2014-05-09 Kristianstadsbladet
Nätverket KLIMATSANS, Ulf Mossberg, Agronom före detta vd Nitro Nobel Group, Tege Tornvall, Författare till ”Solen driver vårt klimat”, Sture Åström, Civilingenjör nätverkets sekreterare
De senaste 30 åren ökade Jordens växtlighet med 11 procent, noterat per satellit. Åren 1984–2004 registrerade amerikanska NASA-satelliter drygt 6 procent mer växtlighet.
Det är rimligen en följd av något högre temperatur – och av mer koldioxid i atmosfären. Studier av trädringar och växters klyvöppningar visar att koldioxidhalten ökar med ökande temperatur – och minskar när det blir kallare.
Alltså precis motsatt IPCC:s hypotes, som säger att det är koldioxiden som driver upp temperaturen.
Sedan Lilla istiden slutade cirka 1850 har den marknära atmosfären i tre perioder totalt värmts en knapp grad. I mellanperioder blev det något kallare – och tycks bli det nu igen. Sedan 1995 har de fem institut som mäter världens medeltemperatur inte registrerat någon nämnvärd ökning.
Men det är fortfarande cirka 0,7 grader varmare än i början av 1900-talet, och växtligheten har alltså ökat.
Detsamma gjorde den under den varma medeltiden cirka 950-1250. Då smälte glaciärer och havsis. Skog och grödor växte. Trädgränsen höjdes. Permafrosten började tina. Vikingar kunde segla i arktiska vatten och koloniserade Grönland och nordöstra Amerika.
Det var en välsignad tid!
Men sedan blev det kallare fram till cirka 1850. Det samvarierade nära med växlande solmagnetism och tre djupa solminima. Sedan blev solen åter mer aktiv, och det blev varmare igen. Men nu är solen tillbaka i en passiv cykel och förebådar enligt solforskare en ny, kallare period.
Då kan den högre koldioxidhalten komma väl till pass för att hålla växtligheten uppe. Koldioxid är som bekant växtlighetens näring.
by 