Nils-Axel Mörner är en av världens främsta experter på havets nivå. Denna misstolkas ofta på grund av landets lokala rörelse upp eller ner. Han visar här hur landhöjningen i Skandinavien svänger runt ett “gångjärn” i Stora Bält, där den är noll. Den ökar sedan till 10 millimeter om året vid Höga Kusten.
Liksom Leksands kommun, IVL Svenska Miljöinstitutet och branschorganisationen Svensk Försäkring missar även Folksam pågående landhöjning. Den är visserligen noll i Köpenhamn men ökar norrut till runt fem millimeter per år i Mälardalen och uppåt en centimeter per år i nordligaste Sverige.
Enligt korrekta bedömningar i hamnar världen runt har världshaven under 1900-talet stigit med en till två millimeter per år, rimligen som en följd av en knapp grads återhämtning från Lilla istidens periodvis kallare klimat cirka 1300–1850. Den har följt Solens växlande magnetiska aktivitet, som nu åter är minimal med risk för kyligare klimat framöver.
De fem institut som följer den globala temperaturen har inte registrerat någon nämnvärd ökning på snart 19 år. Detta medger också FN:s klimatpanel IPCC, som får sina mätdata från några av dessa institut.
Vindar orsakas av temperaturskillnader. Dessa minskar med varmare klimat på våra breddgrader – och ökar med kyligare. Ledande meteorologer betonar att antalet svåra stormar inte ökat på senare år. Men följderna blir svårare med ökande befolkningar, fler boende nära vatten, illa byggda hus, dålig avrinning och dåligt samhällsskydd i många länder.
Därför är det klokt av Köpenhamn att se om sitt skydd mot översvämningar. Men för Falun med 119 meter över havet och drygt en halv centimeter årlig landhöjning är det nog ett slag i luften utom vad gäller Faluån, som ju svämmar över ibland. Utlösande faktorer är sedan århundraden snösmältning, regn – och numera även dålig avrinning.
Tege Tornvall
Nätverket Klimatsans
by 