13 thoughts on “Extremt minuspris på elen”

  1. Nu är priset högt igen, 130 öre per KWh.
    Vndkraften tjänar pengar eller hur är det med det?
    5% av behovet från vind, 800 MW.
    Hur stor del av investeringen i vind jobbar nu?
    3%
    Usel användning av kapital!

  2. PS! Jag antar att även vindkraftverk kan köra med nedsatt effekt och då särskilt när det blåser mycket. Hur klarar myndigheter att kontrollera sådana “justeringar” momentant?
    Lokala nätägare måste då ständigt agera “polis” i ett nytt kontrollsystem.

  3. Från SvK om nedreglerings-marknaden:

    https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/balansansvar/2024/okad-efterfragan-pa-mfrr-nedreglering-i-helgen/

    Som jag förstår inkommer knappt bud ens vid negativa elpriser. Någon som vet hur ställkostnader för vindkraftverk ser ut? Att fortsätta producera el vid vindkraftverk trots förluster handlar väl om att ändå få bidrag till de fasta kostnaderna inkl finansnetto? Eftersom råvaran eller vinden är gratis är varje positivt öre ett täckningsbidrag!

    Är det inte så att ställkostnaden för att stänga ner och återstarta ska ses mot väderprognosen om hopp om mera vind imorgon? Någon som är insatt i vid vilka budnivåer break-even ligger för ett typiskt vk-verk?

    Ser man på de typiska månads-diagrammen (här) över produktionen av el från vind ser vi hur extremt det svänger. Om marknaden fortsätter att öka utbudet av vindel-kapacitet lär mönstret fortsätta att upprepas men till ännu lägre priser…..(till konkurserna och skrotning överstiger nybyggnation)?

    Ägarna av vind riskerar alltså att dagligen lägga ner massor av tid på bevakning av pris- och lönsamhets- frågor istället för att som ursprungligen ha drömt, att passivt se det klirra på bankkontot!

  4. Uwb

    SvK tar ju in miljarder i tranferavgifter mellan elområdena som jag antar används också (nätunderhåll och reinvesteringar) för inköp och försäljning av el på marknaden (inkl import och export) för att utjämna effekterna av intermittent el från särskilt vindkraftverk.

    Har du någon bra källa på hur alternativet med nedstängningstjänster och arbitrage (-lager) hittills fungerat? Hur skapa marknad utan att det drabbar skattebetalarna och/eller konsumenterna?

  5. SVK går ut och vill betala för nedstängningstjänster baserat på anbud från anläggningsägarna. Tydligen får de för få bud, speciellt av ägare till sol- och vindparker.

    Samtidigt kostar det att investera i energilager vilket alla säger ska vara lösningen på problemet. Lagra el när priserna är låga och sälj vid högre priser. Problemet är att arbitrage-tjänster har visat sig inte vara lönsamma.

    Så batterilager byggs primärt för frekvensstabilisering och sedan betalar SVK pengar för att stänga ner produktion vid överproduktion. Vid underproduktion finns ingen lösning, batterier har för låg kapacitet, vätgas lönar sig inte heller, så det är bara fossila tjänster som finns när vattenkrafter inte räcker till.

  7. Hur kunde stolligheterna med vindsnurror någonsin få fäste i att land som Sverige som testade det i Maglarp och sågade konceptet redan för över 30 år sedan? Galningarna i Stockholm stängde av fullt fungerande kärnkraft som hade kunnat rädda Sverige från industriflykt och lågkonjunktur om den funnits kvar? Sverige kunde varit EU:s elbaroner idag och tjänat storkovan på att sälja el till framförallt Tyskland som går på knäna av höga energipriser p g a sin korkade energipolitik som inte står den svenska efter i dumhet.

  9. En gång jublade alla eftersom vind&sol är gratis! Vi behöver bara betala för i princip distributionen inkl kapitalkostnader.

    Varför då subventionera något som är gratis?

    Jo man måste ju få investerare att bygga produktionen av nämnda gratis-energi som är “fossilfri”. Staten gick före med Vattenkraft och subventioner som nu upphört.

    Man trodde att det alltid blåser och skiner “någonstans”. Men hur tänkte man kring avkastning för investerarna om utbudet av s.k gratis energi blir för stort eller för litet? Alla ägare vill ju producera hela tiden. När det blåser men även när det inte blåser osv! Ju mer som byggs desto större prissvängningar kan logiskt sett förväntas. Ändå ska utbyggnaden fortsätta! Då återstår frågan varför privat kapital fortfarande flockas kring investeringar i vind och sol? Vad ska förändras för att motivera mera av samma?

    Är svaret att staten ska låta konsumenterna garantera minimipriser så att kostnaderna täcks? Även om värdet av produktionsanläggningarna faller kraftigt via konkurser osv måste nya byggas (kort livslängd) till höga kostnader.

    Kommer vi att gå mot ett förstatligande igen?
    Enligt Sandström et al och andra bedömare gör i princip hela branschen stora ekonomiska förluster. Och det lär bara bli värre om mer utbud byggs söder om kommande hybris-anläggningar i norr.

  10. Minuspriser på el är ingen vi uppkopplade kan dra nytta av.
    Det gäller inte distributionskostnaden som ligger fast kopplad till förbrukningen.
    Marknaden är enbart ett produktionsmarknad.
    Minuspriser drabbar dem som inte kan reglera sin produktion .
    Gissar att detta inte gynnar kärnkraften!

  11. I vanlig handel har en vara samma pris hela tiden förutom realisation och normal rabatt. Enligt ekonomisk teori styr man efterfrågan med priset – men inom rimliga gränser. Allmänna nyttigheter skall inte åka jojo upp och ner. Hushåll skall kunna kalkylera sin ekonomi utan oväntade överraskningar.

    Så t. ex. har jag funnit att den faktiska kostnaden för en tågresa ligger runt 14 kr per person och mil. Skäligt pris för t. ex. 25 mil blir då runt 350 kronor. Inte 100 och inte 700. Med samma syn blir skäligt pris för en 100 mils flygresa runt 1.200 kronor. Inte 400 och inte 2.000.

  12. Nu ska man inte inbilla sig att strömmen är gratis bara för att spotpriset är negativt. Vi drabbas ju av nätavgifter, som i mitt fall för mars uppgick till:
    Elnätsabonnemang månadsavgift, 730 kr 730,00 kr
    Elöverföring, 2 577 kWh à 28,90 öre 744,75 kr
    Energiskatt, 2 577 kWh à 53,50 öre 1 378,70 kr1
    Totalt E.ON Energidistribution AB 2 853,45 kr
    2853,45/2577 = 1,11 kr per kWh!
    Så om spotpriset är -60 öre per kWh så får jag likförbannat betala 51 öre/kWh.
    Det som retar mig mest är att energiskatten är på hela 53,5 öre/kWh
    Sedan kan jag bara hålla med om att vindkraft är vansinne, då den kräver subventioner, fördyrar, förstör elmarknaden och är intermittent.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *