Första uppslaget i HD/Sydsvenskans SEX helsidor om projekten i norr som vilar på drömmar

(Av respekt för upphovsrätten är upplösningen för låg för att spalterna skall kunna läsas.)

Ett av de största industriprojekten genom tiderna

Bara den nya batterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå behöver anställa 4 000 personer fram till år 2025. Etableringen väntas ge ytterligare 7 000 kringliggande jobb. Bland annat för att bygga upp fabriken, bygga bostäder, driva restauranger, service och inte minst jobb för kommunen med vård och skola.

Kan de jobben gå till arbetslösa skåningar som Hala Sarajzada? Hemma i Malmö har hon förgäves sökt ett hundratal jobb. Nu är hon redo att flytta 1 400 kilometer norrut i hopp om att jobblyckan ska vända.

– Man måste offra något för att få något, säger hon.

Den första byggnaden i produktionslinan för batterifabriken tornar upp sig framför oss. När allt är färdigt väntas Northvolt Ett-anläggningen bli lika stor som Gamla stan i Stockholm.

Det är lite Klondike

Just nu letar Magnus Ljunghäll, hans fru och elvaårige son, hus i Skellefteå inför flytten i augusti.

– Den gröna boomen sker här i norra Sverige. Den här fabriken är inte en angelägenhet för Skellefteå kommun, utan för hela Sverige. Vi måste få politiker, fackföreningar och näringsliv att förstå att det är här det händer, säger han.

Det här är ett av de största industriprojekten genom tiderna, lika stort som Öresundsbron. Det måste man ha med sig, att man vill vara en del av den här resan. Det är lite Klondike, ett äventyr, säger Magnus Ljunghäll och syftar på området längs Klondikefloden i Kalifornien dit guldletare flockades i slutet av 1800-talet.

Fossilfri järnsvamp 2026

Roger Karlsson är teknisk chef för LKAB:s nya etablering för att förädla järnmalm med vätgas. Han tittar ner över platsen i Malmberget där det ska ske och beskriver två stora reaktorer som ska skjuta 175 meter i höjden. I dag står lagerlokaler och några upplag på platsen som breder ut sig med snötäckta berg i bakgrunden.

– Ingen annan gör det här i dag i så stor skala som vi kommer att göra. Det finns ingen som tillverkar stål från ren vätgas, det är bara på experimentstadiet.

Första anläggningen ska vara i bruk år 2026, och därefter planerar man för ytterligare två. De kommer att sysselsätta ett par tusen personer – både anställda och leverantörer.

Huspriser !

Från sin stuga i Poikkijärvi ser Stina Lindh Ishotellet i Jukkasjärvi på andra sidan Torne älv. Isen ligger kvar fläckvis trots att det är i slutet av maj.

– Att hitta boende är svårt, det är ganska dyrt allting. Jag behöver inte så mycket, så länge hundarna får tak över huvudet. Jag har kollat på en stuga utan vatten och avlopp längs älven, den kostar 2 miljoner, berättar hon.

Inga tvivel på den gröna omställningen

Chana Svensson har vit sidenblus och svarta kostymbyxor på sig när hon kommer in i köket. Hon är tech-entreprenör och jurist, född i USA, med amerikansk pappa och svensk mamma. Under en flygresa hamnade hon bredvid en charmig Luleåbo. Nu bor hon här.

Chana Svensson hyser inga tvivel om att den gröna omställningen är på riktigt.

– Det finns en fantastisk uppfinningsförmåga i Sverige. Skanska, Spotify, Ikea, det är förbluf-fande att allt detta kommer från det här lilla landet. Jag fattar inte varför vissa tvivlar.

+ – + – + – +

Investeringar i Norrbotten och Västerbotten

I en graf redovisar HD/Sydsvenskan uppgifter från Handelskammaren Norrbotten om pla-nerade investeringar av företag:

• Kiruna: LKAB, fossifri järnsvamp, 400 miljarder kronnor till 2040.
• Boden: H2 Green Steel, fossilfritt stål, 25 miljarder 2022 ‒ 2024.
• Markbygden: Vindkraftverk, 70 miljarder 2012 ‒ 2026.
• Skellefteå: Northvolt, 40 miljarder till 2025.

För alla planerade investeringar är siffrorna dessa:

• Norrbotten: 700 miljarder kronor.
• Västerbotten: 200 miljarder kronor.

Där torde vägar, järnvägar, kraftledningar, skolor och kommunhus vara med. Jag antar att man också har med alla bostäder, som kommer att behövas.

När drömmarna kollapsar

Ja, investeringarna vilar på drömmar. De kollapsar, för att bluffen om koldioxiden och klimatet avslöjas. När vintrarna blir kallare, om inte förr. Sen vill folk inte betala mera för elbilar eller fossilfritt stål. De stora fabrikerna får stänga. Jobben försvinner. Skolor och kommunhus blir tomma.

Då blir katastrofen verklig. Men förlusterna för tomma industrier och skolor drabbar bara anonyma aktieägare och skattebetalare. Det blir värre för ägare av villor och bostadsrätter. De är fysiska personer, som satt sig i skuld i tron att värdet skulle bestå. När jobben har försvunnit och alla vill flytta, blir husen värdelösa. Folk bara reser därifrån. Jag har sett en spökstad i USA som övergivits efter guldruschen. Folktomt. Det var kusligt. Värre än i sön-derbombade städer i Tyskland. Där fanns människor som arbetade med att bygga upp.

Villaägaren har lånat i banken med en inteckning i huset som säkerhet. När husets värde sjunker under inteckningens värde, begär banken pengarna tillbaka. Knappast någon villaägare har pengar att betala tillbaka lånet, att lösa inteckningen. Här är läget allvarligare i Sverige än i en del andra länder, ex.vis USA. Där övergår ägandet till banken, när ägaren inte kan betala. Ägaren kan flytta iväg och börja ett liv på en annan ort.

I Sverige blir ägaren inte kvitt skulden. Banken går till Kronofogden, som säljer huset på exekutiv auktion, vilket ger mycket lite pengar i en avflyttningsort. Det som sedan fattas blir en skuld som ägaren är skyldig att betala. Han kan gå i konkurs, vilket betyder att han förlorar allt av värde.

Förutom att industrierna går i konkurs, kommer några tusental av deras anställda att tvingas till konkurs. Något de inte kan flytta ifrån. En hel landsända går i stå.

Vad det får för politiska konsekvenser kan jag inte ens fantisera om.

+ – + – + – +

by