Figur 1. Centrala USA med avvikelser från normal temperatur för datumet 26 oktober i grader Fahrenheit

Överst till höger i grönt syns spetsen på Lake Superior. Söder därom Wisconsin och Illinois med Chicago på kusten vid Lake Michigan i grönt där det står -19. Nertill i mitten norra delen av Texas med “the Panhandle” (handtaget till stekpannan). I väster New Mexico och Arizona. Längst uppe till vänster en del av Idaho.

Färgkoden går från -50 ºF = -28 ºC till -27 ºF = -15 ºC i djupt blått och -2 ºF = -1,7 ºC i vitt.

Under dagen tangerades eller slogs många köldrekord

Figur 2. Orter där köldrekord tangerats eller slagits 26 oktober

Färgkod:

• Ljust grönt: Inom 2 ºF (1,7 ºC) från gällande rekord för dagen.
• Mellangrönt: Tangerar gällande rekord för dagen.
• Ljust blått: Slår gällande rekord för dagen.
• Mellanblått: Tangerar eller slår gällande rekord för månaden.
• Mörkblått: Tangerar eller slår gällande absoluta rekord.

Vad de grå ringarna betyder har jag inte lyckats lista ut.

Man väntar mycket snö ovanligt tidigt i ett stråk från norra Pennsylvania, över New York State till Boston i Massachusetts. Det missar New York City.

Utförliga rapporter finns på WUWT.

+ – + – + – +

Detta stärker vår övertygelse om att vi går mot kallare klimat. Många absoluta köldrekord noteras redan i oktober. I USA är det nu tredje vintern som börjar ovanligt tidigt med nya köldrekord.

Notera att även på Grönland syns en tydlig trend mot kallare tider.

+ – + – + – +

by

Bilen ger dig frihet att göra det du vill, när du vill, var du vill

Länge leve bilen!

Vilket transportmedel går när man vill, vart man vill, vilken väg man vill, med vilka stopp eller omvägar man vill och med vilka passagerare och vilken last man vill? Rätt svar är Bilen.

Den 28 oktober är “BILENS DAG” !

Den är väl värd att fira. För att lösa sina transportbehov har svenska hushåll, företag, förvaltningar och myndigheter investerat kanske 500 miljarder kronor (nuvärde) i landets runt fem miljoner personbilar i trafik.

Landets 6,7 miljoner körkortsinnehavare kör årligen 6 miljarder mil för att frakta sig själva, medåkande och last kors och tvärs. Det kostar dem 150-200 miljarder kronor per år i rena kostnader. Bara boendekostnader är högre.

Med t. ex. 50 km/h snitthastighet tar bilkörandet 1,2 miljarder timmar per år. Med hälften privat och 250 kr per privat timme kan privat bilkörande värderas till uppåt 150 miljarder kronor. Med andra hälften i arbetet och 600 kronor per arbetstimme kan bilkörande i arbetet värderas till 360 miljarder kronor.

Tillsammans utför Sveriges bilister ett transportarbete motsvarande minst 500 miljarder kronor per år. Som jämförelse omsätter SJ knappt 9 miljarder och Green Cargo för godstrafik på järnväg ca 4 miljarder kronor.

Sveriges bilägare och bilförare svarar för det mesta av Sveriges persontransporter och även för en stor del av gods- och varutransporter. För krisplanering räknar svenska myndigheter med bilar som främsta transportresurs.

Utan bilen stannar Sverige. Länge leve bilen!

Tege Tornvall

Källor: Officiell svensk statistik.

+ – + – + – +

OCH i Corona-tider

Enda sättet att färdas utan risk för smitta ! !

+ – + – + – +

by

Ringhals reaktorer med år för driftstart och produktion 2015

Skriv under uppropet för R1 ! !

Politikerna har visat att de inte påverkas av fakta. Skriv under för att visa att de förlorar många röster, när södra Sverige får elbrist. Det håller på att gå så långt att en BLACK-OUT i Skåne blir oundviklig. Inte bara en gång utan många gånger.

