Elprisets medelvärde för åren 2018 – 2023 betalt av Ingvar Åkesson, Klippan
Elprisutvecklingen i område SE04
Värdena i grafen är hämtade från mina fakturor som avser rörligt elpris. De är inkl. elskatt, moms, etc.
Bor i en villa som är försedd med luft/luft-värmepumpar som primär värmekälla. Dock ej badrum/tvättstuga, som är med el-värmeslingor i golvet.
Från diagrammet kan vi se att tiden innan den förtida nedläggningen av väl fungerande kärnkraft och satsningen på ”billig” väderberoende kraft såsom vind och sol, hade vi elpriser kring 150 – 160 öre/kWh. Därefter kan vi se vad ”billig” väderberoende kraft innebär.
Regionnätsägaren i område SE04, EO.N, har förändrat sin hantering av elpriser fr.o.m. den 1 januari 2024. De skall nu helt följa gällande el-spotpris. Detta tvingar regionala elnäts-ägare att följa efter. Det gamla systemet med fast eller rörligt elpris är ett minne blott.
Elområde SE04 har en låg självförsörjningsgrad på grund av nedläggningen av Barse-bäck 1 + 2 samt icke-byggandet av 3:an. En fundering som infinner sig: Är det nu så dåligt att det finns risk för att leveransen av el ej kan ske efter behov, utan tvångsmedel med högre elpriser måste till vid vissa tidpunkter, för att om möjligt sprida användandet av el till lågpristider för t.ex. tvättmaskiner, torktumlare, diskmaskiner, etc.?
Vi får inte heller glömma bort den kraftiga ökningen av elskatten till 53,50/kWh, inkl. moms, för 2024. EU:s miniminivå för elskatt är 0,75 öre/kWh, inkl. moms. Det är den som tillämpas/tillämpats mot Serverhallar, etc.
De svenska kraftnäten består av 3 delar. Stamnät som ägs av Svenska Kraftnät, 4 st regionnät som i SE04 ägs av EO.N. och ett antal regionala elnätsbolag. För min del är det “Kraftringen”.
Förutom skatter, moms, etc. ser deras eltariff för 2024 ut som visas nedan. Andra bolag kan ha någon liknande ”konstruktion”.
- Försäljning, 20 öre/kWh + 105,61% × gällande el-spotpris/kWh. Dessutom har de ställt om de ”Smarta elmätarna”, så att de hämtar förbrukningsdata var 15:e minut (tidigare var det 1 gång/timme)
- Inköp – s.k. nätnytta (från solceller [Microproducenter]), rörligt med 105,61% × gällande el-spotpris/kWh, inhämtning av data 1 gång/timme.
Skatteverket
- Skattelättnad erhåller Microproducenterna med 60 öre/levererad kWh, för produktion upp till 30.000 kWh, d.v.s. max 18.000 kronor/år. Skattelättnad lämnas oberoen-de av om elen behövs i nätet eller ej, som t.ex. vid låga el-spotpriser eller minuspriser. Dessutom producerar de inget på vintern när vi behöver elen som mest.
Skall vi fortsätta premiera el-produktion, via skattsedeln, som inte behövs i nätet, och som sedan elbolagen i vissa fall måste betala för att bli av med?
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
by 
Det är inte så enkelt att elprisutvecklingen bara kan kopplas till stängda kärnkraftreaktorer. Vårt pris har bl.a. en tydlig koppling till priserna på norra delen av den europeiska kontinenten och priserna där har en stark koppling till gaspriset. Uppgången sommaren 2021 sammanfaller med att “hjulen började snurra igen” efter/i slutet av pandemin. De europeiska gaslagren hade sjunkit till en låg nivå under pandemin och när efterfrågan ökade steg priset. Samtidigt gjorde Putin en del utspel som ytterligare drev upp priset. Senare lade Ukrainakriget ytterligare sten på prisbördan. Nu är gastillgången bättre och priserna lägre därför ser vi sjunkande elpriser. Ja, den förtida och kommersiellt (utifrån situationen när beslutet togs) motiverade stängningen av R1 och R2 har också påverkat situationen men det är helt fel att tro att det är enda orsaken. “Fullt fungerande” är också ett politisk-taktiskt uttryck. Förvisso fungerade de och kunde ha körts några år till men de var gamla och skulle ända avvecklas 2025.
Prispåverkan från kontinenten har att göra med den prissättningsmodell som tillämpas på elbörsen. Finns det kunder i omgivande länder som vill köpa el av Sverige och kan betala högt pris för den blir priset högt hos oss också, så länge export/importkablarna har ledig kapacitet. “Sverige exporterar el och importerar elpriser”
Göran
Utländska köpare likt inhemska betalar transmissions-avgift enligt tariff (rörlig)för de energiförluster som uppstår. Min fråga gäller den fasta nätavgiften för utländska köpare. Betalar de sådan?
Göran
Alla utländska köpare av svensk el kanske inte är regelbundna köpare. Varför ska de då betala full nätavgift? Eller är alla registrerade handlare (ej slutkund) av el i Europa fullt betalande nät-medlemmar i Europas el- nät.
