Vi skall sluta förneka vetenskapens tydliga budskap om klimatförändringar – det är Gunnar Kjelldahls budskap på NT Debatt 24 januari. Han begår dock det graverande misstaget att bortse ifrån att det vetenskapliga kunskapsläget är långt ifrån entydigt. Den avgörande oklarheten gäller storleken av koldioxidens verkan på den globala temperaturen.
Många forskare anser att växthuseffekten är överskattad av FN:s klimatpanel IPCC. Andra påverkansfaktorer som havsströmmar, molnbildningens mekanismer och cykliska variationer i solens magnetiska aktivitet är dåligt kända och möjligen underskattade.
En annan oklarhet är bestämningen av jordens medeltemperatur. Olika sammanställningar visar olika resultat.
I media har vi informerats att 2014 är det varmaste året hittills, globalt sett. Strängt taget är detta inte så viktigt. Det har skett en global temperaturökning med cirka 0,75 grader C under 1900-talet. Då är det inte underligt att det finns varma år i slutet på en mätserie som visar stigande temperatur. Det intressanta är att den globala uppvärmningen avstannade för cirka 18 år sedan och att vi sedan dess inte haft någon statistiskt signifikant uppvärmning.
Felmarginalerna i mätningar och statistisk behandling av data från tusentals mätstationer av varierande kvalitet är i själva verket större än den rekordmarginal som anges. Dess-utom visar två satellitbaserade mätningar helt andra slutsatser, varav en placerar 2014 som det sjätte varmaste året sedan den instrumentella mätningen började.
Man måste också fråga sig hur upphetsad man bör bli över att rekordet överskrider den gamla toppnoteringen från 1934 med, läs och häpna, 0,02 grader! Felmarginalen anges till 0,9 grader.
Gunnar Kjelldahl gör ett stort nummer av en rapport som talar om stor avsmältning av Antarktis glaciärer. Känner han inte till att den uppmätta avsmältningen i delar av västra Antarktis helt beror på de underliggande vulkanerna? Dessa är inte kontinuerligt aktiva, förorsakar inte någon ”ostoppbar” avsmältning och har inte något som helst att göra med koldioxidhalten i atmosfären?
Att koppla detta till en stigande havsnivå och påstå att denna stiger i en allt snabbare takt är minst sagt halsbrytande. Havsnivåhöjningen är för närvarande cirka två mm per år (0 – 3 mm per år, beroende på mätmetod och plats), ungefär samma som de senaste årtusendena.
Nej, Gunnar Kjelldahl, ”klimatvetenskapens” budskap är inte entydigt. Olika forskare kommer fram till olika resultat. Att påstå något annat tillhör den alarmistiska liturgin och är inte vetenskapligt seriöst.
Sigvard Eriksson, Norrtälje
by 