R1 kan uppgraderas för fortsatt drift i många år

Vattenfall är helstatligt varför dess agerande lär styras av regeringen, d.v.s. i praktiken Miljöpartiet. Reaktor R2 stängdes i fjol och R1 skall stängas vid nyår enligt annonserade planer. Men den kan uppgraderas med måttliga kostnader för att fortsätta driften i ytterligare 15 år eller mer.

Skälen uppges vara “affärsmässiga”, eftersom det inte är “politiskt gångbart” att skylla dem på MP:s fixa idéer. Det verkliga skälet är nog att MP vill minska tillgången, överflödet på el, när det blåser. Det har sänkt elpriserna så mycket att vindkraften inte är lönsam ens med subventioner.

Elsystemets kris

Våra okunniga politiker har mixtrat så med elsystemet att det befinner sig i kris. Mest vattenkraft har alltid funnits i Norrland. Nu har även det mesta av vindkraften byggts där. Kärnkraften i söder har avvecklats.

De två reaktorerna i Barsebäck stängdes 1999 och 2005 utan att ledningarna norrifrån förstärktes.

Omfattande moderniseringar av Oskarshamn 2 inleddes 2013, men den togs inte i drift därefter. 2017 stängdes O1. Nu finns bara O3 i drift. Den har moderniserats, så att den väntas kunna producera el i ytterligare 50 år.

I Ringhals stängdes R2 vid förra års-skiftet. Stängs även R1 vid kommande nyår, minskar antalet reaktorer söder om Mälaren från 8 till 2.

Stamledningarna har försummats

Men ledningarna söderut till Skåne har inte fått högre kapacitet. Det skulle “Sydvästlänken” ge redan 2014, men den fungerar fortfarande inte.

Vindmöllor på havet

Vattenfall, d.v.s. Miljöpartiet, har beslutat bygga 50 vindmöllor söder om Trelleborg som ersättning för R1 och R2. De har förstås inte börjat byggas ännu, och kan knappast vara i drift förrän 2027.

Men det kan vara vindstilla samtidigt på havet söder om Trelleborg och i Norrlands skogar. Då behöver vi kärnkraft ! ! D.v.s. i all fram tid.

Stoppa vanvettet

Dagens energipolitik är utslag av rent vanvett. Se i föregående post hur Energiewende i Tyskland skapar oöverstigliga problem.

Skriv under själv och länka till alla dina bekanta, så att vi får ihop en “folkrörelse” som politikerna inte kan negligera. Kanske får vi då stopp på vanvettet.

Skriv på NU !

+ – + – + – +

by

Corona-krisen blottar problemen för fullskaligt Energiewende

Den tyska arbetsgivarföreningen, Deutscher Arbeitgeber Verband, är inte lika tystlåten som den svenska beträffande energipolitikens vettlösheter. Den har publicerat Memo # 75 om dagens och kommande problem. Där betecknas årets erfarenheter med Corona-krisen som en generalrepetition av de allvarliga problem Energiewende kommer att få allt eftersom dess planer genomförs. Jag tar några korta avsnitt nedan:

+ – + – + – +

Ekonomisk uppbromsning och blåsigt väder

Den lägre ekonomiska aktiviteten på grund av Corona minskade elförbrukningen samtidigt som vädret råkade bli gynnsamt för sol- och vindkraft. Från 2019 till 2020 steg deras andel av förbrukningen från 34,8 % till 38,5 %. I februari nåddes t.o.m. 53,4 %.

Detta sågs som en stor framgång av anhängarna till Energiewende, men vid närmare betraktande blottlades allvarliga problem:

• I mars 2018 började elförbrukningen avta på grund av den begynnande ekonomiska krisen, som orsakades av politiska ingrepp framför allt i bilbranschen. I april 2020 förstärktes denna trend av Corona-krisen, som kom att omfatta hela Europa. Elförbrukningen låg c:a 10 % lägre än året innan.
• Under hela 2019 förekom det endast två gånger att mer än 5 GW måste importeras medan det har redan hänt 17 gånger under 2020.
• Tidigare förekom det ofta att Tyskland exporterade mer än 5 GW. Sedan 2019 inträffar dessa tillfällen allt oftare då elpriserna är mycket låga eller t.o.m. negativa.