Om utländska köpare inte betalar en nätavgift i någon form blir det lite märkligt. Vad jag menar är om den utländska köparen betalar för vad som produceras eller vad som levereras? Ledningarna tar en del av den energi som produceras. Vem betalar för den förlusten? Och hur fasen ska den kunna räknas ut, dvs. hur stor förlusten var?
Karl Erik R
Tack för specifikationerna. Som gammal produktkalkylerare vore det intressant att få inblick i hur kostnadsstrukturerna ser ut hos elhandelsbolag och elproduktionsbolag samt förstås renodlade nätbolag som t.ex SvK (stamnät). Hur bestäms el-utdebiterings- villkoren av myndigheter osv.
Via el-exporten tillkommer kunder som ev inte är slutkonsumenter inom det nationella el-nätet. Kan det vara så att transmissions-avgiften tillkommit som separat debiteringspost eftersom utländska kunder inte betalar löpande nätavgift? Nätavgiften är ju en fast kostnad i form av ett slags abonnemang för kontinuerlig el-konsumtion. Min gissning är att överförings-kostnaden är den rörliga del som förr var inkl i nätavgiften?
Elhandelspriset, baserat på NordPools priser, har i snitt för elen har i SE4, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå varit;
År———–öre/kWh
2016——- 28,0
2017——–31,0
2018——–47,6
2019——–42,1
2020——–26,9
2021——–81,7
2022——–161,5
2023——–74,4
D.v.s. priser utan skatter, moms, etc.
Så visst har elpriset sjunkit från 2022 till 2023. Den långsiktiga prognosen är 84,7 öre/kWh per november 2023.
Det syns tydligt hur elpriset skjutit i höjden, år 2021, efter nedläggningen av Ringhalsreaktor 1.
Att höja elskatten för 2024 med ca 9,2% till 53,50, inkl. moms, befrämjar inte några lägre totala elpriser för konsumenten.
Dessutom måste elkonsumenten i SE4 numera konsultera sin app /motsv. om det aktuella el-spotprisläget för att se om start av diverse hushållsmaskiner, etc. skall/kan ske vid ett annat tillfälle med lägre el-spotpris.
En tydligt signal om att elproduktionen inte kan anpassas till konsumtionen utan en anpassning av konsumtionen till rådande/prognostiserad elproduktion.
Thorleif
Jag har Eon både som nätägare (går inte att välja) och som leverantör av el. Fakturan består av tre delar.
Nätavgift, för att över huvud taget vara ansluten till nätet. Fast avgift.
Överföringsavgift. Rörlig avgift xx öre per kWh.
El-pris. Rörlig avgift yy öre per kWh. ”yy” följer Nordpool med ett litet påslag.
Det finns andra nätägare som ha bakat ihop nätavgift och överföringsavgift i en enda fast avgift.
På allt det kommer energiskatt och moms.
Karl Erik R
Tack för tanken. Den hade iofs föresvävat mig men då jag inte sett en elräkning på 18 år så är jag lite på okända vatten. Betalar klumpsumma på hyran.
Det handlar sannolikt då alltså om en s.k transmissions-avgift (enl tariff) för elen över nätet. En avgift som inte ligger i den ordinarie nätavgiften? Eller är det detsamma som “nät-transmission” eller nätavgift?
Man kan ju tänka sig att en nätägare antingen debiterar slutkunden direkt för all överförd el och att distributören, el-säljaren, bara debiterar samma slutkund för förbrukad el.
Alternativt att nätägare bara debiterar el-distributörerna för all el som överförs förutom den el man ev själva säljer till slutkonsumenten i ens nät.
Thorleif
De 20 örena per kWh torde avse el-överföring och inte el-priset. Vissa nätägare har ett fast månadspris för överföring, oavsett om man förbrukar 500 eller 5000 kWh under en månad.
Vad ingår i elbolagens egna nätkostnader kontra egna kostnader för den rena elen kan man undra?
Är det noga reglerat? Vi har ju ett oligopol.
Vad har en ren elhandlare utan nätansvar för kostnader egentligen? Att mäkla något brukar innebära ett arvode på ett par % eller inte ens det! Systemkostnaderna inom olika branscher ser förstås olika ut liksom att dessa fördelas ut olika och oftast utanför mäklarens/distributörens kostnadsbas.
En fast marginal om 20 öre/kWh (vid “normalpris”(spot) om ca 60 öre) motsvarar då 33% + 5,61% (på spotpriset) = 38,61% i pålägg till konsumenten! Vid spotpriset 1 kr faller pålägget till 25,61%.
Marginalpålägget om 5,61% beräknar de hur? Har du sett hur pålägget ändrats över tiden?
Hur stort var påläggen under den reglerade tiden (<1994)? Vattenfall som ex.
Inom varuhandeln ligger/låg traditionellt förr påläggen kring 100% och det bara i detaljist-ledet men det är i grossist-ledet de stora pengarna görs (livsmedels-sektorn t.ex där oligopolistisk konkurrens gör att man i detalistledet bara följer varandra prismässigt och ist konkurrerar med s.k "x-tra priser").