2014-11-24

Fixeringen vid koldioxid har gjort vetenskap till ovetenskap

I min debattartikel – Fel lägga alla ägg i koldioxidkorgen -12 nov i VLT redovisar jag ett antal skäl till att ifrågasätta den s k AGW-hypotesen (människoorsakad global uppvärmning). Det mesta talar för att hypotesen är felaktig.

I vilket annat sammanhang som helst skulle bristen på bevis för hypotesens giltighet innebära att den betraktas som falsifierad och därför förkastas. I stället hävdar IPCC att den med 95 procent säkerhet är sann.

19 nov bemöter Omställningsnätverket i Västerås min artikel. Två av nätverkets vanföreställningar vill jag bemöta. I övrigt vill jag använda debattutrymmet till att ytterligare utveckla IPCC:s trovärdighetsproblem.

Att kurvan över den globala medeltemperaturen inte har planat ut är fel. Det är så enkelt som att bara konstatera fakta. Att det senaste årtiondet är bland de varmaste som registrerats är sant. Hur skulle det annars vara? Vi är ju alla överens om att vi haft en fortgående uppvärmning fram till ung 1997, då utplaningen började!

Det andra är den efterhängsna myten om enigheten bland 97 procent av världens klimatforskare. Detta kommer från några vetenskapligt ogiltigförklarade tendentiösa undersökningar som för länge sedan utgått i den seriösa debatten.

Observationer av verkligheten kan antingen styrka, bevisa eller falsifiera en hypotes. Hur ser då verkligheten ut?

1) under första halvan av 1900-talet, innan vi började bränna fossila bränslen i större omfattning steg den globala medeltemperaturen lika mycket som under andra halvan då den fossila förbränningen tagit fart.

2) åren 1958 till 1977 sjönk den globala temperaturen trots att CO2-halten fortsatte att öka.

3) Under de senaste ca 18 åren har ingen signifikant temperaturhöjning observerats trots fortsatt ökning av atmosfärisk CO2. Enligt IPCC:s datormodeller skulle temperaturen ha stigit med drygt en halv grad.

Det spelar ingen roll om CO2-ökningen är antropogen eller ej. Ovanstående visar ändå att växthuseffekten överdrivits. Därmed måste också AGW-hypotesen anses falsifierad och skall förkastas.

Av central betydelse för datormodellernas förutsägelser är det som benämns klimatkänsligheten. Denna definieras som den temperaturökning som följer av en fördubblad CO2-halt. IPCC har i sin senaste rapport angivit denna till 1,5 – 4,5 grader C.

Ett antal nyligen presenterade studier anger betydligt lägre värden. Lägsta värdet anges i en norsk studie (Skeie et al., 2014) med 0,9 – 3,2 grader C. Det är sammantaget en stor grupp välmeriterade klimatforskare som ligger bakom studierna och som ifrågasätter IPCC:s högre värden.

Frågan om varför dessa studier inte uppmärksammas i media måste ställas. Att rapportera om detta, liksom om den avstannade uppvärmningen, är en journalistisk skyldighet och nödvändigt för medias trovärdighet.

Jordens klimat undergår ständiga förändringar. Våra kunskaper om naturliga faktorers påverkan på klimatet är mycket begränsade. Det är därför inte möjligt att fastställa en referensnivå för att bedöma den tillkommande antropogena påverkan. Allt tyder på att de naturliga variationerna är storleksordningar större än vad människan kan åstadkomma. Att som IPCC med 95 procent säkerhet hävda att det huvudsakligen är just antropogena faktorer som ligger bakom den globala temperaturhöjningen det senaste århundradet är pseudovetenskap.

Hur det kunnat bli så att västvärldens regeringar låtit sig uppfyllas av långtgående ambitioner att till astronomiska kostnader rädda jorden från ett klimathot som bygger på så lösa boliner, är en gåta. Att mediala opinionsbildare varit så framgångsrika i att övertyga allmänhet och politiker om att vi skall tro på klimatmodellernas förutsägelser kan vara ett svar. Det visar i så fall att klimatvetenskapen har stora problem med hur den återges i media.

