Nedan följer ett manus som refuserats av Svenska Dagbladets Brännpunkt. Det var svar på en artikel påskdagen av Billy Larsson, initiativtagare till nätuppropet ”Radikalisera klimatpolitiken.nu” med titeln ”Klimatet är ytterst en etisk fråga”:

Som hörs på titeln handlar den om att skuldbelägga oss i I-världen för U-världens elände. Sedan januari 2013 har Brännpunkt haft 34 artiklar om klimatet, men ingen har ställt frågan OM koldioxid faktiskt har någon verkan. Det borde vara den viktigaste frågan, men den är tabu. Den blundar svenska riksmedia nästan totalt för. Här följer vårt manus:

+ + + +

Den mest grundläggande frågan inom etiken gäller ”sanningen”. Erkänner man inte vad som är sanningar, faller resten av resonemanget samman. Beträffande klimatet blir det verifierade fakta. Det gäller för Billy Larssons inlägg den 20 april med rubriken ”Klimatet är ytterst en etisk fråga”. Liksom många andra är han vilseförd om klimatets fakta.

Billy Larsson förutsätter att ”klimatförändringarna är en långsamt pågående katastrof”, vilket är vad FN:s klimatpanel IPCC hävdat under sina 25 år. Det baseras på dess hypotes att mer koldioxid i luften orsakar ökad uppvärmning av planeten. Trots att det varit dess främsta uppgift under alla åren, har IPCC inte lyckats bevisa detta.

Inga fakta styrker hypotesen, men många motsäger den.

Det har inte blivit varmare på 17 år, fast IPCC larmat om ständigt stigande temperatur. Den enda sentida ”klimatförändring” som kunnat mätas är en uppvärmning av trekvarts grad under 1900-talet. Den bör ses som en naturlig återhämtning efter det kalla 1800-talet. Den har alltså avstannat.

IPCC har haft fel i alla väsentligheter. Isen på havet i Arktis skulle smälta bort. Men polarisarna växer både i norr och söder. I september slog isen runt Antarktis historiskt rekord. Havets nivå skulle stiga, men mätningarna i världens hamnar visar ingen oroande stigning. Fler söderhavsöar växer än de som krymper.

Istället har ”klimatförändringen” varit välgörande. Värme och koldioxid gör växtligheten frodigare. FAO har rapporterat ökade skördar det senaste decenniet. Skogarna växer snabbare, öknarna krymper, orkanerna har blivit färre.

Den globala temperaturen tycks vara på väg neråt. Det har snöat i Nordafrika och Mellanöstern ända bort till Iran på platser som inte sett snö på en mansålder. USA har haft snö ner till gränsen mot Mexiko och något tusental orter har noterat köldrekord. I augusti var vintern i Sydamerika särdeles svår.

Redan 1801 rapporterade William Herschel om ett samband mellan antalet solfläckar och klimatet. Nu visar forskare i flera länder att solen uppträder som för 200 år sedan, då det var kallt ett par decennier. Det ger hög sannolikhet för att detsamma sker nu. Då skulle solen vara viktigare för vårt klimat än koldioxiden.

I tidskriften Nature Geoscience den 8/12 2013 rapporteras att planeternas värmebalans uppstår på den höjd i atmosfären, där trycket är 0,1 bar, oberoende av atmosfärens gasblandning. Det betyder cirka 11.000 meters höjd på jorden. Därifrån ner till marken skapas ”växthuseffekten” av gravitationen enligt naturens lagar. Effekten beror då på atmosfärens tjocklek, vilket skulle betyda att koldioxidens bidrag är NOLL.

IPCC baserar sina larm på datorsimuleringar. Redan 2001 konstaterade deras Arbetsgrupp nr 1 att klimatet utgör ett kaos, där drivkrafterna är många med okända effekter. Dessa måste då gissas, varför simuleringar blir meningslösa. Professor Gösta Walin, som har 40 års erfarenhet av klimatforskning, har förklarat: ”Jag ser det mest som ett utslag av storhetsvansinne att tro att man kan avbilda klimatet i en dator.”

Under drygt 17 år har IPCC:s simuleringar allt mer fjärmat sig från uppmätta temperaturer. Ändå baseras de nya rapporterna från Yokohama och Berlin på simuleringar för åren 2040 och 2100. Det är inte seriöst. De blir närmast fria fantasier. IPCC har inte ägnat studiet av solens verkan och planeternas atmosfärer något betydande intresse.

IPCC borde inte ha några viktigare uppgifter än att finna om det faktiskt är så att koldioxidens roll är NOLL, och det faktiskt är solen som är den viktigaste drivkraften. Att så inte sker visar att IPCC inte ägnar sig åt vetenskap utan åt politisk aktivism. Det senare förklaras av att panelen styrs av FN, vars generalförsamling har en majoritet av U-länder, som i många fall ser IPCC som verktyget att få ekonomiska bidrag från I-länderna. I dessa späder välmenande, men okunniga aktivister som Billy Larsson på deras förväntningar genom att skuldbelägga oss i I-världen. Det är omotiverat. Våra utsläpp av koldioxid har inte påverkat klimatet annat än i positiv riktning: Det växer bättre.

Man behöver bara sunt förnuft, för att inse hur IPCC förverkat sin trovärdighet. Det är på denna icke-existerande bas som Billy Larsson bygger sitt resonemang .

För Nätverket KLIMATSANS
Wibjörn Karlén, professor em. Naturgeografi, ledamot Kungl. Vetenskapsakademien, KVA
Tore Scherstén, professor em. ledamot KVA
Sture Åström, civ.ing.
Nätverkets sekreterare

by