De amerikanska myndigheterna NASA och NOAA administrerar databaserna med världens temperaturer. De har beslagits med utbrett fusk genom att sänka gamla värden och höja sena värden, så att en tydlig uppvärmning verkar ha skett. I utländska media har detta fusk uppmärksammats. Nu har kongressen begärt en utredning av den interna hanteringen av data. Larmen om “det varmaste året i historien” har åstadkommits genom att falskeligen sänka temperaturerna för år 1934.
Den svenska klimatdebatten gör mig både fascinerad och lite trött. Fler borde genom-skåda de sedan flera år uttjatade domedagsprofetiorna. Om man bara höjer blicken och tittar på det som skett sedan slutet av 1800-talet finner man att förändringarna inte är särskilt dramatiska. Koldioxidhalten har stigit med 115 ppm men globala medeltemperaturen har trots det bara gått upp en knapp grad.
Om inte annat borde man fundera på hur institutioner som inte ens kan spå väder på 10 dagars sikt kan veta att en höjning av halten koldioxid med 2 ppm per år så plötsligt och snabbt kan få så dramatiska följder som de exempelvis Johan Rockström spekulerar om. Svaret är att det vet man inte.
Det borde också väcka en viss förvåning att en ständigt stigande koldioxidhalt påstås kunna dominera ändringarna hos den globala medeltemperaturen som stigit, sjunkit, stigit igen och sedan i princip planat ut. Visserligen håller flera institutioner, som amerikanska NOAA, på med justeringar av temperaturdata så att anpassningen till deras datamodeller blir bättre, men i alla fall….
Klimathotens historia från 80-talet och framåt visar upp en gradvis allt otäckare bild. men det otäcka ligger inte i klimatvariationerna. Det handlar i stället exempelvis om FN:s avsiktsförklaring Agenda 21 och den nya radikalare versionen Agenda 2030, det datafusk som uppdagades i Climategate-skandalen och hockeyklubbskurvans uppgång och fall, de nu pågående omotiverade justeringarna av klimatdata, den närmast slentrianmässiga demoniseringen av de som har åsikter om klimatet som avviker från de politiskt korrekta och vägran att delta i öppen debatt.
Någonstans försvann omtanken om klimatet, om den nu överhuvudtaget funnits, och ersattes av politiska ambitioner och pengahunger som många nu hoppas skall stadfästas i vad som ironiskt nog kallas ett klimatavtal. Perspektivet är skrämmande och avtalet bör förhindras. Det känns motiverat att citera H.L. Mencken: Viljan att rädda mänskligheten är nästan alltid en falsk fasad för viljan att härska över den.
Lennart Back
by 