Sydsvenskan hade 2014-04-02 en artikel av professor Lennart Olsson på sin debattsida “Aktuella Frågor”:
Ibland sätter Sydsvenskan upp en betalvägg. Om det blir fallet, hör av dig så sänder jag ett klipp.
Lennart Olsson är medförfattare till IPCC:s rapport från Yokohama, varför artikeln förståeligt nog är en kortversion av dess sammanfattning. Jag sände nedanstående manus till redaktionen, men det avvisades genast.
+—-+—-+—-+
Det är svårt att spå, särskilt om framtiden. Det gäller förstås gamla tiders kristallkulor. Har man datorer, blir utsikterna bättre. Det kallas datorsimuleringar. Då matar jag in de värden jag har på aktuella variabler, exempelvis för ett rörsystem: Rördimensioner, antal ventiler och krökar, formler för strömning och pumpeffekt, med mera. För ett hus med 100 lägenheter kan jag gissa hur många som duschar samtidigt och simulera vad som händer en varm sommardag. Med rätt bra spådom. Ifall jag gissat rätt.
Lennart Olsson torgför klimatpanelen IPCC:s spådomar. Dess nya rapport bygger på datorsimuleringar för 2040 och 2100. Simuleringarna har förutsagt att den globala temperaturen ständigt skulle stiga, vilket blivit mer och mer fel, då ingen stigning noterats de senaste 17 åren.
Man behöver bara sunt förnuft för att förstå att simuleringarna för ytterligare 25 respektive 85 år inte är trovärdiga.
Denna självklarhet förklarade IPCC:s egen arbetsgrupp 2001. Klimatet är ett kaosartat system med ett otal variabler, vars inbördes relationer är helt eller delvis okända. Sådana måste gissas. Det är alltså gissningar som matas in i datorerna. Dessa gör någon miljon omräkningar för att komma 85 år framåt i tiden. Det resultat som matas ut blir inte bättre än en gissning.
Olsson använder begreppet ”klimatförändringar” lite obestämt. Ibland menar han den globala uppvärmningen, ibland tillskottet av koldioxid i luften. När temperaturen inte ändrats alls på 17 år, säger han att klimatet ändras så snabbt att människor och djur inte hinner med. Vad är det som gått så snabbt?
Den enda sentida ”klimatförändring” som kunnat mätas är en höjning av den globala temperaturen med mindre än en grad under 1900-talet. Den måste ses som en naturlig återhämtning efter det kalla 1800-talet. Den har givit högre skördar tillsammans med den högre halten koldioxid i luften. FAO rapporterar historiskt rekord 2013.
Den observerade klimatförändringen har alltså varit välgörande för mänskligheten och har nu stannat. Det finns inget klimathot.
IPCC anför nu extrema väderhändelser som tecken på ”klimatförändringar”. Men tidigare har de inte funnit något samband mellan global temperatur och extremväder. Sådant väder är naturliga inslag i vårt normala klimat och har inte blivit vanligare. Dessutom har energin i världens orkaner och tyfoner de senaste åren varit den lägsta sedan 70-talet.
IPCC har negligerat forskningen om naturliga drivkrafter. Redan 1801 fann William Herschel ett samband mellan klimatet och antalet solfläckar. Nu konstaterar solforskare i flera länder att solen beter sig som den gjorde för 200 år sedan, då några decennier var kalla. Det ger hög sannolikhet för att de närmaste decennierna blir kallare än nu. Fjolårets ovanligt kalla vintrar i Sydamerika, Nordamerika, Nordafrika och Mellanöstern kan vara början på en sådan period.
IPCC:s värsta larm har slagit fel: Det har inte blivit varmare på 17 år. De påstår att ”värmen gömmer sig i haven”, men det är bara en hypotes, som de inte kan bevisa. De har inte tillräckliga data från 80- och 90-talen, som kan visa att det som nu sker är ovanligt.
Beroende på de varma strömmarnas växlande riktning i haven minskar isen i norr under c:a 30 år medan den i söder växer. Det är vad som skett. Två år i rad har isen runt Antarktis slagit historiskt rekord. Nu sker det motsatta under 30 år. Isen i Arktis har börjat växa. Inget tyder på att denna rytm skulle ha brutits. Det finns ingen grund för IPCC:s förutsägelse att Arktis blir isfritt sommaren 2040. Och Isbjörnarna mår bra.
Öknarna drar sig tillbaka, eftersom den högre halten koldioxid gjort växterna tåligare för torka.
Havet stiger med obetydliga 1 à 2 mm per år, vilket inte innebär några risker för storskaliga översvämningar. Söderhavsöarnas koraller lyfter öarna i samma takt och vårt land har större landhöjningar än så.
Vid varje diskussion om klimatet måste den grundläggande frågan ställas: Vad bevisar att utsläppen faktiskt gör något åt klimatet? De svar IPCC givit hittills har bestått av idel hypoteser, datorsimuleringar och spekulationer utan bevisvärde.
När argumenten nu saknar grund tillämpar IPCC regeln att skrika högre. IPCC hanterar inte vetenskap utan driver politik.
IPCC:s spådomar har ingen trovärdighet.
Nätverket KLIMATSANS
Sture Åström
Sekreterare
by 