Fixeringen vid koldioxiden är av politiskt ursprung och har gjort vetenskapen till ovetenskap. Gärna energieffektivisering och minskad fossilförbränning för att minska ohälsosamma utsläpp (ej CO2). Men blanda inte in klimatförändringar i detta!

Sigvard Eriksson Norrtälje Medlem i Nätverket Klimatsans

by

2014-11-24

Det finns inga konkreta bevis på koldioxidens klimatpåverkan

Revolutionären och kommunisten Lenin myntade begreppet ”Nyttiga Idioter” för människor, som lurades att verka för sin egen undergång. Nyss framträdde ett gäng Nyttiga Idioter (NI) den 19 november under rubriken ”Det brådskar att få bort fossila bränslen.”

De angriper ”klimat-skeptikern” Sigvard Eriksson, som 12 november gick till attack mot IPCC.

Nu är det så att miljarder kronor, satsade på ”klimatforskning”, under några årtionden inte gett några konkreta bevis på koldioxidens klimatpåverkan. Däremot finns vetenskapliga bevis på att den inte har det.

NI skriver bland annat att Sigvard Eriksson skriver att ”det inte skett någon temperaturförändring de senaste arton åren trots att CO2-halten i atmosfären ökat.” Och så är det.

Om man måste välja mellan att tro på mätningar av temperaturen eller på prognoser från felmatade datorer så väljer jag att tro på mätningar. IPCC:s okunniga politiker väljer att tro på datorerna.

Människorna invaggas inte i falsk trygghet av oss, som inte tror på katastrofala temperaturökningar.

Däremot invaggas de i en falsk otrygghet av dem, som skrämmer med falska klimathot för att få oss att lämna ifrån oss våra pengar.

IPCC består huvudsakligen av politiker med vana att lura till sig våra slantar samt av gröna ”klimatforskare”. Ursprungligen tillfrågade IPCC ett antal forskare om vad de trodde orsakade uppvärmningen ( 0,7 grader på hundra år under det att halten CO2 i luften ökade med 40 procent)

“Det vet vi inte” svarade forskarna. Trots detta uppgav IPCC att forskarna ansåg att orsaken var människans utsläpp av CO2.

Sedan upprepar NI att 97 procent av klimatforskarna tror att det sker en uppvärmning och att människan är orsaken. Men ett universitet tillskrev över 10.000 forskare, varav över 3.000 svarade. Av dessa plockade man bort alla utom 77 och av dessa visade sig 75 tro att människan orsakar uppvärmning. 75 av 77 blir just 97 procent. Därefter skriver NI en liknelse där 100 läkare betraktar ett svårt sjukt barn och 97 ville operera medan 3 ville vänta. Skillnaden är att läkarvetenskapen är en vetenskap, som bygger på beprövad erfarenhet och inte på gissningar och spekulationer och utfall från felprogrammerade datorer.

Håkan Sjögren
Teknologie doktor, docent och molekylforskare, Västerås

by

2014-11-17

I Köpenhamn förklarade IPCC den 2 november att ”hotet mot klimatet växer och klotet blir varmare”. Samtidigt vet vi att ingen global uppvärmning noterats på 18 år. Detta kollar man lätt, googla ”uah spencer temperature”. Där visas de officiella data, som IPCC har att arbeta med.

Ändå står det att ”klotet blir varmare” i den ”Sammanfattning för Beslutsfattare, SPM” som presenterades av generalsekreteraren Ban Ki-Moon. Han förklarade: ”Jag har själv sett de snabbt smältande glaciärerna, senast på Grönland tillsammans med Danmarks statsminister”.

Inlandsisen på Grönland är upp till 3 km tjock. Det tar sekler för den att anpassa sig till ändrat klimat. Då detta blivit en knapp grad varmare de senaste 150 åren, är det naturligt att Grönlands is nu kalvar lite oftare. Det han såg var tecken på det klimat som varit, inte det som väntar oss. Hans uttalande visar hur lite han förstår av klimatforskning.

En bättre indikation på det aktuella klimatet är utbredningen av isen på havet. De två senaste åren har den varit större än de tre föregående åren. Isen växer alltså. Det nämnde han inte.

Man kan inte tala om framtiden utan att utgå från historien. IPCC konstaterar att den globala temperaturen stigit med beskedliga 0,74 grader C sedan 1850. Det innebar slutet för den ”Lilla Istiden”, vilket vi skall vara glada för.

Den lilla uppvärmningen och den samtidiga höjningen av halten koldioxid i luften har varit gynnsam för växtligheten. Gasen är växternas viktigaste näring. Med högre halt i luften behöver de ”andas” mindre luft och förlorar så mindre vatten. De klarar torka bättre och vandrar in i öknarna. Dessa har blivit mindre, inte större som IPCC spått. Satellitfoton visar att Jorden har blivit elva procent grönare.

På samma sätt har skördarna ökat. FAO noterar 20 procent mera spannmål det senaste decenniet, googla ”välgörande FAO”.

Vårt eldande har alltså räddat miljoner fattiga från svält.

Denna enda faktiska ”klimatförändring” har även inneburit färre orkaner, cykloner, tornados och skyfall. Haven har inte stigit oroande, polarhavens isar växer, isbjörnarna mår bra, allt tvärt emot IPCC:s larmande.

Mest avslöjande är dock att IPCC, efter att ha misslyckats med att spå 18 år, utfärdar spådomar för åren 2040 och 2100, d.v.s. för 25 respektive 85 år. Kan man vänta sig något sådant av andra än bondfångare?

Märk väl att dess namn är ”Intergovernmental Panel on Climate Change”. Det betyder att IPCC är ett ”mellanstatligt” organ, som styrs av FN:s 195 regeringar, det vill säga av politiker. Majoriteten av dessa avser U-länder utan erfarenhet av vetenskaplig forskning. Många av dem är djupt korrumperade, googla “som driver IPCC”.

För att stärka trovärdigheten av rapporten i Köpenhamn förklarade man att dess formuleringar förhandlats fram mellan 350 delegater från fler än 120 länder, som gått igenom den, ord för ord. Delegaterna är utsedda av ländernas politiker. Rapporten är alltså politik, inte vetenskap. De förstår inte själva att denna förklaring gör ytterst tydligt att rapporten diskvalificeras som vetenskap.

IPCC har inga uppmätta data som stöder hypotesen att koldioxid är den dominerande drivkraften för klimatet. Obs ! Inga som helst data, bara “bedömningar”, d.v.s. gissningar. Däremot finns det hur mycket data som helst som visar att klimatet gått både upp och ner utan att koldioxiden kan ha medverkat. Tusentals forskare hävdar att koldioxid inte KAN göra så mycket att det märks. Ban Ki-Moon fick detta besked av 125 internationella forskare för två år sedan.

Politikerna i IPCC har negligerat forskningen om det mest uppenbara: Solens inflytande. Trots att astronomen William Hershel redan 1801 rapporterade om ett samband mellan klimatet och solfäckscyklerna. Världens solforskare konstaterar nu att solen uppför sig som för 200 år sedan, då det var kallt, vilket med största sannolikhet förebådar några kalla decennier, googla “pulkovo solen kallare”.

Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS

by

2014-11-17

Nätverket Klimatsans har över hundra medlemmar som noga följer klimatforskningen. Fler än två dussin är professorer och doktorer, som själva forskar och har nära kontakt med kollegor i hela världen. Därför har vi tillgång till mycket kompetenta analyser av forskningen.

Gunnar Kjelldahl skriver i NT den 11 november om klimatpanelen IPCC, som han menar är utsatt för ”konspiratorisk propaganda”. Jag ber Gunnar Kjelldahl att mobilisera sitt sunda förnuft inför följande väl kända eller lätt kontrollerade fakta.

• IPCC:s namn är ”Intergovernmental Panel on Climate Change”, alltså ett ”mellanstatligt” organ. Det styrs av FN:s 195 regeringar, det vill säga av politiker. De flesta representerar u-länder och saknar erfarenhet av vetenskap och kompetens att bedöma vilka ”forskare” som är experter och vilka som är charlataner.

• IPCC förklarade att rapporten från Köpenhamn förhandlats fram ord för ord mellan 350 delegater från 120 länder. Delegaterna, diplomater och byråkrater, är utsedda av politiker. De förstår inte själva att detta diskvalificerar rapporten som vetenskap.

• Rapporten behandlar klimatet för åren 2040 och 2100 samt föreslår åtgärder för att bemästra den globala uppvärmning deras datorsimuleringar förutser. Dock har dessa blivit mer och mer fel under de senaste 18 åren, då ingen uppvärmning noterats. Jag ber Gunnar Kjelldahl förklara, varför han tror att IPCC kan spå 25 och 85 år framåt, när de misslyckats med 18 år.

• Det ”massiva vetenskapliga stöd” IPCC refererar till brukar preciseras till 97 procent av ”klimatforskarna”. Den siffran kommer från en enkät gjord 2009 på University of Illinois. Den var så usel att resultatet egentligen bara var sju promille av de tillfrågade. Att omogna studenter ibland gör bort sig så totalt kan man förstå. Men IPCC:s ordförande refererade till denna enkät i mer än två år. Därmed visade han sig groteskt okunnig eller rent ohederlig.

IPCC har ingen trovärdighet.

Sture Åström
sekreterare, Nätverket Klimatsans

by

2014-10-15

Jag har missat införandet av ett “tungt” manus

Är det moraliskt försvarbart att ljuga i en offentlig debatt? Eller att ljuga därför att chefen sagt att så skall man göra? Eller att fara med osanning, därför att man inte besvärat sig med att ta reda på sanningen? Även om den är lätt tillgänglig. Svaret på dessa frågor verkar vara ”ja”, om det gäller klimatet. Ursäkten är att man vill ”rädda världen” från klimathotet. Så som jesuiterna sade: Ändamålet helgar medlen.

Vi får läsa: ”Klimatet förändras förfärande fort”, fast ingen global uppvärmning noterats på de senaste 18 åren. Det kollas lätt med google: ”uahspencergraph”. Fast klimatet inte ändrats, skyller man väderkatastrofer på ”klimatförändringarna”. Lätt finner man att orkanerna har haft 30 procent mindre energi än på 90-talet, googla ”mauerunningcycloneace”. Sanningen är att klimatet alltid varit kaotiskt. Extrema oväder är en naturlig del av vårt normala klimat. Detta har inte alls förändrats ”förfärande fort”. Det har beskedligen värmts med trekvarts grad under 150 år. Och inte alls under de senaste 18 åren.

Det finns inga mätbara indikationer på att det kan bli varmare, bara klimatpanelen IPCC:s datorsimuleringar, som visat sig sakna kontakt med verkligheten. Däremot uppträder solen nu lika extremt som för 200 år sedan, då det var kallt, googla ”pulkovo kallare”. Det är ett tydligt tecken på en kommande kall period.

Globalt har det varit färre och mildare extremväder det senaste decenniet. Översvämningarna i Malmö orsakades av 100 millimeter under ett dygn. I Fagerheden i Norrbotten kom 198 millimeter den 28 juli 1997. Noteringar över 180 millimeter gjordes även 2004 och 1907. De katastrofala följderna beror på samhällets utveckling. Från de stora arealerna tak och asfalt dräneras regnet bort snabbare än avloppsnäten klarar av. Det är ett problem för stadsbyggarna men inte för klimatet. För att bedöma detta måste man se på hela globen under ett sekel.

Växtligheten frodas i värme och med mera koldioxid i luften, eftersom denna gas är deras viktigaste näring. De behöver ”andas” mindre luft för att få sitt behov. Därmed förlorar de mindre vatten och tål torka bättre. Det har visat sig genom att öknarna har dragit sig tillbaka. Det har också betytt större skördar. FAO:s statistik visar en ökning med 20 procent på tio år. Våra utsläpp har alltså varit bra för mänskligheten. Med dem har vi räddat miljoner människor från svält, googla ”koldioxid fotosyntes välgörande”.

Med denna insikt måste vi betrakta det som högst omoraliskt att skrämmas med en klimatkatastrof som inte finns, för vilken man föreslår minskade utsläpp, som inte gör någon skillnad, men drar enorma kostnader. Det är ingen ursäkt att chefen, regeringen, visat sig så missledd, att den utfärdat direktiv enligt förslagen. Men givetvis skall vi förbereda oss för de oväder, som kan drabba var som helst. Det är omoraliskt att skrämmas med ”klimathotet”.

Sture Åström
Nätverket Klimatsans

by

2014-11-14

Artikeln finns även att läsa här.

by

2014-11-05

När får vi se en vetenskapsjournalist berätta att kejsaren är naken, att IPCC:s rapporter är starkt ifrågasatta och att den globala uppvärmningen stått still i arton år, vilket klimatmodellerna inte kunnat förutse? Regering och riksdag måste inse att den rådande dogmen om klimatförändringar och dessas orsaker inte vilar på stabil vetenskaplig grund.

Det skriver Sigvard Eriksson, medlem i nätverket Klimatsans.

– Människans påverkan på klimatet är tydlig och den ökar. Men vi har verktygen för att hejda klimatförändringarna. Vetenskapen har talat. Det finns inga tvetydigheter. Världens ledare måste agera och tiden är inte på vår sida.

Så talade FN:s generalsekreterare vid IPCC:s (FN:s klimatpanel) presentation av vad som anses vara decenniets viktigast dokument om klimatförändringarna. Någon antydan om osäkerhet på grund av att klimatvetenskapen ännu är i sin linda och att våra kunskaper om växthusgasernas betydelse är ofullständiga kan inte skönjas.

Dokumentet innehåller inget nytt i sak. Att vetenskapen är klar och att det är bråttom har vi hört förr. Mediernas rapportering påminner om kejsarens nya kläder. Alla instämmer. Inga kritiska frågor.

Sedan sin tillblivelse 1988 har IPCC med växande säkerhet anfört att det är växthuseffekten och de antropogena (människoorsakade) koldioxidutsläppen som ligger bakom den globala uppvärmningen. Den rådande dogmen att mer än hälften av uppvärmningen från 1951 till 2010 beror på antropogena koldioxidutsläpp, kan på goda grunder ifrågasättas. Den så kallade AGW-hypotesen (Antropogenic Global Warming) är fortfarande obevisad och sannolikt överdriven. Tyvärr saknas, med några få undantag, varje uns av kritisk analys av denna dogm i den politiska retoriken.

Under 1900-talet har den globala medeltemperaturen stigit med cirka 0,7 grader. Men, under början av 1900-talet, innan människan började bränna stora mängder fossila bränslen, var uppvärmningen av samma omfattning som vid slutet av 1900-talet. 1958-77 sjönk den globala medeltemperaturen, trots att CO2-halten i atmosfären steg. Detta talar emot att den antropogena koldioxiden skulle vara den faktor som har störst betydelse för klimatet.

Mot AGW-hypotesen talar också att IPCC:s framtidsprojiceringar med hjälp av datormodeller stämmer dåligt överens med verkligheten. Under de senaste arton åren med fortsatt ökning av atmosfärisk CO2, har ingen global temperaturhöjning noterats Avståndet mellan vad datormodellerna visar och verkligheten ökar år för år. Trots att hundratals miljarder kronor spenderats, har försök att bevisa hypotesen inte rönt någon vetenskaplig framgång. Ändå har alla riksdagspartier, med undantag för SD, anammat hypotesen och förklarat krig mot koldioxiden.

FN-organet IPCC är i realiteten ingen objektiv, oberoende bedömare av klimatförändringar och dessas orsaker. IPCC:s begränsade uppgift, alltsedan starten är att ta fram rapporter om människans påverkan på jordens klimat. Denna uppgift ger inget utrymme till att pröva alternativa förklaringar till vad som styr det kaotiska klimatsystemet. I stället har en hel klimathotsindustri med tiotusentals byråkrater byggts upp kring den förutfattade meningen att det är människan som ligger bakom de klimatförändringar som dels redan skulle ha inträffat men som inte har kunnat observeras och dels framtida klimatförändringar.

Något som IPCC har lyckats väl med är att få forskare, politiker, journalister och allmänhet att tro på AGW-hypotesen. Forskare och byråkrater som stödjer denna hypotes ser en säker försörjning i form av anslag och löner.

Fastlåsningen vid AGW-hypotesen har begränsat klimatforskningen. En alternativ förklaring, att solens aktivitet och kosmisk strålning påverkar klimatet har dock på senare tid vunnit visst gehör. Den omstridde danske forskaren Henrik Svensmark har påvisat att den mängd kosmisk strålning som når jordens atmosfär hänger samman med styrkan i solens magnetfält.