De växande volymerna av både import och export pekar på stora och olösta problem med de väderbetingade kraftslagen. Och det är just dessa som regeringskoalitionen vill bygga ut starkt. Vi ser nu vad vi har att vänta då regeringens planer på 65 % väderberoende kraft fullföljes.

Helt uppenbart är att det finns en maximal gräns för elproduktionens förmåga att ta upp svängningarna från de väderberoende kraftslagen. Att döma av dagens siffror ligger den gränsen vid en tredjedel för de väderberoende kraftslagen.

Medan allt mer väderberoende kraft byggs, avvecklas kolkraft och kärnkraft, de kraftslag som kan regleras. Beroendet av utlandet blir större. Men den tyska regeringen försöker förmå grannländerna att också överge kol- och kärnkraft. Då väderläget är starkt korrelerat i hela Europa kommer problemen med svängningar i kapaciteten att förstärkas.

I ljuset av dessa förhållanden borde väderberoende kraft inte gynnas av staten förrän sådana teknologier utvecklats och blivit marknadsmässiga som kan utjämna vädrets svängningar.

+ – + – + – +

En dödsdom

Detta innebär i praktiken en dödsdom för sol- och vindkraft. Ingen teknisk utveckling är möjlig som kan utjämna vädrets svängningar. De tekniker för lagring av elektrisk energi som är tänkbara kan inte komma i närheten av att utjämna de enorma behoven vid 14 dagars stiltje.

Beprövad energilagring

Det finns ju mycket väl beprövade sätt att lagra energi: KOL, OLJA och NATURGAS. De ger mycket energi från små volymer och de har visat att de kan lagras i miljoner år.

De som förbjuder deras användning förtjänar inte ett bättre öde än en BLACK-OUT då och då.

Det enda sant “förnybara” energislaget är kärnkraft. Alla andra innebär bara omvandling av existerande energi, som mest utgörs av Solens flödande strålning.

+ – + – + – +

by

MINI Cooper S E Countryman ALL4 plug-in hybrid PHEV

Tyska EIKE meddelar att tidskriften AutoMotorSport rapporterar hur BMW återkallar elbilar:

Explosionsrisk i batterier med tillverkningsfel

BMW har återkallat sina hybridfordon (PHEV, plug-in hybrid elbil) av modellerna X1 till 3 och X5, 3, 3 Touring, 2 Active Tourer, 7, 5 (inkl. Touring) och Mini Countryman sedan augusti i år . Anledningarna är bearbetningsfel under svetsning och föroreningar, varav några kan utlösa kortslutningar i högspänningsbatteriet. Leveranserna från 20 januari till 18 september påverkas delvis.

Förutom återkallelsen finns också ett leveransstopp. Över 25.000 vagnar påverkas över hela världen, varav 8.000 finns hos kunder (Tyskland: 5.300/1.800). Modeller som redan har sålts får för närvarande inte laddas i en laddstolpe. För körning gäller vissa begränsningar. Vilket inte borde vara ett problem, eftersom många kunder inte laddar sina företagsbilar från nätet.

Även Ford har batteriproblem. De återkallar modellen Kuga.

+ – + – + – +

by

En liten elbil fordrar ett stort batteripaket

Den svenska regeringen med MP och S i spetsen kännetecknas av en ”omvänd Robin Hood skatt” med sitt Bonus-Malus system. Man tar från dem som inte har råd att köpa en ny stor hybrid-SUV med en liten el-del och ger till dem som har bättre ekonomiska förutsättningar. Hybrid-SUV:arna kostar kanske från 500.000/600.000 kronor och uppåt.

”Akilleshälen” är batteriernas kapacitet. En annan stor oroskälla är hur man skall kunna ladda dem och om det finns elström till det.

Visserligen är det ingen skatt på el-körningen ännu, men staten kan knappast förlora de ca 70 miljarder/år de får in på drivmedelsskatter med moms, om alla övergick till el-körning.

Batteriutvecklingen

Har läst lite artiklar på sistone om olika batteriprojekt och presentation av dem.

