by

Recension av två toppaktuella skrifter om klimatet.

1. Tege Tornvall: Solen driver vårt klimat, Vetenskap, debatt och politik, eget förlag,
217 sidor.
2. Fred Goldman: Historical and Future Ice Conditions in the Arctic Ocean (Titeln något kortad), Swedish Polar Institute, 20 sidor.

Nyligen har pressen rapporterat om en BBC-intervju med professor Richard Harrison, som är chef över ett laboratorium för rymdfysik i England. Han har studerat solen i 30 år, men aldrig sett något liknande det som händer nu: Solens aktivitet, som bl.a. märks i antalet solfläckar, minskar i en takt, som kan vara den snabbaste på 10.000 år, enligt en kollega till honom. Lika få solfläckar räknade man under den Lilla Istiden. Professorerna tror att vi får några riktigt kalla decennier.

Detta är ingen nyhet för fackjournalisten Tege Tornvall, som under hösten författat en fullödig beskrivning av klimatforskningen. Som titeln avslöjar, har han insett solens betydelse, vilken varit uppenbar för många forskare. Hans journalistiska schwung gör boken lättläst med korta avsnitt och många figurer.

Man behöver inte vara naturvetenskapligt bildad för att följa med. Det får man hjälp med av två sidor förklaringar till begrepp och förkortningar. Han har samlat så mycket fakta, som ofta beskrivs med pedagogiska diagram, att boken blivit en veritabel upplagsbok. Förhoppningsvis kan det förbättras i en kommande upplaga med utförligare innehållsförteckning och register. Journalisten har räknat lite fel på två ställen, men det skämmer inte helheten. Han är så aktuell att han har med avslöjandet av BBC:s brottsliga censurering av skeptiker till hypotesen om koldioxidens dominerande verkan. Det avslöjandet kan ha initierat den aktuella intervjun.

Boken är närmast ett måste för den som vill debattera klimatet seriöst.

Den lilla skriften är författad av dr. Fred Goldberg, chef för The Swedish Polar Institute med 40 års erfarenhet av resor och forskning i polartrakterna.

Han inleder med en fascinerade historieskrivning av vetandet om Arktis från Erik den Röde, som fördrevs från Island och grundade den första bosättningen på Grönland till sonen Leif Erikson, som seglade till Vinland samt statistik över av isläggningen vid Islands kust ända fram till atomubåtarnas och jetplanens era. Från SAS Nordpolsrutter har han fått foton på isen. Med uppgifter från olika källor ha han pusslat samman en bild av isens varierande utbredning under mer än ett sekel.

Mot bakgrund av de senaste årens paniklarm om smältande Arktis är det nästan komiskt att läsa ett faksimil av USA:s Monthly Weather Review November 1922. Där refereras norske kaptenen Martin Ingebritsen, som seglat i Arktis under 54 år. Det var så varmt att han aldrig förr hade sett så lite is på havet och så många försvunna glaciärer.

Goldberg visar hur isens utbredning svängt upp och ner i cykler om 60 år, vilka samvarierar med växlingarna i Stilla Havets strömmar. Det talar tydligt för att den minskning som skett under 30 år, nu förbytts i tillväxt. Den är nu större än de senaste fyra åren.

I samarbete med kollegor i flera länder har även Goldberg kommit till slutsatsen att solens aktivitet ytterst är vad som avgör. Han redovisar mer ingående forskning än BBC-intervjun. Studier av gamla mönster i solfläckarnas antal gör det troligt att solens extrema beteende nu indikerar några kalla decennier framöver.

Solen påverkas uppenbarligen av planeterna. När de största står bakom varandra orsakar de ”tidvattenvågor ” på solen. Goldberg undrar varifrån den 60-åriga cykeln kommer. Runt oss finner han den perioden endast i Jupiters elliptiska bana runt solen, som för den närmast solen vart 60:e år. Eftersom de 17 åren utan uppvärmning gjort hypotesen om koldioxidens dominerande verkan högst tvivelaktig, kan det alltså vara så att Jupiter har större verkan än koldioxid på vårt klimat.

Skriften torde vara en förutsättning för en saklig debatt om Arktis isförhållanden.

Sture Åström, civ.ing, Helsingborg

Skrifterna kan beställas av författarana direkt:

Tege Tornvall: tege.tornvall(snabela)telia.com

Fred Goldberg: fred(snabela)materialdata.se

by