Solens magnetfält skärmar av jorden från den kosmiska strålningen. När solaktiviteten är svag släpps mer kosmisk strålning igenom till jordatmosfären och moln kan lättare bildas på grund av de kondensationskärnor som partikelstrålningen ger upphov till. Mera moln minskar den solinstrålning som når jorden och temperaturen sjunker. Omvänt ger starkare solaktivitet mindre molnbildning, solinstrålningen vid jordytan ökar med stigande temperatur som följd.

Solaktiviteten följer flera cykliska förlopp, bland annat ett cirka elvaårigt. Nuvarande solcykel (cykel 24), är lågaktiv. Enligt ledande solforskare blir även solcykel 25 lågaktiv. Detta talar närmast för att vi går mot ett kyligare klimat.

Frågan är om IPCC har underskattat betydelsen av solens aktivitet och den kosmiska partikelstrålningen samtidigt som man överskattat växthuseffekten och koldioxidens betydelse? Vilka andra hypoteser är värda att undersökas?

Påståendet att en enig forskarkår står bakom IPCC:s slutsatser är falskt. IPCC är en mellanstatlig politisk byråkrati som samlar in rapporter från utvalda forskare. Författarna som har i uppdrag att skriva de olika kapitlen väljer ut vilka rapporter som får komma med i IPCC:s sammanställningar och vilka som lämnas utanför. Till exempel har forskare som studerat solens inverkan negligerats.

De forskare vars alster blivit utvalda står givetvis för sina egna rapporter Något kollektivt ansvar för IPCC:s slutledningar och sammanställningar existerar däremot inte.

Många kritiska forskare menar att observationer av klimatet inte stödjer AGW-hypotesen och att IPCC:s rapporter inte reflekterar det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Den sammanfattande rapport, SPM, Summary for Policy Makers som presenteras för media och politiker är en bakom lykta dörrar framförhandlad text som skall tillgodose drygt hundratalet nationers krav och önskemål om vad som skall betonas. Bland annat Dr Philip Lloyd har sagt: ”Jag gjorde en detaljerad utvärdering av IPCC:s rapporter och SPM och har identifierat det sätt på vilket sammanfattningarna har förvrängt vetenskapen. Jag har funnit exempel på sammanfattningar som säger raka motsatsen till vad forskare säger.”

Vår kunskap om de ständigt pågående klimatförändringarna är begränsade. Att satsa allt på AGW-hypotesen och föra krig mot koldioxiden genom mer eller mindre genomtänkta energiomställningar är ansvarslöst. Frågan är om IPCC har förverkat sitt förtroendekapital?

När får vi se en vetenskapsjournalist berätta för svenska folket att kejsaren är naken, att IPCC:s rapporter är starkt ifrågasatta och att den globala uppvärmningen stått still i arton år, vilket klimatmodellerna inte kunnat förutse? Att ökade skördar och krympande öknar är påtagliga effekter av CO2-ökningen?

Regering och riksdag måste inse att den rådande dogmen om klimatförändringar och dessas orsaker inte vilar på stabil vetenskaplig grund och därför inte kan utgöra förutsättning för beslut om vår framtida energiförsörjning.

Sigvard Eriksson

by

Färgmarkeringarna anger hur högt över havet istäcket når.

En av våra medlemmar fick följande fråga på Facebook:

”Hur förklarar forskarna issmältningen när mätstationerna inte visar på någon global höjning av medeltemperaturen? Är det fejkade bilder som t.ex. Greenpeace lägger ut? Hur ska vi få reda på sanningen när rapporteringen är så motstridig?”

Den refererade bilden ligger på Greenpeaces hemsida och visar en stor pöl av smältvatten ovanpå isen. Mitt på bilden står:

”Mellan 2002 till 2011 smälte Grönlands is SEX GÅNGER SNABBARE än under förra decenniet. (Källa IPCC 2013)”

Kommentar: Bilden ser äkta ut, men man ser pölens botten långt mot dess mitt. Djupet kan således inte handla om mer än någon enstaka decimeter. Det skall ställas emot isens tjocklek, c:a 3 km. Att det bildas pölar några sommardagar är mer en fråga om väder än om klimat.