Batterier för bilar

• Forskare på Stanford University har upptäckt en ny typ av fast elektrolytmaterial – bestående av litium, bor och svavel – som skulle kunna ersätta dagens som har två fasta elektroder med en lättantändlig flytande elektrolyt däremellan. Dessutom skulle den nya elektrolyten göra att batteriernas kapacitets nästan fördubblades.
• Forskare på Toyota tillsammans med Universitet i Kyoto har påbörjat en utveckling av en ny batterityp – Fluorid- jon-batterier. Dessa sägs kunna lagra ungefär 7 gånger så mycket energi som dagens Li-Jon-batterier. Den nya typen innehåller den kritiska metallen kobolt.

Batterier för energilagring

• Nilar, Gävle, utvecklar batterier för ”överskottslagring” , som sägs vara brand-säkra på grund av sin vattenbaserade elektrokemi. Batterierna är nickelbaserade och innehåller ”inga knappa resurser”. EIB (Europeiska Investeringsbanken) har tecknat ett lån på € 47 miljoner med Nilar.
• Forskare vid Laboratoriet för organisk kemi vid Linköpings universitet har de-monstrerat ett organiskt batteri för ”överskottslagring” ett s.k. Redox-flödesbatteri. Elektrolyten är vattenbaserad och sägs därför vara säker. Elektrolyten finns utanför själva cellen. De innehåller dock den sällsynta och dyra metallen Vanadin. Lagringskapaciteten uppges vara lägre än för Li-Jon batterier

Räckvidden med el-batterier

Vi har fått lära oss att Li-Jon-batterierna slits mest när de är helt urladdade resp. fulladdade samt att snabbladdning ”hjälper till med” att förkorta batteriernas levnadstid. Laddningen bör inte överstiga 80 % av batteriets kapacitet. Med hänsyn till ”reserver” etc. blir den praktiska användningen av batterierna ca 2/3 av angiven kapacitet.

Har en laddhybrid-SUV ett batteri på 15 kWh, blir den praktiskt användbara kapaciteten ca 10 kWh. Detta motsvarar ca 1 liter bensin/diesel. Det blir inte så långt man kommer med det. Körsträckan blir lite längre vid eldriften, om man inte behöver använda värme och AC. Dock väger batterierna många kilo så bilen blir tyngre än motsvande bensin/diesel-bil. Körningen får då vara i stadstrafik. Vid landsvägskörning ökar förbrukningen.

De angivna WLTP-värdena är bra vid jämförelse mellan olika bilar, men ger ingen riktig bild av den praktiska förbrukningen. Körsträckan blir helt beroende på körstil och hur transporterna ser ut. Så man bör kanske kalkylera med 50 % ökning av förbrukningen och reducera körsträckan till 50 %.

Värme och kyla

Förbrukning

Polarvindarna i norra USA under januari 2019, som gav temperaturer under -40°C, gjorde att amerikanska postväsendet ställde in utdelningarna.

Detta gjorde att AAA (American Automobile Assocition) har undersökt hur elbilar klarar kyla men även värme.

Undersökningen gjordes vid 20°F (ca -6,7°C) i förhållande till 75°F (+23,9°C). Bilarna tappade i snitt av räckvidden:

• Utan värme ca 13 %
• Med värme ca 41 %

Lägre temperaturer ger större tapp.

Vid ökad värme vid 95°F (+35°C) tappade bilarna i snitt av räckvidden:

• Med AC/Klimatanläggning ca 17 %

Lägg till detta batteriernas ”naturliga” tapp vid stigande ålder.

Laddning

Forskare vid Idaho National Laboratory har studerat laddningen för New Yorks taxibilar med Nissan Leaf vid temperaturer mellan -9,4°C till -39,4°C.

• Vid +25°C kunde bilarna laddas till 80 % på 30 minuter
• Vid +/- 0°C nåddes 36 % på samma tid

Vid den lägsta temperaturen tog det 3 gånger så lång tid att ladda batterierna.

Deras slutsats blev föga överraskande att det var bättre att ladda inomhus i garage etc.

Dagens batterier för el-bilar får nog bedömas vara en återvändsgränd.

Ingvar Åkesson

+ – + – + – +

by