Professor Wibjörn Karlén har laddat ner temperaturdata från GISS i USA såväl 2012, blå kurva, som 2013, röd kurva. Då har han funnit att 50 och 100 år gamla uppgifter ändrats utan särskild motivering. Hans kontakter på Island försäkrar att någon anledning till dessa änd-ringar inte finns. På Island har man sedan urminnes tider en tradition att följa vädrets variationer mycket noggrant.
”Den märkliga proceduren med att ändra temperaturer i efterhand fortsätter med oförminskad kraft. Folk är okunniga om de ändringar som görs av originaldata, eller så tycker man att det verkar osannolikt att det sker. Men det är dessvärre ett faktum”. (professor Ole Humlum, mars 2015, personlig kommunikation)
De institutioner som levererar data till FN:s klimatpanel IPCC, ändrar ända upp till 100 år gamla temperaturer så att dessa ”blir kallare”. Senare temperaturer justeras uppåt och ”blir varmare”. Därigenom framställs den globala uppvärmningen som mer markant. Inom all forskning är det en absolut regel att inte ändra data utan att noggrant ange goda skäl och samtidigt visa ursprungliga data. Enligt professorerna Wibjörn Karlén och Ole Humlum verkar detta inte gälla inom klimatforskningen.
Enligt officiella uppgifter ökade den globala medeltemperaturen med cirka 0,8 grader från 1880 till slutet av 1900-talet. Dock med avbrott för sjunkande temperatur 1958 till 1977. Den långsiktiga trenden anses vara en fortgående global uppvärmning, vilket i den allmänna diskussionen blivit synonymt med katastrofala klimatförändringar förorsakade av människan. Frågan är: Kan vi lita på att de officiella temperaturerna är korrekta?
Temperaturdata av skiftande kvalitet samlas in från tusentals mätstationer till lands och till havs. De ofrånkomliga kvalitetsskillnaderna löser man genom ”harmonisering”, det vill säga justering av data. Sådana harmoniseringar är i flertalet fall sannolikt befogade och riktiga. Studier av temperaturserier från GISS (Goddard institute for space studies, NASA, USA), visar emellertid att justeringar gjorts utöver vad som kan motiveras sakligt.
Enligt professor emeritus Wibjörn Karlén var temperaturserierna, både månadsvis och årsvis, tillgängliga för alla fram till vintern 2012/2013, för att därefter inte vara tillgängliga. Efter avstängningen presenterades nya temperaturserier som skiljer sig från de tidigare. Som regel visar de nya versionerna en brantare temperaturökning än de gamla, i vissa fall väsentligt brantare. Enligt Karlén är skillnaden mellan de gamla och de nya temperaturer-na för stora för att utgöra befogade justeringar och det framgår inte varför justeringarna gjorts eller hur man kommit fram till de nya värdena. Det är därför, enligt Karlén, inte möjligt att avgöra vilka av serierna som bäst återger de faktiska temperaturförändringarna.
Ole Humlum, professor i fysisk geografi vid Oslo universitet är världsledande specialist på temperaturdata. Han menar att data ibland behöver ändras i efterhand, till exempel för att data rapporterats in för sent för att komma med i en första sammanställning. Efter ett år, säger Humlum, förväntar man sig dock att månadsvärdena skall förbli konstanta. Men faktum är att till exempel den globala medeltemperaturen för januari 2000 fortfarande ändras. Än mer överraskande är att så sker även för 1915. Ändringar har gjorts gång på gång mellan 2008 och 2012 av NCDC, National climate data center, USA. Därigenom har tem-peraturskillnaden mellan de båda januarimånaderna ökat från 0,39 till 0,51 grader.
Ser man på dagens version av temperaturerna för alla månader sedan 1880 och jämför dessa med hur de såg ut i maj 2008, visar det sig att de flesta månader fram till 1940 ”blivit kallare” medan de för tiden därefter ”blivit varmare”. Dessa justeringar gör att den globala temperaturökningen nu förefaller markant större än vad den gjorde 2008. Ett anmärk-ningsvärt exempel på justeringar är de som GISS gjort i den officiella temperaturserien för Reykjavik sedan 1900. Den officiella isländska serien visar att det omkring 1940 var lika varmt som nu, men GISS visar en accelererande uppvärmning fram till nu. Värmetoppen runt 1940 har raderats ut.
Det är svårt att värja sig mot misstanken att syftet varit att visa en mer markant temperaturökning under 1900-talet för att få bättre överensstämmelse med IPCC:s datormodeller. I så fall är det en formidabel vetenskaplig skandal. Och än värre; det är på dessa data som all klimatpolitik och enormt kostsamma energipolitik vilar.
Sigvard Eriksson
Medlem i Nätverket Klimatsans
by 
Håkan Sjögren, en liten detalj: Citatet är inte professor Humlums. Det är mina ord du citerar. Däremot kan jag säga att min text i övrigt helt bygger på arbeten av Wibjörn Karlén och Ole Humlum. Såväl Karlén som Humlum uttrycker sig dock så tydligt i citatets riktning att jag känner mig trygg i min #spekulation”. Detta bara för att rätt skall vara rätt.
Professor Humlum skriver “Det år svårt att värja sig mot misstanken att syftet ( med temperaturmanipulationen) varit att visa en mer markant temperaturökning under 1900-talet för att få en bättre överensstämmelse med IPCC:s datormodeller.” Det är väl helt uppenbart vad syftet varit. Men det har inte varit en “vetenskaplig” skandal, utan det är ren politik “Klimatvetenskap” är ju ingen verklig vetenskap till skillnad mot naturvetenskap, vars utövare aldrig skulle drömma om att förfalska mätvärden, utan det är ren politik. Jag skulle vilja råda professor Humlum att “slå dom tills dom blör” direkt och utan misskund.
Mvh, Håkan.
Grattis !
En kreativ träff på spikens huvud.
Det här ger en ny innebörd åt standarduttrycket “klimatförändringar orsakade av människan ….”
/C-G
Där ser man hur man inom kvasie-vetenskapliga organisationer tar sig rätten att ändra – d.v.s. “förfalska” – vetenskapliga värden.
Professor Karlén är att hedra för hans noggranna analys.
Detta ändrande av faktiska mätvärden bara för att skapa en skenbild runt vilken man byggt upp organisation, måste kallas “en skandal”.
Vad värre är att det vimlar av liknande manipulationer vad gäller både rena klimatdata som data över förändringar i havsytans rörelser.
Därmed kan man hävda att skandalen är generell.