Notera att på 3 km höjd är luftens temperatur 20 grader lägre än vid marken. Grönland måste således drabbas av en värmebölja på 25 grader, för att snön ovanpå skall börja tina. Där isens front ligger på marken, tinar den närmast marken, så att de övre lagren blir hängande i luften, för att så småningom brytas av och falla ner. På Grönland och Antarktis förlorar isen volym främst genom att glaciärer glider ut i havet och där kalvar av isberg, som flyter iväg till varmare vatten. Pölarna ovanpå har ingen praktisk betydelse, men indikerar givetvis det aktuella väderläget.

PERSPEKTIV
När vi betraktar klimatet måste vi utgå från Naturens mäktighet med dess enorma krafter och enorma massor. Landisarna på Grönland och Antarktis är utmärkta exempel. De har överlevt i hundratusentals år medan vi haft flera istider med varma perioder däremellan. Den period vi nu befinner oss i har varit varmare än nu under Bronsåldern, Romartiden och Vikingatiden med kalla epoker däremellan. Den senaste av dessa pågick till 1850, då en långsam uppvärmning började och höjde den globala temperaturen med 0,74 grader fram till 1998. Därefter har ingen uppvärmning skett och det finns inga tecken på att en sådan kan väntas.

Denna ”klimatförändring” utgör en naturlig återhämtning efter den tidigare kalla perioden, Någon påverkan av koldioxid kan inte spåras i mätdata.

Istäcket på Grönland är upp till 3 km tjockt. Det tar sekler innan en ändrad temperatur vid ytan har trängt igenom hela täcket. Vad som ändras från det ena decenniet till nästa bryr sig isen inte om.

Således: Uppgiften från Greenpeace kunde vara korrekt, men det behöver inte vara alarmerande. Smältvattnet utgör en liten faktor i massbalansen för isen. Avgörande är nederbörden ovanpå istäcket och sedan glaciärernas kalvning av isberg.

Det är inte lätt att få fram ens tillnärmelsevis riktiga data på mängden smältvatten från ett område som är fem gånger större än Sverige, och där inga människor bor, som kunde kolla vad som sker i verkligheten. Man använder data från satelliter, som seglar på en höjd överstigande 100 svenska mil. De mäter hur många millimeter nederbörd, som kommer ovanpå isen och hur stora isberg, som lossnar från glaciärerna. Mätningarna sker med stor noggrannhet, vilket kan ge ett bedrägligt intryck av korrekthet. Data matas in i ”datormodeller”, som gör fina kartor för utvecklingen dag för dag. Att de innehåller stora fel blir klart, när man jämför resultaten från olika källor.

I augusti basunerar engelska BCC ut beskedet att : ”Greenland ice sheet losses double”. Som källa uppgavs tyska Alfred Wegener Institute, väl känt som rätt alarmistiskt.

Något tidigare hade USA:s NCA, National Climate Assessment, offentliggjort siffror på de många kubik-kilometer Grönland och Antarktis förlorar varje år. Nedan en jämförelse av uppgifterna från de två källorna med relation till landisarnas hela massa i promille. Gigaton är nära lika med kubik-kilometer.

Landisarnas årliga massförlust

Om förlusterna fortsätter i samma takt lever landisarna vidare i tusentals år. Tar vi hänsyn till att en uppvärmning varit på gång under mer än ett sekel, blir det naturligt med massförluster ännu en tid. Dock konstaterar solforskare runt om i världen att solen nu uppför sig lika extremt som för 200 år sedan. Då led vi av den ”Lilla Istiden”. Därför förutspår de några kalla decennier innan nästa sekelskifte.

Landisarna kommer då att växa till igen.

Det allvarliga här är att IPCC och Greenpeace använder data för att skrämmas. Deras ”affärsidé” är att skrämma allmänhet och politiker till att ge dem bidrag med ändamål att ”rädda världen”, något de inte har visat någon kompetens att hantera. Utan ”klimathot” behövs inget IPCC och Greenpeace måste börja argumentera mera intelligent.

by