Det är inte påstådd uppvärmning utan konstaterad avkylning som väntar Jordens växande befolkning framöver. Sedan 18 år har Jordens marknära atmosfär inte blivit märkbart varmare. Det har klart konstaterats av de fem institut som följer den globala temperaturen.

Solfysiker i flera länder har övertygande visat att Solens växlande magnetiska aktivitet styr Jordens växlande klimat. Låg solaktivitet med få eller inga solfläckar och svag solvind ökar den kosmiska instrålningen och därmed också den kylande molnbildningen i atmosfären.

Satelliter har registrerat att Solens skyddande sfär mot kosmisk instrålning har minskat med ca 25 procent och att den kosmiska instrålningen har starkt ökat. Den avslutade solcykel 23, den pågående solcykel 24 och den kommande solcykel 25 är alla svagare och längre än de närmast tidigare.

Detta tyder enligt ledande solforskare på kommande kyligare klimat precis som under Lilla istiden ca 1300-1850 med motsvarande låg solaktivitet i tre perioder med hungersnöd och minskande befolkning.

Minskade skördar

Kyligare klimat förkortar odlingsperioderna, minskar odlingsytan och ökar risken för köldskador på grödan i viktiga jordbruksområden för Jordens växande folkmängd. Särskilt stor blir effekten för de ca 600 miljoner invånare som bor i Nordafrika och Mellanöstern fram till Afghanistan och Pakistan.

Dessa länder subventionerar och importerar redan mer än hälften av de livsmedel de behöver för sina fortfarande snabbt växande befolkningar. Deras inhemska jordbruk kan inte försörja ens hälften av deras invånare, och väntat kyligare klimat kommer att ytterligare minska denna förmåga.

Samtidigt minskar deras möjlighet att fortsatt importera livsmedel, eftersom även exportländernas skördar väntas minska – med brist och ökande priser som följd.

Frånsett oljeexport har arabländerna nästan inga exportintäkter att betala sin matimport med, och även deras oljeintäkter väntas minska i takt med minskad produktion från med tiden sinande oljekällor. Deras övriga försörjning täcks av bidrag från främst USA och EU-länder.

Med bidrag och oljeintäkter som buffert har arabländernas befolkning länge ökat med ca två procent per år. Sedan 1960 har deras totala befolkning fyrfaldigats från 153 till ca 600 miljoner personer – med långt under 50 procents förmåga till självförsörjning.

Nya folkvandringar

Men kyligare klimat och minskande skördar kommer att minska även dessa bidrag så att allt fler arabländer inte längre klarar att försörja sina befolkningar. Utan fortsatt stöd av oljeintäkter och västliga bidrag återstår då bara rena hungerkatastrofer för dessa länder – med risk för stora folkvandringar till Europa.

Ett stort vulkanutbrott med skymmande stoftmoln mot Solen kan ytterligare kyla atmosfären, minska odlingsytan och förkorta odlingssäsongen. Pinatubos utbrott 1991 sänkte Jordens medeltemperatur med en halv grad. Det kan snart vara dags igen.

Något att tänka på för alla som varnar för påstådd fortsatt global uppvärmning. Den knappa grad som atmosfärens marknära temperatur ökade med under 1900-talet har enligt satelliter ökat Jordens växtlighet med 11 procent de senaste 30 åren.

Sedan 1930 har världens spannmålsproduktion ökat fem gånger från 481 miljoner ton till 2,4 miljarder ton. Men folkmängden har bara ökat 3,5 gånger.

Denna för Jordens liv gynnsamma utveckling hotas nu av väntat kyligare klimat!

Tege Tornvall
Nätverket Klimatsans

Källor:
Wikipedia om folkmängder och odling
Solforskarna Henrik Svensmark , Eigil Friis-Christensen, Nir Shaviv, Habibullo Abdussamatov, m. fl.
Boken “Twilight of Abundance” av den australiske geologen David Archibald.

by