Västerviks Tidningen 2014-04-07

Av Olof Hellström Energiexpert före detta vice VD teknikkonsultföretaget ÅF Wibjörn Karlén Professor em. naturgeografi ledamot Kungliga Vetenskapsakademien Sture Åström Sekreterare För närverket Klimatsans. Publicerad 2014-04-07 00:01

FN:s Klimatpanel IPCC larmar om ökade klimathot från Yokohama. Men vi måste hålla några grundläggande fakta i minnet:

1. Det har inte varit någon global uppvärmning de senaste 17 åren. IPCC förutsåg ständigt stigande temperatur under den tiden och har alltså haft mer och mer fel för varje år.

2. Den enda sentida ”klimatförändring” som kunnat mätas är en höjning av den globala temperaturen med mindre än en grad under 1900-talet. Den måste ses som en naturlig återhämtning efter det kalla 1800-talet. Den har givit högre skördar tillsammans med den högre halten koldioxid i luften. Koldioxidens positiva verkan visas av att skördarna ökade även under de 17 åren, då temperaturen inte steg. FAO rapporterar historiskt rekord 2013. Extrema väderhändelser är naturliga inslag i vårt normala klimat och har inte blivit vanligare. Den observerade klimatförändringen har alltså varit välgörande för mänskligheten och har avstannat.

3. IPCC:s hypotes om koldioxidens dominerande verkan på klimatet är fortfarande obevisad. Däremot finns ovedersägliga bevis för att naturliga krafter orsakade högre temperatur än nu under Medeltiden och Romartiden. Däremellan var det kallare och betydligt kallare under Lilla Istiden på 1500- och 1600-talen. Inga tecken tyder på att mer koldioxid kan påverka klimatet så mycket att det märks.

4. Redan 1801 konstaterade William Hershel ett samband mellan klimatet och antalet solfläckar. Forskningen därom har IPCC negligerat. Nu ser solforskare i flera länder att solen beter sig som den gjorde för 200 år sedan, då några decennier var kalla. Det ger hög sannolikhet för att de närmaste decennierna blir kallare än nu. Fjolårets ovanligt kalla vintrar i Sydamerika, Nordamerika, Nordafrika och Mellanöstern kan vara början på en sådan period.

5. Beroende på de varma strömmarnas växlande riktning i haven minskar isen i norr under c:a 30 år medan den i söder växer. Det är vad som skett. Två år i rad har isen runt Antarktis slagit historiskt rekord. Nu kan vi vänta att det motsatta sker under 30 år. Isen i Arktis har nu börjat växa. Inget tyder på att denna rytm skulle ha brutits. Det finns ingen grund för IPCC:s förutsägelse att Arktis blir isfritt sommaren 2040. Och Isbjörnarna mår bra.

Öknarna drar sig tillbaka, eftersom den högre halten koldioxid gjort växterna tåligare för torka. Orkanerna har numera haft den lägsta intensiteten sedan 70-talet.

Havet stiger med obetydliga 1 till 2 millimeter per år, vilket inte innebär några risker för storskaliga översvämningar. Söderhavsöarnas koraller lyfter öarna i samma takt och vårt land har större landhöjningar än så.

Något ”klimathot” kan inte anas. IPCC förstår inte vad vetenskap är. När deras argument saknar grund, tillämpar de regeln att skrika högre, som de politiker de är.

by